585 Jap JAPAN GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT mu 660 f.Kr., men först ett par århundraden e.Kr. torde riksenheten ha varit befäst. Befolkningen var uppdelad på småsamhällen, grundade efter släktskap. Gemensamma härnadståg företogs mot Korea och genom dessa utbreddes kännedomen om kinesisk kultur till J. På 550-t. e.Kr. nådde buddismen J. Från 600-t. gjorde sig det kinesiska inflytandet alltmera märkbart på olika områden av samhällslivet. Kejsaren ansågs äga hela landet, vilket han lånade till folket mot skatter och dagsverken. På det religiösa området besatt kejsaren överhöghet i egenskap av solgudinnans (Amaterasu) avkomling. Politiskt överflyttades dock så småningom hans makt på de mäktiga kanslererna el. de högsta buddistiska prästerna. På 1100-t. ordnades slutligen styrelsen efter ett feodalt system, i det högsta makten tillföll ”shogunen”, som under sig hade vasaller, ”daimio”. Ridderskapet slöt sig samman till en sluten kast med stränga lagar. Kejsarens överhöghet begränsades till det religiösa området. På 1500-t. upplöstes väldet i flera rivaliserande småriken. Samtidigt trängde europeiska upptäcktsresande, missio närer och affärsmän fram till J. Mot slutet av århundradet utbröt inbördeskrig, vilket slutade med riksenhetens återställande. lyeasu av ätten Toku-gawa blev shogun 1603. Hans efterträdare utrotade kristendomen och avspärrade landet från handel med främlingar. Under denna ätt uppblomstrade landet, men i början på 1800-t. uppstod missnöje med styrelsen till följd av ekonomiska svårigheter. En nationalistisk rörelse uppkom, riktad mot det kinesiska inflytandet, och man predikade trohet mot kejsaren och ej mot shogunen. Samtidigt sökte utländska makter knyta handelsförbindelser med Östasien. 1858 avslöt shogunatet ett handelsfördrag med Amerika, senare med flera europeiska makter. Emellertid gjorde sig befolkningen skyldig till upprepade våldsdåd mot främmande köpmän, och detta medförde Yokohamas besättande av franska och engelska trupper. Japanerna insåg det fruktlösa i att utestänga främmande makter från handeln, samt att deras maktlöshet delvis berodde på bristen på enhetlig styrelse. Shogunatet avskaffades 1867 och kejsaren, mikadon, övertog själv regeringsmak