575 månggifte är tillåtet (intill fyra hustrur). Fredagen är helgdag. Inom I. har utbildat sig olika sekter, bland vilka märks sjiiterna, vilka ej erkänner kaliferna utan anser, att Muhammeds måg och dennes avkomling-ar skulle ha ärvt ledningen, vara imamer (religions-ledare). Den tolfte imamen skall ha försvunnit för att återkomma som mahdi och föra islam till seger. Ismaeliterna tror detsamma om den sjunde imamen. Efter Muhammeds död utbredde sig I. snabbt utefter Afrikas nordkust samt ö. ut bort till Indien och Kina. För närvarande utgör antalet av I:s anhängare omkring 300 milj. Island, republik, omfattande ön Island, som näst Storbritannien är Europas största ö, belägen mellan Norra Ishavet och Atlanten, strax s. om polcirkeln. 103 000 km2. 152 500 inv. 1953. I. är till största delen ett högland med väldiga jöklar, den största Vatnajökull i sö., vars yta uppgår till ej mindre än nära 9 000 km2. Höglandet uppbyggs huvudsakligen av vulkaniska bergarter (basalter och deras tuffer). På I. finns flera ännu verksamma vulkaner, bland dem Hekla i sv., samt heta källor. (Jfr Geys-rar.) I. saknar skog. Huvudnäringar är fåravel, jakt och fiske (”islandssill”). Tack vare Golfströmmen har I. ett tämligen milt klimat. Befolkningen härstammar från inflyttade norrmän. Huvudstad Reykjavik, 60 000 inv. 1953. I. är numera en självständig stat men var till 1941 förenad i union med Danmark under samma konung. Enligt författningen av år 1944 är I. en republik med parlamentariskt styrelsesätt. Statschef är en för 4 år vald president. Folkrepresentationen utgörs av alltinget, som har 2 kamrar med tillsammans 52 medlemmar, vilka väljs för 4 år. — Historia. Irländska munkar hade på 700-t. bosatt sig på L, dit norrmännen kom omkring 850. Snart invandrade flera norska stormän och grundade små hövdingadömen (874—930, ”landnamstiden”). 930 grundades en fristat med ”allting” och gemensam lag. Efter långvariga inbördes strider kom I. under Norge i slutet av 1200-t. I egenskap av norskt lydland förenades I. med Danmark 1380. 1550 genomfördes reformationen och 1662 monarkiskt envälde. Enligt freden i Kiel blev I. danskt lydland 1814. 1918 proklamerades I. som suverän stat och fick ny författning 1920. I. stod emellertid i personalunion med Danmark fram till 1941. 1940 besattes ön av engelsmännen. 1941 beslöts unionens upphävande och att I. skulle utgöra en republik. Detta skulle emellertid genomföras först efter 2:a världskrigets slut och till dess utsågs för ett år i sänder en riksståthållare. Republik infördes definitivt juni 1944, då riksståthållaren Sveinn Björnsson (1881— 1952) valdes till president. De under 2:a världskri- Iso get på I. förlagda amerikanska trupperna lämnade landet 1946. Sedan 1952 är Äsgeir Äsgeirsson president. 1951 anslöt sig I. till Atlantpakten samt gick i samband härmed med på att en amerikansk truppstyrka åter fick utnyttja flygbasen Keflavik utanför Reykjavik. Under 1956 har emellertid krav framställts på att amerikanarna skall lämna landet. Självständighetspartiet, som önskar att I. skall stå fast vid försvarsavtalet med USA, förlorade vid valen juni 1956 två mandat. De partier som kräver att USA skall utrymma Keflaviksbasen kunde inregistrera vissa vinster. Förhandlingar skall senare inledas med USA ang. uppsägning el. jämkning av försvarsavtalet. Islandslav (Cetra'ria islan'dica) har upprätt, busklikt förgrenad bål, förekommer särskilt i arktiska områden och bergstrakter och växer på marken, ofta täckande vidsträckta ytor, samt finner användning i högnordiska trakter, såsom näringsmedel. Islandsspat, dubbelspat*. Isle-de-France, se Ile-de-France. Ismael, enligt Gamla testamentet Abrahams son med tjänstekvinnan Hagar. I. hade tolv söner, som blev stamfäder till arabstammar, ismaeliterna. Ismantorps borg, en fornborg på mell. Öland, inom vilken finns ett stort antal husgrunder. Ismaskiner, se Kylanordningar. Is'met pasch'a, se Inönü. Iso-, förstavelse, som används inom kemin om ämnen, som har lika byggnad, frånsett att atomerna i ena fallet är orienterade åt höger, i andra fallet åt vänster eller företer andra likgiltiga avvikelser. Jfr Isomeri. Isoba'rer, på väderlekskartor utlagda linjer, som går genom orter med lika lufttryck. I. bildar omkring utpräglade lufttrycksminima (jfr Lufttryck) slutna kurvsystem, som under sned vinkel skärs av de snett in mot centra blåsande vindarna. Ju större tryckskillnaden är mellan ett sådant systems (barometerminimums el. oväderscentrums) yttre och dess centrum, dvs ju tätare isobarerna ligger, desto starkare är i allmänhet vindarna och desto starkare ovädret. Kring lufttrycksmaxima (anticykloner) ligger I. vanligen mera skilda och vindarna är där svagare. Jfr Väderlekskartor. Isoba'ser, geol., beteckning för kurvor, som sammanbinder orter, vilka genomgått lika stor höjning genom nivåförändringar. Jfr Nivåförändringar och Isostasi. Isocyk'liska föreningar, aromatiska* föreningar. Isodyna'm, linje på en karta som förenar orter med samma styrka hos jordmagnetismen. Isogo'n, linje, som på en karta sammanbinder orter, som har samma deklination el. missvisning. IsoklFn, linje, som på en karta sammanbinder orter, som har samma inklination. Isokroma'tiska plåtar, fotografiska plåtar, som genom behandling med erytrosin gjorts känsliga för gulgrönt och gult ljus. Isokro'na kallas två svängningar, vilka har samma svängningstid. 1'sola belfa, ”den vackra ön”, ö i Lago Maggiore i n. Italien. På I. finns praktfulla palats. Isolation, avskiljande. Isolationism. Efter l:a världskriget framträdde i USA en politisk riktning, som arbetade för att USA ej skulle inblanda sig i europeiska frågor och vilken vann majoritet. Det ledande namnet var senator Borah. Efter 2:a världskrigets utbrott fick denna riktning namnet I. Den förlorade emellertid inflytande och anhängarna av I. befann sig i minoritet, då japanerna började krig i och med anfallet på Pearl Harbor 1941. På grund härav måste iso-lationisterna ändra sin inställning. Till riktningen hörde senatorerna Nye och Wheeler samt överste ISLAND