Kas Kassa'va eller brasiliansk arrowrot, ett mjöl som bereds av de stärkelserika rotknölarna av Ma'nihot utiliss'ima. Kapsel, stad i delstaten Hessen, Västtyskland, vid Fulda. 181 500 inv. 1954. En av Tysklands vackraste städer. Livlig industristad. Lokomotiv- och maskinverkstäder, bland de största i Tyskland. I närheten det bekanta slottet Wilhelmshöhe med storartade parkanläggningar. Kasse'ra, förkasta, förklara oduglig. Kassett'. — 1. Fyrkantigt, fördjupat takfält, använt som ornament. De kassetterade taken härstammar från antiken men har även använts i senare stilarter, t.ex. under renässansen. — 2. Ljustät förva-ringsbehållare för fotografiska plåtar och film. Kas'siakane'l, ett grövre slags kanel, som erhålls från Cinnamomumarter från s. Kina, Java, Sumatra m.fl. platser. Kassiopej'a, se Cassiopeja. Kassiteri't, Tennsten*. Kassu'ber el. kasjuber, en slavisk folkstam, boende i Västpreussen och Pommern. De står polackerna nära och anslås till 170 000. Kast. 1. Mått = 4 st. — 2. Fackindelad förva-ringslåda för trycktyper på tryckeri. Se även Kastväsen. Kasta'l, tornlik försvarsbyggnad, oftast fyrkantig, som under medeltiden uppfördes i närheten av kyrkor, särskilt på Gotland. Kasta'lia, en källa nära Delfi i Grekland, i vilken de, som besökte oraklet, tvådde sig. Senare uppkom en sägen, att källan skulle skänka skaldegåva. Kastanjeträdet (Casta'nea vesca) tillhör familj CupuliTerae och är ett högt träd, hemmahörande i Medelhavsländerna. Frukterna, äkta kastanjer, är nötter, omgivna (tre tillsammans) av en taggig fruktskål. De förtärs vanligen rostade. K. odlas såsom prydnadsträd jämväl någon gång i Sverige. K. bör skiljas från vår vanliga kastanj, hästkastanjen (Aes-culus hippocastanum), med vilken den ej är släkt. Kastanjetfer, skallerinstrument, bestående av två träbitar i form av tudelade kastanjeskal, vilka med band fästs vid tummen och slås samman med de övriga fingrarna. K. används som ackompanjemang särskilt till spanska och neapolitanska folkdanser. Kastelholm', gammalt slott på Äland, Sunds socken, numera i ruiner. Kastell'. — 1. Mindre fästning. — 2. På äldre fartyg en fästningslik påbyggnad på aktern. Kastella'n, förr slottsbefälhavare, nu slottsvakt-mästare. KastelFhoImen, ö i Stockholm, belägen i Saltsjön mellan staden och Djurgården, med ett 1845 uppfört kastell (därav namnet). K. är med bro förenad med Skeppsholmen. KastFlien, Gamla och Nya, landskap i det centrala Spanien, respektive 66 000 och 72 000 km2, till det mesta en av bergskedjor omramad högplatå (600 —900 m ö.h.) med utpräglat kontinentalt klimat, ringa nederbörd, heta somrar (Madrid, medeltemperatur i juli 25° C.) och kalla vintrar. Längs gamla K:s sydgräns stryker Sierra de Guadarrama. Floderna Dueros, Tajos och Guadianas dalgångar är djupt nedskurna i högplatån. Fåravel och sädesodling är huvudnäringar. Kastmaskin, se Katapult. Kastning, missfall hos husdjur, kan bero på yttre våld, överansträngning, olämpligt foder (t.ex. mjöl-drygeförgiftning) el. inflammation, orsakad av bakterier i könsorganen. Kas'tor, bäverhår, av vilket tillverkas filt, som används till hattar (kastorhattar) m.m. Kastpjäs, artilleripjäs (haubits, mörsare) av sådan konstruktion, att kulbanan blir starkt krökt. Kastra'tsångare. Genom borttagande av könskört-larna förhindras hos gossar målbrottets inträde. De 632 bibehåller sopranstämman hela livet. Under 1600-och 1700-t. förekom särskilt i Italien K. Stämläget var ofta något högre än kvinnliga sopraners. Kastrering, borttagande av könskörtlarna. K. medför en ändrad utveckling av kroppen, ett kvarblivande av vissa för barnaåldern karakteristiska egenskaper, t.ex. sopranröst (jfr Kastratsångare), ett slöare och lugnare temperament, en ökad benägenhet för fettansats m.m. K. företas på människor bl.a. i muhammedanska länder för erhållandet av pålitliga haremstjänare. En rysk religiös sekt, skoptser-na, utför K. av religiösa skäl. Hos husdjur utförs K. för att erhålla lätthanterligare och mera lättgödda djur. — Enligt lag av 1944 kan vissa sexualförbrytare m.fl. kastreras. Om ej själsrubbning föreligger, fordras för K. samtycke av den på vilken ingreppet skall göras. Kasfrup, Köpenhamns flygstation på Amager. Kaströrelse, se Kulbana. Kastsjuka, en sjukdom, som från kor kan överföras på människor och som ger envisa feberanfall. De flesta människor är dock ej mottagliga för K. En del fall har emellertid förekommit i Sverige. Sjukdomens officiella namn är undulantfeber. Kastväsen, en för det indiska samhället karakteristisk organisation i strängt från varandra skilda samhällsklasser. Ursprungligen fanns fyra kaster, varav tre bildades av de ariska erövrarna (präster, krigare och lantbrukare) och den fjärde utgjordes av de föraktade infödingarna. Sedermera har antalet kaster ökats och överstiger nu 3 000. De har omgärdats med delvis i religiösa föreställningar bottnande bestämmelser, som i hög grad försvårat beröringen mellan personer av olika kaster. Man tillhör den kast, inom vilken man blivit född. K. har i hög grad hämmat Indiens kulturella utveckling. De lägst stående har en mycket svår ställning. Gandhi bland andra sökte förbättra de kastlösas (parias) villkor. Kasua'rfåglar (Casua'rii), strutsliknande, stora fåglar, som har hårlika fjädrar, förkrympta vingar och starka ben. Till K. hör em un, som lever i Australien, och hjälmkasuaren, som finns på Nya Guinea. Ka'sus, fall, händelse. — Språkv. Ett nomens el. pronomens olika böjningsformer, tjänande att uttrycka ett sådant ords förhållande till övriga ord. Latinet har sex K.; i de indoeuropeiska språkens gemensamma modersspråk fanns troligen minst åtta K. Sanskrit är det enda indoeuropeiska språk, som bevarat åtta K. De äldre germanska språken hade vanligen fyra (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ). K. utbyttes redan i de äldsta indoeuropeiska språken gärna mot prepositioner. Ett pronomens kasus-böjning skiljer sig vanligen från nomens. Katafalk', upphöjd träställning för likkistor. Katafore's, elektrofore's el. jonofore's, strömning, vari partiklarna i en vätska försätts under inverkan av elektrisk ström. Katakom'ber, underjordiska gångar med gravkamrar. De äldsta kristna byggde K. efter judiska och romerska mönster. K. tjänstgjorde även som gudstjänstlokaler och gömställen under förföljelserna. De användes ej vidare efter kristendomens genombrott. De märkligaste K. finns i Rom. (De är 90 mil långa. 9 milj, lik beräknas vara begravda där.) Vidare märks de i Jerusalem, Alexandria, Neapel, Paris m.fl. K. består ofta av flera med trappor förbundna våningar. De större kamrarnas väggar upptas vanligen av freskomålningar med bibliska motiv, ibland utförda med enkel, verkningsfull realism. Katala's är ett enzym som sönderdelar vätesuper-oxid i vatten och fritt syre. K. förekommer hos djuren särskilt i levern och hos många växter. I kemiskt avseende är K. besläktat med hemoglobin.