Isa Isaksson. — 1. Ulla I., f. 1916, författarinna till en rad uppmärksammade romaner, bl.a. Kvinnohuset. — 2. Folke I., f. 1927, lyriker och litteraturkritiker i Morgon-Tidningen. I'sala, by i Svärdsjö socken i Dalarna. I en ännu bevarad lada därstädes sägs Gustav Vasa ha tröskat som bonddräng för att ej väcka de förföljande danska knektarnas uppmärksamhet. Isanomalfer, beteckning för lika stora avvikelser från normalvärden (t. ex. i temperatur); dessa avvikelser åskådliggörs på kartor efter samma grunder som för upprättandet av t.ex. kartor över isotermer. Fsar, en av Donaus bifloder från höger. Upprinner i Tyr olen. Längd 352 km. Isberg, kringflytande ismassor av betydande omfång, bildade antingen genom kalvning från glaciä-rer och landisar el. genom hopskjutning av havsis. De förra kan nå en tjocklek av flera hundra meter och en utsträckning av ända till en kilometer och föras med havsströmmarna tusentals kilometer, innan de smälter eller stöter på grund. Isbjörn, se Björnar. Isblink, en vit strimma, som ibland syns över isfält vid horisonten och som beror på från dessa återkastat ljus. Isblåsa, vattentät behållare, vanligen av gummi, som fylld med isbitar används vid inre blödningar, vissa häftiga inflammationer o.d. Isbræ, se Glaciär. Isbrytare, med kraftigt maskineri försedda, starkt byggda, korta och breda fartyg med starkt lutande stäv, så att de kan glida upp på iskanten och bräcka denna. Isce'nsätta, förbereda till uppförande, sätta igång. Ischia [is'kia], bergig ö utanför Neapelbukten, Italien. Badort. Isch'ias, en sjukdom, som karakteriseras av smärtor i benets stora nerv (Nervus ischia'dicus). Smärtorna insätter vanligen plötsligt. Med stilla-läge, varma omslag och sahcylsyrepreparat kan man som regel få sjukdomen att gå tillbaka på en till två månader. I enstaka fall kan insprutningar runt nerven medföra gynnsam effekt. ISCM, International Society for Contemporary Music (Internat. sällsk. för samtida musik), anordnar årliga musikfester och utväljer till dessa verk av nutida tonsättare. Isdelare, geol., den gränslinje, från vilken de olika rörelseriktningarna i en landis utgår. I Skandinavien låg isdelaren under den sista landisens av-smältningstid öster om de högsta fjällen och vattendelar en mot Norge, vilket gav upphov till de stora isdämda sjöarna i våra fjälltrakter. Isdämda sjöar, geol., områden, som avspärras genom glaciär- el. landis, så att deras naturliga av-loppsvägar avstängs, uppdäms, till dess vattnet tar sig avlopp över någon isfri passpunkt. Sådana isdämda sjöar, vilkas gamla strandmärken ofta tydligt kan ses i, dalsidorna, fanns i slutet av istiden i flertalet av våra fjälldalar och nådde i synnerhet i Jämtland stor utsträckning; de hade i många fall sina avlopp över riksgränsen till Norge och ger sig i vår tid till känna såsom kraftigt nedskurna fåror el. kanjons.o Även i norra Småland och Västergötland var många dalstråk upptagna av isdämda sjöar. Kolossala issjöar fanns också i Nordamerika vid slutet av istiden (t.ex. Agassiz-sjön). Isefjord, vik av Kattegatt, n. Själland, Danmark, vilken med sina många armar tränger djupt in i landet. Isenheimaltaret, se Grünewald. Isentrop' benämns en kurva som visar sambandet mellan volym och tryck eller temperatur och tryck i en gasmassa, som så småningom vidgar sig eller sammantrycks utan att värme utvecklas eller avgår. Entropin förblir sålunda konstant. 574 Isère [isä'r], 290 km lång biflod till Rhöne, från vänster. Isfaha'n, stad i Iran vid stora vägen mellan Tehe-ran och Sjiraz. Fordom, särskilt på 1600-t., då staden var Persiens huvudstad och hade betydelse i världshandeln, anses invånareantalet ha varit Vz milj. 192 000 inv. 1949. Isfjorden, fjord på Spetsbergens v. sida. I fjorden utskjuter från landets inre flera betydande glaciä-rer. I. är tillgänglig för sjöfart under halva året och stundom mera. Vid I. finns betydande stenkolslager, som delvis är föremål för brytning. Ishavet, se Norra Ishavet och Södra Ishavet. Ishockey, ett lagspel på is som spelas med klubbor och en rund skiva av vulkaniserat gummi, s.k. puck. I. är ett ursprungligen kanadensiskt spel som utformades vintern 1879—80 vid McGilluniversite-tet i K. En bana för I. är inhägnad av en cirka 1 m hög sarg med avrundade hörn. Banan är indelad i tre spelzoner och som idealmått anses en bredd av 26 m och en längd av 56 m. Speltiden räknas i effektiv tid med 3 perioder om 20 minuter vardera skilda av tio minuters paus. Matchen leds av 2 domare, understödda av tidtagare och måldomare. Ett lag består av 6 man i spel, 1 målvakt, 2 backar och 3 forwards. Dessutom innehåller laget 8 avbytare och en reservmålvakt. I. har snabbt vunnit popularitet och har i Norden erövrat terräng från bandyn. I'sis, syster och gemål till Osiris och moder till Horus, en fornegyptisk gudinna, vars dyrkan utbredde sig till länderna n. om Medelhavet. Isis [aj'sis], benämning på Themsen i dess övre lopp. Isj'tar, Istar, de gamla babyloniernas och assyriernas kärleks- och fruktbarhetsgudinna. Hon ansågs även vara himlarnas och stjärnornas drottning och dyrkades särskilt i Assyrien som krigs- och jaktgudinna. Den syriska Astarte och den grekiska Afrodite erinrar om I. Iskenderu'n, turk, namnet på Alexandrette*. Isla'm är den yngsta av de stora religionerna. Den grundades av Muhammed i början av 600-t. e.Kr. Denne konstruerade sitt religionssystem huvudsakligen med hjälp av kristen och judisk religion. Han uppgav t.o.m., att han endast ville återställa den enda religionen i dess rätta form, befria den från förvanskningar av kristna och judar. Allah är den ende guden. I. tar skarpt avstånd från tre-enighetsläran. Människan är skyldig Allah fullkomlig underkastelse och belönas med en salighet som utmålas i starkt jordiska färger med ett kraftigt inslag av orientalisk sinnlighet. Allah förlåter alla synder utom otro. Bekännare av främmande läror har intet hopp på uppståndelsens dag, då världsdomen hålls. Som tjänande väsen har Allah ett hov av änglar samt lägre andar, djinner, vilka är mellanting mellan ängel och människa. Allahs vilja har meddelats genom profeter, bland vilka märks Abraham, Moses och Jesus. Muhammed är den siste profeten och Koranen den sista av gud inspirerade skriften, vilken gör alla föregående skrifter överflödiga. Allah ingriper ej i världsordningen men har förutbestämt allt såväl gott som ont, vilket endast mekaniskt tilldrar sig efter av honom fastställd plan. Inom den senare I. har utbildat sig en teologi, som bygger på utsagor och praxis, hämtade från Muhammed och hans medhjälpare. Så har utbildat sig fyra olika teologiska skolor, hanafiter, malikiter, sjafiiter, hanbaliter, vilka dock föga skiljer sig från varandra. En mångfald olika praktiska regler har så småningom tillkommit: böner på bestämda ögonblick, fasta i månaden ramadan, vallfärd till Mecka minst en gång i livet, skyldighet att offra livet för I:s utbredning, förbud att dricka sprit etc. Bland de mera egendomliga buden är att