641 av Rysslands äldsta städer, till mitten av 1200-t. dess huvudstad. Ett flertal kyrkor och kloster finns bevarade från denna tid. K. är en livligt besökt vallfartsort. På de senare årtiondena har K. utvecklat sig till en betydande industristad. Medelpunkt för den ryska sockerindustrin. Bryggerier, klädes- och tobaksfabriker. K. intogs 1941 av tyskarna och blev under striderna mycket svårt skadad. Återtogs av ryssarna nov. 1943. Kikare, optiska instrument för iakttagande av avlägsna föremål, bestående av två linser el. linssystem, av vilka det mot föremålet vända kallas objektiv och det närmast ögat belägna okular. I Kep-lers kikare (den astronomiska tuben) är såväl objektiv som okular positiva linser (samlingslinser). Genom objektivet erhålls en omvänd, förminskad, verklig bild av föremålet, vid vars betraktande oku-laret tjänstgör som lupp (förstoringsglas). Den slutliga bilden blir alltså omvänd i förhållande till det ursprungliga föremålet. Förstoringen är lika med förhållandet mellan objektivets och okularets brännvidder. I terresterkikaren rättvänds bilden genom inskjutande mellan objektiv och okular av en el. flera positiva linser. I Zeisskikaren sker rättvändandet med hjälp av glasprismor. En annan huvudtyp av K. representeras av Galileis K. (teaterkikaren), där objektivet är en positiv lins men okularet en negativ. Avståndet mellan okular och objektiv regleras så, att strålarna, innan de av objektivet sam-manbrutits till en bild, träffar okularet, som ger en förstorad, rättvänd bild av föremålet. I vissa K. förekommer jämte linser även speglar. I spegelteleskopet är sålunda objektivet en konkav spegel. Kikbär, se Gallmyggor. Kikhosta, en smittosam sjukdom, orsakad av en liten stavbakterie. 2 till 14 dagar (vanligen en vecka) efter smittotillfället uppträder förkylningssym-tom med hosta, snuva o.d. Efter ytterligare 2 veckor börjar hostanfallen få karaktär av kikningsan-fall med skrällande hoststötar och djupa in- och ut-andningar. Anfallen kan komma ganska tätt, upp till ett 40—50-tal per dygn, i lindrigare fall mera enstaka. Efter någon månad, ibland längre tid, brukar anfallen så småningom upphöra. K. angriper särskilt barn (2—7 år) samt uppträder i smärre epidemier. För att förebygga K. används vaccination. Någon effektiv behandling finns ej. Hostlindrande medel kan minska besvären. Man ger lätta mål ganska ofta, lämpligen efter anfallen. Kikärt (Ci'cer arieti'num), en ettårig ört med nä-ringsrika frön; gammal kulturväxt. Kil, municipalsamhälle i Stora Kils kommun, 2 mil nv. om Karlstad, s. Värmland. 2 082 inv. 1955. Viktig järnvägsknut. Kilafors, stationssamhälle i s. Hälsingland, vid norra stambanan. Trävaruindustri. Utgångspunkt för tvärbanan till Söderhamn. Kilaue'a, krater på s. sluttningen av vulkanen Manua Loa, sö. Hawaii. Den vida kratern (ungefär 1 mil i genomskärning) har i sin botten en glödflytande lavasjö. Kilbom, K., f. 1885, politiker, medlem av andra kammaren 1922—24 och 1929—44, stadsfullmäktig i Stockholm 1921—36. K. bröt med kommunistiska internationalen 1929. Det av honom ledda partiet omorganiserades och antog namnet socialistiska partiet 1933. K. utträdde ur detta 1937 men återinträdde 1938. Partisekr. i soc. partiet från 1940. Han var redaktör för Folkets Dagblad 1924—37. Kiliark', befälhavare över en avdelning på tusen man i fomgrekiska härar. Kiliasm', tron på det tusenåriga riket, där Kristus skall härska. KilFkien, se Cilicien. KilimandjaTo. (negerspråk ”kilima” = berg, ”ndjaro” = köldens gudom), Afrikas högsta berg Kim (6 010 m), beläget i Brittiska Östafrika mellan sjön Ukereve och Indiska havet. K. utgörs av en vulkanisk bergmassa med två toppar, av vilka den högre har kraterform och glaciärer. Killander, Ernst, idrottsledare, f. 1882, f.d. major i Stockholm. K. har främst verkat som organisatör och ledare av ungdoms- och propagandatävlingar samt som en av orienteringssportens främsta till-skyndare. Initiativtagare till de s.k. idrottsgudstjäns-terna. Som övertygad nykterist och vegetarian har K. sökt påverka idrottsfolket till sundare levnadsvanor. Kille, ett kortspel med särskilda kort. K. (egentligen Harlekin) är även namnet på två av lekens kort. Kilo, ”tusen” (gr. khFlioi), en i dagligt tal vanlig förkortning av kilogram = 1 000 gram. Kilocykel, tusen svängningar i sekunden, mått som används för att ange karaktären av radiovågor. Kilogram, viktmått, 1 000 gram. Förkortat kg. Kilogrammeter, måttsenhet för arbete, det arbete, som utförs, då en kropp, vars tyngd är 1 kg, lyfts en meter, el. det arbete, som utförs, då en kraft på 1 kg förflyttar sin anbringningspunkt 1 meter i sin egen riktning. Kilohertz, förkortn. khz, 1 000 hertz. Kilokalori', 1 000 gramkalorier, förk. kcal. Se Kalori. Kilome'ter, förkortas km, längdmått, 1 000 m. Kilowatt', 1 000 watt, se Elektriska måttsenheter. Kilowat'timme, se Elektriska måttsenheter. Kilowattimmemätare består av en motor, som drivs av strömmen med en hastighet, proportionell mot energiförbrukningen. Varvantalet räknas med ett räkneverk. KiFpinen, f. 1892, finländsk tonsättare. Erhöll professors namn 1942. Kilsbergen, höjdsträckning på gränsen mellan Värmland och Närke. K. begränsas mot Närkesslät-ten av en förkastningslinje. Kilskrift. Kilskrift, de forntida babyloniernas och assyriernas skrift, bestående av en mängd olikformade och på olika sätt anordnade kilar. Talrika kilskriftsin-skriptioner, som inristats på lertavlor, stenskivor, bildstoder etc. är i behåll. Det finns skäl att anta, att K. härrör från sumererna, urinvånarna i Mesopotamien, och hos dem hade utvecklats till en blandning av bildskrift och stavelseskrift. Då Babylonien sedermera erövrades av semitiska stammar, övertog dessa sumerernas K. Från assyrierna upptogs K. av bl.a. armeniska, elamitiska och mediska stammar och utbildades så småningom av dem till ren stavelseskrift. Sedan det babyloniska riket erövrats av perserna, utvecklades bland dem en förenklad form av K., nämligen en av 40 skrivtecken uppbyggd bok-stavsskrift. Tack vare skarpsinniga utredningar, som gjorts av språkforskare under 1800-t., kan man nu tyda K. Kilt, en veckad, kort kjol, som ingår i den skotska folkdräkten och i högländarnas uniform, åtminstone ursprungligen i stället för byxor. Kimaira, se Chimaira. Kim'berley [-böli], gruvstad i Kapprovinsen, Sydafrikanska unionen, nära floden Vaal, 62 439 inv. 1951, varav 20 500 européer. K. uppstod på 1860-t. i samband med upptäckten av de här be 21