676 Kor (C. sangufnea), en buske med rödbruna kvistar, vita blommor i kvast och svartblå stenfrukter. Den senare förekommer i s. Sverige samt planteras som prydnadsbuske liksom också några utländska arter, bland vilka märks körsbärskornell (C. mas), som har gula blommor och röda stenfrukter. Kornett', mindre bleckblåsinstrument med tre ventiler. Dess klang ligger mellan trumpetens och hornets. Kornflugan (Chlo'rops pumilio'nis) är en 3—4 mm lång fluga, ljusgul med mörka teckningar. Skadedjur på korn. Komgold [kårn'gålt], E. W., f. 1897, österrikisk kompositör som bl.a. skrivit operorna V i o 1 a n t a och Polykrates’ ring. Komisch', krönande list, även fristående list, på vilken gardiner o.d. upphängs. Kornknarr el. ängsknarr (Crex crex) tillhör sump-hönsens familj (Rallidae) bland vadarna. K. är tecknad i strimmigt brunt och grått samt har ljusare undersida och förekommer över hela landet i ängsmarker och på åkerfält. Den löper utomordentligt snabbt, men flyger ogärna. K. lever av insekter, sniglar o.d. Flyttfågel. Se bild sid. 422. Kornmyggan el. hessiska flugan, en gallmygga, vars larver angriper sädesslag, särskilt vete. Korolla'rium, följdsats, tillägg. Koroman'delkusten, se Coromandel. Koro’na, se Solen. Korone'a, forngrekisk stad i Beotien. Den spartanske kungen Agesilaos vann där en seger över tebanerna (394 f.Kr.). Vid K. låg beoternas för-bundshelgedom (Athena Itonia). Korp (Corvus co'rax) hör till kråksläktet och är till färgen helt svart. Den finns sparsamt över hela Sverige, något vanligare vid kusterna än inuti landet. K. lever parvis. Den kan tämjas och lära sig uttala ord, skälla, skratta etc. Se bild sid. 420. Korp, ett slags hacka som används för jord- och stenarbeten. Korpbenet, ett ben, som ingår i skuldergördeln hos lägre ryggradsdjur. Hos människan finns som rest av K. ett utskott på skulderbladet, korputskottet. Koripelarörelsen, från laestadianismen utgående väckelserörelse på 1930-talet i nordligaste Sverige, uppkallad efter en finsk predikant som ledde rörelsen. Korporation, sammanslutning, samfund. Korporati'vt kallas ett samhällsskick, där olika fackliga och ekonomiska grupper är fast sammanslutna i statligt kontrollerade institutioner. I en del diktaturstater har man vidtagit åtgärder för att genomföra ett korporativt statsskick. Eftersom i dessa stater endast ett parti får göra sig gällande, är det i själva verket inte fråga om något slag av folkrepresentation. Formen utnyttjas endast för att dölja folkets maktlöshet. Korpra'1, underbefälsgrad inom svenska armén (ej vid artilleriet, där motsvarande befattningshavare benämns konstapel), marinen och flygvapnet. Korpulens', fetma. — Korpulent, fetlagd, frodig. Korpus, se Corpus. Korrekt', regelrätt, felfri. Korrektion, förbättring, beriktigande; bestraffning. Korrektionsanstalt, arbetsinrättning, uppfostringsanstalt. Korrektu'r. Sedan sättning av ett manuskript verkställts, tas före den egentliga tryckningen ett avdrag av det uppsatta. Avdraget, sorn kallas K., genomläses för ändring av de felaktigheter, som uppkommit vid sättningen. Anteckningar om de observerade felen görs i korrekturets marginal med tillhjälp av vissa tecken, varav de viktigaste återfinns här nedan. Korrekturschema. Korrela't, fil. och språkv., begrepp, som står i växelförhållande till varandra (höger, vänster); sådana ord i olika satser, vilka hänvisar till varandra (ett relativpronomen och särskilt det ord i den styrande satsen, på vilket det syftar). Korrelation, samband, växelverkan mellan olika organ, mer el. mindre orsaksbundet samband mellan företeelser. För påvisande av sådant samband används inom statistiken ett flertal olika formler. Korrespondens' [vanl. -dang's], brevväxling; motsvarighet, överensstämmelse. Korrespondensundervisning, undervisning per brev. Eleven får vissa uppgifter, vilkas lösning han insänder. Han erhåller sedan rättelse på detta. K. är naturligtvis i flera avseenden underlägsen muntlig undervisning men besitter fördelarna att vara billig och tillgänglig för alla. I Sverige bedrivs K. av flera institut. De mest kända är Hermods, NKI-skolan och Brevskolan. Korresponde'ra, brevväxla. Korrido'r, lång, jämförelsevis smal gång inomhus. Korrige'ra [-sje'ra], rätta, göra rättelser i, förbättra. Korrobore'ra, bestyrka, bekräfta (fr. corrob'orer).