607 Järpe. Järpås, municipalsamhälle i Järpås kommun, Skaraborgs län. 643 inv. 1955. Järrel, Stig, f. 1910, skådespelare, även verksam som radio- och filmskådespelare i karaktärs- och lustspelsroller. Järta, Hans, 1774—1847, statsman, författare, hette egentligen Hierta men avsade sig sitt adelskap vid 1800 års riksdag. 1809 var J. sekreterare i konstitutionsutskottet och tog väsentlig del i utarbetandet av den nya ännu gällande regeringsformen. J. tjänstgjorde som statssekreterare för finansärenden 1809—11 och 1815—16 samt som landshövding i Kopparbergs län 1812—22. Senare var han chef för Riksarkivet (1837—44). Som ung tillhörde J. den liberala oppositionen. Senare satte han som sin huvuduppgift att försvara den nya författningen mot alla angrepp och blev därför till en viss grad målsman för de konservativa. Järtecken, egendomlig naturföreteelse, uppfattad som en fingervisning från högre makter. Järv. Järv (Gu'lo lus'cus) tillhör vessledjurens grupp, har kort nos, små ögon och öron, breda, på undersidan hårklädda tassar och kort, yvig svans. J. är svartbrun till färgen med ett gulbrunt band utefter sidan. Den kan klättra i träd. Förekommer i nordliga Skandinavien och norra Ryssland och är ett svårt skadedjur för renhjordarna. Jäs Järvafältet, övningsfält vid Ulriksdal för Stockholms garnison. Järvsö, stationssamhälle i mell. Hälsingland. Turistort. Jäsning. Med J. förstås i dagligt tal alkohol jäsning, dvs den av vissa svamparter framkallade sön-derdelningen av en del sockerarter i etylalkohol och kolsyra. Vid J. bildas en del biprodukter såsom glycerin, bärnstenssyra, högre alkoholer m.m. Inom jäsningsindustrierna, som tillverkar brännvin, vin och maltdrycker, omvandlas genom enzymverkan stärkelse och sammansatta sockerarter till enkla jäsbara sockerarter, som därefter förjäses till alkohol och kolsyra (se Alkohol, Maltdryckstillverkning och Vin). Bland dem, som ägnat J. ett ingående studium, må nämnas Pasteur och hans skola, som påvisade, att närvaron av levande organismer var en nödvändig förutsättning för J. — J. används även i vidsträcktare betydelse. Man talar sålunda om mjölksyre-, smörsyre- och ättiksyrejäsning. Jfr även Jästsvampar. Jästfabrikation. Tillverkningen av jäst, pressjäst, sker vid flertalet svenska jästfabriker enligt den s.k. luftjästmetoden, vid vilken alkohol erhålls som biprodukt (normalt ungefär 60 å 80 1. alkohol pr 100 kg jäst). Råmaterialet är i allmänhet spannmål el. melass. Vid vissa svenska jästfabriker tillämpas dock andra metoder med högre jästutbyte men däremot inga el. i varje fall små mängder sprit som biprodukt. Jästsvampar. Jästsvampar (Saccharomyce'tes), mikroskopiska svampar, tillhörande säcksvamparnas grupp (Asco-myce'tes). J. är vanligen encelliga, men vid den livliga förökningen, som sker genom knoppning, kommer individerna ofta att hänga samman i långa, kedjeliknande rader, såsom hos släktet S a c c h a-romy'ces. Hos släktet Schizosaccharo-my'ces förökar sig svampen genom tvärdelning av cellerna, och individerna hänger ej samman. J. spelar en viktig roll i naturens hushållning genom sin förmåga att framkalla ”jäsning”, speciellt alkoholjäsning i sockerhaltiga vätskor. De förekommer i jord och är f.ö. allestädes närvarande, t.ex. vid vissa årstider på saftiga frukter etc. Arternas jäs-ningsförmåga är olika stor, liksom de vid jäsningen alstrade biprodukterna är av olika beskaffenhet. Till släktet Saccharomyces hör flertalet vid öl- och vin jäsning samt sprit- och pressjästfabrikationen använda arter, såsom S. cerevi'ciae och S. ellipsoi-deus, varav den förra begagnas vid öljäsning, medan den senare finns på druvor och åstadkommer vin jäsning. Schizosaccharomyces mellacei förekommer i sockerrörsmelass och används vid romberedning på Jamaica. Under senare decennier har ett omfattande arbete nedlagts på att renodla och klassificera J. Man skiljer också numera på ”kulturjäst”, omfattande renodlade jästraser, som ger renare, jämnare och hållbarare produkter och därför används i bryggerier, brännerier och jästfabiker, och ”vildjäst”, bestående av vilda jästraser, fram