- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
638

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kenia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ken vid Mayokliniken, Rochester 1914—52, därefter professor vid Princeton University. Erhöll tillsammans med P. Hench och T. Reichstein 1950 års nobelpris i fysiologi och medicin för upptäckten av binjurebarkshormonet cortison, dess struktur och biologiska verkningar. Ke'nia el. Kenya. — 1. Afrikas näst högsta berg, 5 600 m ö.h. K. är en utslocknad vulkan. — 2. Sedan 1920 officiellt namn på Brittiska Östafrika-pro-tektoratet. 644 400 km2. 5,9 milj. inv. 1954, varav 47 000 européer, 137 000 asiater, 30 000 araber och övriga afrikaner. På högslätterna är klimatet för européer hälsosamt. Majs, ris, socker, bomull, kaffe m.m. odlas. Export av spannmål, hudar och kautschuk. K. är rikt på vidsträckta skogar och villebråd. Huvudstad: Nairobi, 186 000 inv. 1954. Största stad Mombasa. På senare år har en del ändringar vidtagits i K:s författning i avsikt att ge infödingarna större politiskt inflytande. Kennedy [ken'idi]. — 1. Margaret K., f. 1896, engelsk författarinna, som slagit igenom med psykologiskt träffande skildringar speciellt från musik-och andra konstnärskretsar (Cirkus S a n g e r). — 2. J. P. K., f. 1888, amerikansk diplomat, ambassadör i London 1938—nov. 1940. Kenn'el, eng., ursprungligen hundkoja, numera större hundgård, där avel bedrivs. Kennelklubben, se Hundraser. Kenozo'iska tidsåldern och Kenozo'iska formationer, se Geologiska perioder. Ken'sington, stadsdel i v. London. Kent, grevskap i sö. England mellan Themsens mynningsvik och Engelska kanalen. 3 953 km2. 1,6 milj. inv. 1951. Jordbruket är huvudnäring. Dess produkter är säd, grönsaker och frukt (”Englands trädgård”). Jfr även Georg, engelska konungar. Kentaurer, se Centaurer. Kentucky [kentakk'i], förk. Ky., stat i ö. USA. 105 000 km2. 2,9 milj. inv. 1950. Huvudstad Frankfurt, 18 000 inv. 1953. Viktigaste stad Louisville, 369 129 inv. 1950. — I ö. delen av K., där förgreningar från Appalachernas bergskedjor intränger, bryts en ansenlig mängd stenkol. Åkerbruket är givande. I fråga om tobaksodling intar K. främsta rummet bland staterna i USA och har en högt uppdriven tobaksindustri. Bland övriga industrigrenar av betydelse märks kvarn- och trävaruindustri. Ken'tumspråk el. centumspråk, se Indoeuropeiska språk. Kenya, se Kenia. Ke'opspyramiden, en 138 m hög pyramid vid Gize. Jfr Cheops och Gize. Kep'Ier el. Keppler, J., tysk astronom, 1571— 1630, Tycho Brahes medhjälpare i Prag, därefter dennes efterträdare som kejserlig astronom. K. kom slutligen i tjänst hos Wallenstein. Hans stora och för vetenskapen om planeterna epokgörande upptäckter är sammanfattade i de Keplerska* lagarna. Kep'lerska lagarna, uppkallade efter deras upptäckare Kepler, behandlar planeternas rörelse kring ner sig. Den andra säger, att en planets rörelse är banor är ellipser, i vilkas brännpunkt solen befinner sig. Den andra säger, att en planets rörelse är desto snabbare, ju närmare den kommer solen; den yta, som sammanbindningslinjen mellan planeten och solen bestryker under en tidsenhet, är alltid lika stor. Den tredje lagen säger, att kubiktalen av olika planeters medelavstånd till solen förhåller sig som kvadrattalen på deras omloppstider. Av den sistnämnda lagen följer, att planeternas hastighet är långsammare, ju längre bort från solen de kretsar, och då dessutom deras banor är längre, blir även omloppstiden vida större (165 år för den yttersta, Neptunus, 88 dygn för den innersta, Merkurius). Jfr Planetsystemet. Keplers kikare, se Kikare. 638 Keramik, produkter av bränd lera. K. kan indelas i 1) lergods med rödbrun, porös och ogenomskinlig massa (terrakotta, fajans), 2) flintporslin med vit-aktigt, poröst och ogenomskinligt gods, 3) fältspat-porslin med vitaktigt, sintrat — dvs icke poröst — och lätt genomskinligt gods. Benporslinet påminner om fältspatporslinet men är helt ogenomskinligt. Stengodset är hårdbränt och sintrat. Rörstrand, Marieberg och Gustavsberg är de mest välkända industrierna i den svenska keramikens historia. Bild sid. 639. Kerati'n, se Hornämne. Ker'bela, Karbala el. Mesjad Husein, stad i provinsen K. i Irak. 272 264 inv. 1947 i provinsen K., ca 65 000 i staden K. Mycket besökt vallfartsort för sjii'ternas sekt. Praktfulla moskéer. Keriberos, se Cerberus. Keren'skij, A. F., f. 1881, rysk jurist och politiker. K. tillhörde en moderat-socialistisk grupp. Efter marsrevolutionen 1917 blev K. så småningom Rysslands verklige ledare och blev i juli ministerpresident, en ställning, som han bibehöll till november samma år, då han störtades av bolsjeviker-na. K. har sedan levt i Paris. Kérillis [kerilis'], Henry de, f. 1889, fransk journalist och politiker, redaktör för Écho de Paris och L’Époque. K. var ivrig motståndare till den tyska nationalsocialismen. 1940 flydde han till England och anslöt sig till de Gaulle. Numera bosatt i USA. Kermansha'h el. Kirmansjah, stad i v. Iran, 106 000 inv. 1949. En under detta århundrade uppväxt, blomstrande handelsstad. Ker'ner, Justinus, 1786—1862, tysk skald, vilkens dikter tonsatts av Schumann. Kerreffekt. Den elektriska K. innebär att di-elektriska ämnen bryter ljuset dubbelt i starka elektriska fält; den magnetiska K., att polarisationen av ljuset ändras, då en ljusstråle reflekteras mot ett magnetiskt fält. K. har upptäckts av den skotske fysikern John Kerr (1824—1907). Kerr-Karolus-cell grundar sig på den elektriska kerreffekten. Den innehåller en ljuspolariserande nicolprisma, vars vridningsförmåga ändras med den elektriska spänningen. Därför varierar också den genomsläppta ljusintensiteten i takt med spänningen, varför K. används i televisionen och ljudfilmen. K. har uppfunnits av den tyske fysikern A. Karo-lus, f. 1893. Kerrl, H., 1881—1941, tysk nationalsocialistisk politiker. 1935 riksminister för kyrkoärenden ehuru ej särskilt religiös. Kertemind'e, stad vid Stora Bält, ö. Fyen, Danmark. 3 600 inv. 1946. God hamn. Handel. Fiske. Kertj [Kertsch]. — 1. Sund mellan Asovska sjön och Svarta havet. På smalaste stället endast 3 km brett. — 2. Halvö på sö. Krim, som skjuter ut mot Kaukasus. Omkr. 3 000 km2. — 3. Hamnstad på K. 2. 104 471 inv. 1939. Läder- och tobaksfabriker. Handel med vete. Fiske. —• Området intogs av tyskarna nov. 1941. Ryssarna återerövrade K. i dec. samma år. Intogs på nytt av tyskarna juni 1942 och var i dessas händer till våren 1944. Keru'b, bibliskt namn på i Gamla testamentet omtalade väsen, vilka var utrustade med vingar och troddes vakta paradiset. Enligt Hes. 1:5 var de blandningar av djur och människor, motsvarande de i österländsk mytologi vanliga djurmänniskorna. I kristen konst och mytologi framställs K. vanligen som ljuslockiga gossebarn. Keto'ner, organiska föreningar, innehållande den tvåvärdiga radikalen CO. Den viktigaste bland K. är dimetylketon el. aceton, kem. formel (CHs^CO. Kettil Karlsson Vasa, 1434—65, biskop i Linköping, ledde 1464 ett uppror mot Kristian I och inkallade Karl Knutsson, som han dock snart efteråt tvang att avgå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free