Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kenia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ken
vid Mayokliniken, Rochester 1914—52, därefter
professor vid Princeton University. Erhöll
tillsammans med P. Hench och T. Reichstein 1950 års
nobelpris i fysiologi och medicin för upptäckten av
binjurebarkshormonet cortison, dess struktur och
biologiska verkningar.
Ke'nia el. Kenya. — 1. Afrikas näst högsta berg,
5 600 m ö.h. K. är en utslocknad vulkan. — 2.
Sedan 1920 officiellt namn på Brittiska
Östafrika-pro-tektoratet. 644 400 km2. 5,9 milj. inv. 1954, varav
47 000 européer, 137 000 asiater, 30 000 araber och
övriga afrikaner. På högslätterna är klimatet för
européer hälsosamt. Majs, ris, socker, bomull,
kaffe m.m. odlas. Export av spannmål, hudar och
kautschuk. K. är rikt på vidsträckta skogar och
villebråd. Huvudstad: Nairobi, 186 000 inv. 1954.
Största stad Mombasa. På senare år har en del
ändringar vidtagits i K:s författning i avsikt att ge
infödingarna större politiskt inflytande.
Kennedy [ken'idi]. — 1. Margaret K., f. 1896,
engelsk författarinna, som slagit igenom med
psykologiskt träffande skildringar speciellt från
musik-och andra konstnärskretsar (Cirkus S a n g e r).
— 2. J. P. K., f. 1888, amerikansk diplomat,
ambassadör i London 1938—nov. 1940.
Kenn'el, eng., ursprungligen hundkoja, numera
större hundgård, där avel bedrivs.
Kennelklubben, se Hundraser.
Kenozo'iska tidsåldern och Kenozo'iska
formationer, se Geologiska perioder.
Ken'sington, stadsdel i v. London.
Kent, grevskap i sö. England mellan Themsens
mynningsvik och Engelska kanalen. 3 953 km2. 1,6
milj. inv. 1951. Jordbruket är huvudnäring. Dess
produkter är säd, grönsaker och frukt (”Englands
trädgård”). Jfr även Georg, engelska konungar.
Kentaurer, se Centaurer.
Kentucky [kentakk'i], förk. Ky., stat i ö. USA.
105 000 km2. 2,9 milj. inv. 1950. Huvudstad
Frankfurt, 18 000 inv. 1953. Viktigaste stad Louisville,
369 129 inv. 1950. — I ö. delen av K., där
förgreningar från Appalachernas bergskedjor intränger,
bryts en ansenlig mängd stenkol. Åkerbruket är
givande. I fråga om tobaksodling intar K. främsta
rummet bland staterna i USA och har en högt
uppdriven tobaksindustri. Bland övriga industrigrenar
av betydelse märks kvarn- och trävaruindustri.
Ken'tumspråk el. centumspråk, se
Indoeuropeiska språk.
Kenya, se Kenia.
Ke'opspyramiden, en 138 m hög pyramid vid
Gize. Jfr Cheops och Gize.
Kep'Ier el. Keppler, J., tysk astronom, 1571—
1630, Tycho Brahes medhjälpare i Prag, därefter
dennes efterträdare som kejserlig astronom. K. kom
slutligen i tjänst hos Wallenstein. Hans stora och
för vetenskapen om planeterna epokgörande
upptäckter är sammanfattade i de Keplerska* lagarna.
Kep'lerska lagarna, uppkallade efter deras
upptäckare Kepler, behandlar planeternas rörelse kring
ner sig. Den andra säger, att en planets rörelse är
banor är ellipser, i vilkas brännpunkt solen
befinner sig. Den andra säger, att en planets rörelse är
desto snabbare, ju närmare den kommer solen; den
yta, som sammanbindningslinjen mellan planeten
och solen bestryker under en tidsenhet, är alltid lika
stor. Den tredje lagen säger, att kubiktalen av olika
planeters medelavstånd till solen förhåller sig som
kvadrattalen på deras omloppstider. Av den
sistnämnda lagen följer, att planeternas hastighet är
långsammare, ju längre bort från solen de kretsar,
och då dessutom deras banor är längre, blir även
omloppstiden vida större (165 år för den yttersta,
Neptunus, 88 dygn för den innersta, Merkurius).
Jfr Planetsystemet.
Keplers kikare, se Kikare.
638
Keramik, produkter av bränd lera. K. kan indelas
i 1) lergods med rödbrun, porös och ogenomskinlig
massa (terrakotta, fajans), 2) flintporslin med
vit-aktigt, poröst och ogenomskinligt gods, 3)
fältspat-porslin med vitaktigt, sintrat — dvs icke poröst —
och lätt genomskinligt gods. Benporslinet påminner
om fältspatporslinet men är helt ogenomskinligt.
Stengodset är hårdbränt och sintrat. Rörstrand,
Marieberg och Gustavsberg är de mest välkända
industrierna i den svenska keramikens historia. Bild
sid. 639.
Kerati'n, se Hornämne.
Ker'bela, Karbala el. Mesjad Husein, stad i
provinsen K. i Irak. 272 264 inv. 1947 i provinsen K.,
ca 65 000 i staden K. Mycket besökt vallfartsort för
sjii'ternas sekt. Praktfulla moskéer.
Keriberos, se Cerberus.
Keren'skij, A. F., f. 1881, rysk jurist och
politiker. K. tillhörde en moderat-socialistisk grupp.
Efter marsrevolutionen 1917 blev K. så småningom
Rysslands verklige ledare och blev i juli
ministerpresident, en ställning, som han bibehöll till
november samma år, då han störtades av
bolsjeviker-na. K. har sedan levt i Paris.
Kérillis [kerilis'], Henry de, f. 1889, fransk
journalist och politiker, redaktör för Écho de Paris och
L’Époque. K. var ivrig motståndare till den tyska
nationalsocialismen. 1940 flydde han till England
och anslöt sig till de Gaulle. Numera bosatt i USA.
Kermansha'h el. Kirmansjah, stad i v. Iran,
106 000 inv. 1949. En under detta århundrade
uppväxt, blomstrande handelsstad.
Ker'ner, Justinus, 1786—1862, tysk skald, vilkens
dikter tonsatts av Schumann.
Kerreffekt. Den elektriska K. innebär att
di-elektriska ämnen bryter ljuset dubbelt i starka elektriska
fält; den magnetiska K., att polarisationen av
ljuset ändras, då en ljusstråle reflekteras mot ett
magnetiskt fält. K. har upptäckts av den skotske
fysikern John Kerr (1824—1907).
Kerr-Karolus-cell grundar sig på den elektriska
kerreffekten. Den innehåller en ljuspolariserande
nicolprisma, vars vridningsförmåga ändras med den
elektriska spänningen. Därför varierar också den
genomsläppta ljusintensiteten i takt med
spänningen, varför K. används i televisionen och ljudfilmen.
K. har uppfunnits av den tyske fysikern A.
Karo-lus, f. 1893.
Kerrl, H., 1881—1941, tysk nationalsocialistisk
politiker. 1935 riksminister för kyrkoärenden
ehuru ej särskilt religiös.
Kertemind'e, stad vid Stora Bält, ö. Fyen,
Danmark. 3 600 inv. 1946. God hamn. Handel. Fiske.
Kertj [Kertsch]. — 1. Sund mellan Asovska sjön
och Svarta havet. På smalaste stället endast 3 km
brett. — 2. Halvö på sö. Krim, som skjuter ut mot
Kaukasus. Omkr. 3 000 km2. — 3. Hamnstad på K.
2. 104 471 inv. 1939. Läder- och tobaksfabriker.
Handel med vete. Fiske. —• Området intogs av
tyskarna nov. 1941. Ryssarna återerövrade K. i dec.
samma år. Intogs på nytt av tyskarna juni 1942
och var i dessas händer till våren 1944.
Keru'b, bibliskt namn på i Gamla testamentet
omtalade väsen, vilka var utrustade med vingar och
troddes vakta paradiset. Enligt Hes. 1:5 var de
blandningar av djur och människor, motsvarande
de i österländsk mytologi vanliga djurmänniskorna.
I kristen konst och mytologi framställs K. vanligen
som ljuslockiga gossebarn.
Keto'ner, organiska föreningar, innehållande den
tvåvärdiga radikalen CO. Den viktigaste bland K.
är dimetylketon el. aceton, kem. formel (CHs^CO.
Kettil Karlsson Vasa, 1434—65, biskop i
Linköping, ledde 1464 ett uppror mot Kristian I och
inkallade Karl Knutsson, som han dock snart efteråt
tvang att avgå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0654.html