Jät kallande avvikande jäsningsförlopp, då de tillfälligtvis uppträder i den jäsande vätskan. Liknande verkan som vildjästen har vissa bakterier och Fungi imperfecti, en svampgrupp av tämligen okänd natur. Vid alla jäsningsindustrier måste därför den största renlighet råda, och materialens sammansättning, särskilt surhetsgraden, noga kontrolleras. Bland ”kulturjäst”-raserna särskiljer man 1) underjäst (bryggerijäst), som vid jäsningen sjunker till botten, och 2) överjäst (bryggeri-, bränneri- och pressjäst) som håller till i vätskans ytskikt. Vinjästen bildar en tredje grupp. Jättegrytor, av stenblock, som satts i rörelse av forsande vatten, i berggrunden utsvarvade fördjupningar, finns i vårt land mångenstädes utan samband med nutida forsar. J. bildades av istidens smältvattensälvar. Jättehaj, se Håbrandshaj. Jättemussla (Trida'cna gi'gas) har skal, som kan nå en storlek av över 1 m. J. är den största av alla musslor och förekommer i Stilla havet. Skalen används stundom som vigvattenskärl i kyrkor. Jätteorm, se Anakonda, Boidæ och Pythonormar. Jättesalamander (Cryptobran'chus japo'nicus) har vårtig hud, tecknad i gråbrunt. J. finns i sötvatten i Kina och Japan och är det största nu levande grod-djuret (längd över en m). Jätteväxt hos människan beror vanligtvis på sjukliga rubbningar i inresekretoriska organ. Fall av J. på 220—230 cm förekommer. Finnen Cajanus hade t.o.m. en kroppslängd på 283 cm. Jätteödlor. Under juraperioden, då reptilerna hade sin blomstringstid och utvecklade en mängd för olika levnadssätt anpassade former (”flygödlor”, ”fisködlor”), utmärkte sig en grupp, Dinosaurierna, genom jättestorlek, så t.ex. Atlantosaurus (36 m lång) och Igua'nodon. Jäv. Med jäv förstås en av olika anledningar bristande behörighet för en person att i visst hänseende vara verksam, exempelvis domar jäv och syneman-najäv. Dessa J. grundas vanligen på vederböran-des släktskap med part el. på den omständigheten, att vederbörande av sakens utgång i ena el. andra riktningen kan vänta nytta el. skada. Andra anledningar till J. är t.ex. minderårighet. Vittnesjäv gäller däremot icke längre. Jö'kel, se Glaciär. Jönköping, stad vid s. ändan av Vättern, nv. Småland. 48 488 inv. 1956. Residensstad för Jönköpings län, säte för Göta hovrätt. Stora tändsticksfabriker. Tekn. gymnasium. Konfektionsfabrik. J. blev stad 1284. Jönköpings län omfattar nv. delen av Småland. 11 508 km2, därav 905 km2 vatten. 277 949 inv. 1955. Vio av länets yta upptas av till stor del överavverkad skogsmark, Vi av odlad jord. Den senare har sin största utbredning i trakten kring Vättern. Mest odlas havre, därnäst råg. Fåraveln är större än i något annat län. Tillgången på vattenkraft är tämligen riklig. Industrin, metall-, trä-, pappers- och tändsticksindustri, är betydande. Städer: Jönköping (residensstad), Huskvarna, Gränna, Tranås, Nässjö, Eksjö, Vetlanda, Värnamo och Säv-sjö. Jönköpings tändsticksfabrik, grundad 1845, se Svenska tändsticks AB. Jönsson, Gabriel, f. 1892, skånsk lyriker av idyllisk karaktär, Flaskpost, Ärsringar. Jörgen, se Lundström, G. F. Jörgensen, Johannes J., f. 1866, dansk författare, påverkades av den franska symbolismen och genomgick en omvändelse till katolicismen. Alla J:s senare arbeten är präglade av hans varma religiositet (Den yderste Dag, Mit livslegende). Jörn, municipalsamhälle i Jörns kommun, Väster 608 bottens län. 1 141 inv. 1955. Järnvägsanknytning från n. stambanan till Arvidsjaur och inlandsbanan. Jösse Eriksson, dansk väpnare, konung Eriks av Pommern fogde i Västmanland och Bergslagen. J. var allmänt hatad för sin grymhet mot bönderna, vilket var en av orsakerna till Engelbrekts resning 1434. 1436 tillfångatogs han av allmogen och avrättades. Jössefors, träsliperi och pappersbruk i v. Värmland. Tillhör Billeruds AB. Jössing, motståndare till nationalsocialismen i Norge, uppkallad efter Jössingfjord, där det tyska hjälpfartyget Altmark uppbringades av engelsmännen febr. 1940. K K, den elfte bokstaven i vårt alfabet. — Som romerskt taltecken är K — 250. — Kem. tecken för en atom kalium. Kaag, enmastat holländskt fiskefartyg. Ka'ba (arab., ”tärning”), en fyrkantig tempelbyggnad i Mecka, muhammedanernas förnämsta helgedom. I dess vägg är inmurad den berömda ”svarta stenen”, vilken enligt traditionen svartnat på grund av människornas synder. Till K. anses varje rättrogen muhammedan böra vallfärda åtminstone en gång i sitt liv. Kaba'I, hemlighetsmakeri; intrig. Jfr Cabalmi-nistären. Kabardfnska republiken, autonom sovjetrepublik i n. Kaukasien, belägen kring floden Terek. 12 300 km2. 360 000 inv. 1939. Kabaré (av fr. cabaret), nöjestillställning med servering vid småbord och uppträdande av artister, som presenteras för publiken av en konferencié. Kabbala, medeltida judiska, i hög grad mystiskt betonade religionsskrifter, vilka uppgavs skola ge förklaringen till de heliga skrifterna och en rätt syn på livet. Senare kom K. att beteckna hemliga och svårbegripliga läror, trolldom etc. Kabb'eleka, kabbelök (Cal'tha palust'ris), till familjen Ranunculaceae hörande ört med gula blommor och rundade blad. K. är en vanlig kärrväxt i hela Sverige. Kabel. — 1. Särskilt grovt tågvirke. — 2. Elektrisk ledning. En starkströmskabel, som framdras i jorden el. under vatten, består av en el. flera strömförande delar, isolerade från varandra och från omgivningen. Varje ledare består antingen av heldragen tråd el. oftast av spirallindad tunn tråd. Materialet i tråden är i allmänhet koppar; även aluminium förekommer dock ej så sällan. Isolations-materialet utgörs i allmänhet av på särskilt sätt impregnerat papper. Kring ledarna ligger därefter ett blyrör, som i sin tur ofta är armerat, t.ex. lindat med järnband och ytterst omgivet av ett lager asfalterat jute. I telefon- och telegrafkablarna är ofta samlade ett mycket stort antal från varandra isolerade ledningstrådar. Kab'eljo, egentligen holländsk benämning på större exemplar av torsk, brukas i svenskan uteslutande som benämning på en fiskvara, beredd av torsk, långa m.fl. arter av torskfamiljen. K. är saltad och mindre hårt torkad än klippfisken. Kabellängd, 100 famnar, vilket motsvarar en tiondels sjömil = 185,2 m. Kabelvåg, stort fiskläge i Lofoten, Nordland fyl-ke, Norge, 1 130 inv. Kabinett'. — 1. Mindre rum, ofta använt för mera förtroliga sammankomster, ursprungligen för-