Jap ten efter häftiga strider med feodaladeln (Mut-suhito 1867—1912). Huvudstad blev Tokio. Ett genomgripande reformarbete efter västerländskt mönster påbörjades, varigenom Japan på några årtionden blev en europeiserad stormakt. Förvaltningen centraliserades och 1872 infördes allmän värnplikt. F. år medförde religionsfrihet. En riksdag sammankallades 1890 och departementalstyrelse infördes. 1889 antogs ny författning. 1894—95 förde J. krig med Kina om överhögheten på Korea. Denna måste Kina efter ett fullständigt nederlag tillerkänna J., som därtill erhöll en del kinesiska områden. Efter påtryckning från Ryssland, Tyskland och Frankrike måste J. dock avstå från en stor del av sina landvinningar. 1902 ingick J. en allians med England. 1904—05 fördes krig mot Ryssland (se Ryskjapanska kriget), i vilket J. segrade. Korea införlivades som provins 1910. 1914 inträdde J. i l:a världskriget på ententens sida och 1919 ingick J. i NF. Efter l:a världskriget rådde på grund av amerikanska lagar mot japansk invandring ett spänt förhållande mellan J. och USA. Situationen tillspetsades tidvis då J:s aggressiva politik ansågs hota amerikanska intressen i Kina. Åren närmast efter l:a världskriget förde J. en vänskaplig politik mot Kina och strävade att utveckla handelsförbindelserna. Så småningom uppstod i J. ett militärparti, vilket gick in för en hårdhänt erövringspolitik. År 1931 besatte japanska trupper Mukden och under militärernas ledning och i viss motsättning mot regeringen erövrades Manchuriet, vilket 1932 proklamerades som en oavhängig stat under namn av Manchukuo. Denna var i verkligheten en japansk lydstat. Samma år uppstod en konflikt mellan japaner och kineser i Shanghai, vilken förde till heta strider, varvid stora delar av staden ödelädes. Vidare mördades statsministern Inukai, vilket var ett uttryck för motsättningen mellan militärerna och de civila politikerna samt finansmännen. Under följande år trängde japanerna in i n. Kina. 1935 slöts en överenskommelse med Nankingregeringen, att de bägge nordliga provinserna Chagar och Ho-pei skulle få en i viss mån självständig ställning, vilket innebar ett visst beroende av den japanska militären. 1937 utbröt nya konflikter angående dessa provinsers ställning. De militära operationerna blev mycket dyrbara och Japans statsskuld växte väsentligt. Motsättningen mellan parlamentet och militärerna hade framför allt sin orsak i att de civila politikerna ansåg att de krigiska förvecklingarna medförde för stora utgifter. Kriget i Kina fortsatte och även om J. kunde besätta vissa delar i Kina, framför allt viktigare städer och hamnar, kunde ej de kinesiska nationalisterna under Chiang Kai-shek besegras, delvis därför att de erhöll vapen från Amerika, England och Ryssland. J. anslöt sig 1937 till antikominternpakten och ingick 1940 den s.k. tremaktspakten med Tyskland och Italien, men avslöt det oaktat 1941 en vänskapspakt med Ryssland. J. förhöll sig till en början neutralt under 2:a världskriget. 1940 begärde och erhöll J. militära baser i Indokina, vilket gav en bättre utgångsställ-ning för J:s inträde i 2:a världskriget 7 dec. 1941. Angående J:s deltagande i detta, se Världskriget 2. — Aug. 1945 fälldes den första atombomben mot staden Hiroshima och några dagar senare ytterligare en mot örlogshamnen Nagasaki. Sam; tidigt förklarade Sovjetunionen krig och inföll i Manchukuo. J. kapitulerade nu utan villkor (15/8 1945). De japanska områdena på fastlandet besattes därefter av ryssar och kineser; öarna ockuperades av amerikanerna. J. fick avträda Formosa till Kina, Sachalin och Kurilerna till Sovjetunionen, mandatområdena Karolinerna, Marianerna och Marshallöarna gick till USA. N. delen av Korea besattes av ryska trupper, den s. av amerikanska. Korea blev 586 1948 självständigt, då en sydkoreansk republik och en nordkoreansk kommunistisk folkrepublik proklamerades. Jfr Korea. — Under den amerikanska ockupationen av J. under general MacArthur genomfördes ett stort antal reformer i demokratisk riktning och J. erhöll amerikansk hjälp till återuppbyggnaden. Vid allmänna val i J. i april 1946 fick liberalerna och de progressiva de flesta rösterna och Yoshida blev konseljpresident. Vid valen ett år senare segrade socialdemokraterna och Kata-yama bildade regering. Han efterträddes 1948 av Ashida, som var det progressiva partiets ledare. Okt. 1948 blev Yoshida åter konseljpresident och utrikesminister. Yoshida avgick dec. 1954 och I. Hatoyama, som blivit ledare för ett nytt konservativt parti, det demokratiska, bildade regering. Vid valen febr. 1955 blev Hatoyamas nya parti det största borgerliga, men även socialisterna gick framåt. Sedan det demokratiska partiet nov. 1955 samman-slagits med det liberala, fick det så bildade nya konservativa partiet absolut majoritet i parlamentet. Hatoyama ombildade samtidigt sin regering. — Det slutliga fredsfördraget mellan J. och västmakterna slöts i San Francisco 1951. Ovannämnda landavträdelser bekräftades, varjämte bestämdes att Riu-kiuöarna s. om 29 :e breddgraden skulle förvaltas av USA. J. slapp att betala skadestånd och erhöll rätt att återuppbygga sitt försvar, men US A-styrkor skulle t.v. som en säkerhetsåtgärd kvarstanna i J. Enl. ett säkerhetsavtal slutet mellan USA och J. skall de amerikanska styrkorna i landet få uppgå till högst 120 000 man. Återuppbyggnaden av J:s försvar sker med amerikansk hjälp. Med Sovjetunionen undertecknades en fredsöverenskommelse okt. 1956. Härvid bestämdes bl.a. att Sovjet, sedan de diplomatiska förbindelserna med J. återupptagits, skulle återlämna öarna Habomai och Shikotan samt återsända alla japanska krigsfångar. Japanska havet, det av den japanska ökedjan och Asiens fastland omslutna havsområdet. Jaques-Dalcroze [sjack'dallkrå's], E., se Dalcroze. Jaquette, se Jackett. Jardin des plantes [sjardäg' dä plag't], fr., botanisk och zoologisk trädgård i Paris. Jardinjär [sjardinjä'r], fr. jardinière, skål el. korg för blommor, sylt, sallad o.d. Jargong' [sjar-], sätt att tala, som i ordval och vändningar är typiskt för någon person el. krets; rotvälska; ordsvall, prat. Jarkand' el. Yarkend, stad i en oas i v. delen av Tarimbäckenet i Öst-Turkestan, Kina. Omkring 100 000 inv. Jarl, fornnordiskt ord, ursprungligen betecknande ”fri man”, blev sedermera en benämning på de högsta kungliga ämbetsmännen i Skandinavien. På 1100-t. var J. näst konungen rikets högste styresman i Sverige. De ryktbaraste svenska jarlarna är Birger Brosa och Birger Jarl, båda av Folkunga-ätten. Den sistnämnde (d. 1266) var den siste innehavaren av jarltiteln i Sverige. Ordet återfinns i den engelska grevetiteln ”earl”. Jaroslavl'. — 1. Förvaltningsområde i RSFSR omkring floden Volgas övre lopp. — 2. Förnämsta stad i J. 1, belägen vid Volga. 298 000 inv. 1939. Stor fabriksstad. Tillverkning av automobiler, syntetiskt gummi, textilier m.m. Jarovisation, jarovisering, vernalisation, behandling av groende frön med låg temperatur och ljus, vilket medför en snabbare utveckling av plantan. Metoden har använts särskilt i Ryssland och i en del fall gett gott resultat. Jasmi'n [sja-], arter av släktet Jasminum (familj Oleaceae), talrika särskilt i varmare länder (Gamla världen). Ja'snaja Polja'na, ry., ”det ljusa fältet”, by och