Kro 688 Kronobergs län omfattar sv. delen av Småland, 9 913 km2, därav 937 km2 vatten. 159 112 inv. 1955. Om man frånräknar den stora vattenarealen torde omkring V8 av ytvidden utgöras av odlad jord. Av sädesslagen odlas mest havre och råg. I viss utsträckning odlas även lin. Industrin är ej av någon större betydelse och omfattar huvudsakligen trä-och pappersindustri samt stenindustri. Skogsmarken har starkt överavverkats och på många ställen övergått till hedmark. Städer: Växjö och Ljungby. Kronobrännerier. Under Gustav III:s tid gjordes brännvinsbränningen till kungligt monopol för att ge staten ökade inkomster. Detta framkallade bland allmogen en våldsam ovilja, och spritmissbruket steg hastigt av olika anledningar, varför konungen måste avskaffa K. 1787. Brännvinsbränningen blev därefter fri mot en avgift till kronan. Kronofogde. Kronofogdetjänsterna indrogs i och med utgången av år 1917. K:s åligganden har fördelats på landsfiskalerna och landsfogden i varje län. Kronohemman, staten tillhörigt hemman. Allmänt K. innehas med åborätt av enskild, som betalar avgift till staten. Dessutom finns särskilda slag av K. Kronohäkte, mindre fängelse för fångar, dömda till kortare straff; beteckningen numera upphävd. Kronojägare, tjänsteman vid domänverket, i rang närmast under jägmästare. Kronologi', tideräkning. — Kronolo'gisk, i tidsföljd. Kronome'ter, ett slags som fickur konstruerat instrument för noggrann tidmätning. Kronopark, under statens omedelbara vård stående skogsområde. Kro'nos, i den grekiska gudasagan en av tita-terna, Reas make, son till Uranos och fader till Zeus, som efterträdde K. som gudarnas härskare. K. uppslukade sina egna barn, utom Zeus, som räddades genom moderns list. — Senare blev K. även tidens gud (Chronos). Kronoskatt kallades förr den direkta statliga beskattningen. Se Skatt. Kronoskattehemman, se Hemman. Kronoskjuts. Innehavaren av viss jord ålåg fordom skyldighet att mot bestämd ersättning hålla skjuts åt kungliga personer, trupper, krigsmateriel, fångar etc. K. var särskilt under krigstillstånd mycket betungande. Kronoskogar, staten tillhöriga skogar, 1953 utgörande 4 346 000 ha. K. står under Domänstyrelsens tillsyn och omfattar ej blott kronoparker* utan även s.k. kronoöverloppsmarker, kronolägenheter, civila boställens skogar m.m. Kronoutskylder kallades förr direkta skatter och avgifter, som utgick till staten. Kronprins, titel för tronföljaren. I Storbritannien kallas han prins av Wales, i Belgien hertig av Bra-bant, i Nederländerna prins av Oranien. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, ett ursprungi. på enskild välgörenhet grundat barnsjukhus i Stockholm. Vid K. finns även en barnpsykiatrisk klinik. Av de 150 vårdplatserna vid K. disponerar Stockholms stad enligt avtal drygt två tredjedelar. Kronprins Gustavs hav, ett n. om Amerika beläget havsområde, som uppkallats efter kung Gustav V under hans kronprinstid. Kronråd. I en del länder beteckning på regeringens sammanträden. Kro'nstadt. — 1. K., stad i förvaltningsområdet Leningrad, Ryssland. 46 000 inv. 1939. Örlogshamn. K. är starkt befäst, skyddar inloppet till Leningrad. — 2. Se Brasow. Kronvittne, i England benämning på deltagare i en förbrytelse, vilken vittnar mot sina medbrotts-lingar mot befrielse från straff. Kronärtskocka (Cynara scolymus) hör till familj Compositae. K. är en tistelliknande växt. Den härstammar från Medelhavsländerna och är allmänt odlad även i Sverige. Holkfjällens och blomfästets köttiga delar är ätliga. Kropot'kin, Krapotkin [krapåt'kin], P. A., 1842 —1921, rysk furste, som företrädde en anarkistisk åskådning. Hans mest bekanta arbete är En anarkists minnen, ett självbiografiskt arbete. Kroppshåla, se Fosterutveckling. Kroppspulsådern, se Aorta. Kroppsstraff var ett i forna tider mycket vanligt straff. K. bestod exempelvis i prygel el. lemläst-ning, t.ex. avhuggning av en hand, avskärning av ett öra etc. Det K., som längst av alla kommit till användning, är prygelstraffet. Kroppsvärme. Genom förbränning (oxidation) alstras i kroppen värme. Hos lägre djur är denna värmeproduktion ej så kraftig. Kroppstemperaturen är därför beroende av omgivningens. Till kallblodiga djur hör ryggradslösa djur, fiskar, grodor och kräldjur. Till de varmblodiga djuren hör fåglar och däggdjur. Hos dessa senare är förbränningen livligare. Denna grupp har därför konstant temperatur, som alltså är oberoende av omgivningens. De benämns även 1 i k v a r m a djur i motsats till den föregående gruppen, som kallas v ä x e 1 v a r m a. Jfr även Feber. KrotonoJja, se Croton. Krubbitning, en hos hästar ibland förefintlig ovana att svälja ner luft. Härvid biter vanligen djuret i krubban för att underlätta sväljandet. Krucifix', skulptur, Kristus på korset. Kruif [kro'f], Paul de, f. 1890, amer. bakteriolog, känd för sina populärmedicinska skildringar (M i-k r o b j ä g a r e). Krupp, strupsjuka*. Krupp, A., 1812—87, tysk industriidkare, grundare av den världsbekanta firman med samma namn, som sedermera vidare utvidgades av hans son Friedrich (1854—1902). Firman, som tidigare var känd framför allt för sin tillverkning av kanoner, pansar m.m., fick efter T.a världskriget övergå till att framställa uteslutande för fredsbruk avsedda produkter såsom lokomotiv, räls, maskiner av olika slag, lastbilar m.m. År 1935 återupptogs produktionen av krigsmateriel. Dess största anläggningar är belägna i Essen. Kruppverken utsattes för svåra bombningar under 2:a världskriget, ställdes efter Tysklands kapitulation under allierad kontroll. Produktionen fortsätter utom för krigsmateriel. Krusbär (Ribes grossularia) hör till familj Ribe-siaceae. Vilda former förekommer i s. och mell. Sverige. K. anses ha odlats sedan medeltiden. Talrika förädlade former har frambragts, särskilt genom korsning med amerikanska arter. Krusbärsmj öldagg (Sphaerothe'ca mors uvae), parasitsvamp på krusbärsbuskens blad, stam och frukter, som där bildar ett vitt, mjöllikt överdrag. Förtäring av angripna frukter är ej lämplig. K. inkom vid sekelskiftet till Europa från Nordamerika. Krusbärsmätare (Abrax'us grossularia'ta), mätar-fjäril, tecknad i svart och vitt med ett rödgult band på framvingarna. Larven skadar krusbärsbuskar. Krusenstjerna. — 1. H. v. K., 1862—1933, amiral, sjöminister 1910—11 i Lindmans ministär. — 2. Agnes v. K., 1894—1940, författarinna, som skrev realistiska och sexuellt betonade romaner, utmärkta av väl genomförd psykologisk skildringskonst (Fröknarna von P a h 1 e n, Fattigadel). Krus'mynta, se Mynta. Krus'ta, sårskorpa. Krusta'd, en av deg i flottyr kokad form? fylld med någon stuvning.