Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Karyatid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kas
631
att dela en K. på längden fick man en slags
kontroll på räkningen för bägge parterna. Ny skåra
kunde endast anbringas, när hälfterna förenades. K.
användes bl.a. för att hålla räkning på dagsverken,
vedleveranser o.d.
KaryatFd, draperad kvinnostaty, inom
byggnadskonsten använd som pelare. K. förekom under
antiken (Erekteiontemplet på Akropolis i Aten) samt
senare under renässansen och barocken. Jfr Atlant.
Karyb'dis, se Skylla.
Kasack', lång, rak, vid blus.
Kasackstan', se Kazachstan.
Kasa'n, se Kazan.
Ka'schau (tjeck. Kosice), stad i Tjeckoslovakien,
belägen vid floden Hernad. 58 000 inv. 1947. Sedan
medeltiden livlig handelsstad. Maskinindustri.
Kasche'ra, dölja, hemlighålla.
Kaschmi'r, se Kashmir.
Kaschmirget, se Getsläktet och Kashmir.
Kasein [-se-i'n], ostämne, ett i mjölk
förekommande äggviteämne. K. utfälls vid mjölkens
surnande samt vid tillsats av löpe till mjölk. Av K.
framställs bl.a. galatit, vilket liknar ben och används
till kammar o.d.
Kasematf, vissa murade, bombsäkra rum i
fästningar.
Kashga'r, stad i v. Öst-Turkestan i Kina. 70 000
inv. Textilindustri.
Kashmir [kasjmi'r]. — 1. Ursprungligen
benämning på endast i Orienten av den tibetanska getens
ull vävda fina och mjuka yllevävnader, särskilt
sjalar. Numera används K. även som benämning
på vissa enfärgade, släta ylletyger, vanligen vävda
av kamgarn. — 2. K. och Jammu, indisk stat i v.
Himalaya, 220 000 km2. 4,9 milj. inv. 1951, hinduer,
till största delen anhängare av islam. Landskapet är
höglänt med 4 000—5 000 m höga bergskammar,
omslutande ett lägre sänkningsområde på 1 600—
2 500 m höjd, vilket på grund av riklig bevattning
har en yppig vegetation med cederskogar, ris- och
fruktodling. Boskapsskötsel; kashmirgetens ull ger
råvara till de dyrbara sjalar, mattor etc., vilka
tillverkas i K. K. räknas till jordens naturskönaste
trakter. Vid Indiens delning 1947 förklarade sig K.
först oberoende men anslöt sig sedan till Indiska
unionen. Detta har gett upphov till allvarlig
friktion mellan Indiska unionen och Pakistan och
militära operationer har tidvis ägt rum. Frågan har
även behandlats av FN:s säkerhetsråd. Någon
uppgörelse har emellertid ej kommit till stånd och
området är alltjämt (1955) provisoriskt delat genom att
n. och v. delen hålls ockuperad av Pakistan, övriga
delar av Indiska unionen.
Kasfno, casi'no, it., offentlig spellokal (ex. Monte
Carlo) el. nöjeslokal. — Ett slags kortspel.
Kask, hjälm, militärisk huvudbonad av styvt
läder, kupigt formad och vanligen med skärm fram
och bak.
Kaska'd, konstgjort vattenfall med vattnet
strömmande vanligen i flera avsatser; även störtskur,
störtsjö.
Kaska'dbergen, bergskedja, 900 km lång, i v.
delen av USA. Rik på sjöar och vattenfall (därav
namnet). Bland de högsta topparna märks den
utslocknade vulkanen Mount Shasta (4 374 m) och Mount
Rainier el. Tacoma (4 428 m).
Kaskelo'ter, pottvalar, bildar en familj
(Physete-ridae) inom valdjurens ordning (Cetacea). De har
enormt stort huvud. I kraniets övre parti ligger
inbäddat i bindvävsfack ett flytande fett,
spermace'ti-olja, som har stort handelsvärde. K. har blott
tänder i underkäken. Den lever av fiskar, särskilt
bläckfiskar. Bland arterna kan nämnas: Kaskeloten
el. spermacetivalen (Physe'ter
macroce'pha-lus), som finns i alla varma el. måttligt varma hav.
Hannen blir ända till 18 m lång. Lever sällskapligt.
Kaskelotval.
G all- el. tarmstenar från kaskeloten lämnar
välluktande grå ambra, som finner användning i
parfymerier. Den jagas också för späckets och
spermace-tioljans skull. Näbbvalen (Hyperoodon diodon)
blir 9 m lång. Lever i Atlanten. Den har
egendomligt framskjutande panna.
Kasketf, man smössa med stor skärm.
Ka^kinen, se Kaskö.
Kaskoförsäkring, en inom
sjöförsäkringsväsendet använd term, som betecknar att
transportmedlet, fartyget, är försäkrat. Lastens försäkring kallas
varuförsäkring.
Kask'ö (Kaskinen), stad vid Bottniska viken, sv.
Österbotten, v. Finland. 1 927 inv. 1952,
övervägande svenskar.
Kas'per, skämttidning, utkommande i Stockholm
1869—1930 och från 1921 redigerad av E.
Norlan-der.
Kas'pertea'ter, marionett- el. dockteater.
Vanligen har K. en stående lustig figur, Kasper el.
Kas-perle, ursprungligen lånad från den österrikiska
scenen.
Kas'piska havet, jordens största inhav. 439 000
km2. K. ligger 26 m under världshavens yta.
Salthalten är ute på havet omkring 1—W2 %, lägre i
närheten av de stora flodmynningarna (Volga och
Ural). Jfr även Karaburgas. I s. delen av havet
förekommer djup på 1 098 m. K., som i n. och ö.
omges av lågland, hade under istiden mycket större
utbredning än nu. Jfr Aralo-Kaspiska bäckenet.
Kassaaffärer, kontantaffärer.
Kassabok, se Bokföring.
Kassakontrollapparat, kassaregister, en med ett
antal räkneverk — ett för varje huvudvaruslag, ett
för varje försäljare e.d. — försedd apparat, i vilken
mottagen likvid trycks in, ett kvitto, avsett för
kunden, stämplas, och varje instämplat belopp noteras
på en kontrollremsa.
Kassakreditiv, se Bankväsen.
Kass'ala, stad i Sudan, på gränsen till Eritrea.
36 000 inv. 1954. K. erövrades av italienarna juli
1940 och återerövrades av engelsmännen jan. 1941.
Kassan'dra, enligt forngrekiska sagor en dotter
till konung Priamos i Troja. K. fick av Apollon
siargåva men samtidigt bestämde guden, att hennes
spådomar aldrig skulle bli trodda. K. mördades av
Klytaimestra.
Kassarabatt, rabatt (i allmänhet 1 å 3 %), som
lämnas vid omedelbar betalning el. vid betalning
inom viss kortare tid (vanligen 30 dagar).
Kassation, förkastande, upphävande. —
Kassa-tionsdomstol, en domstol med befogenhet att
upphäva en dom, eventuellt återförvisa ett mål till
annan domstol för nytt avgörande.
Kassationsdom-stol får alltså ej meddela ny dom. Sådana domstolar
finns särskilt i romanska länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0647.html