- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
705

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

705 flera hornstycken, spetsiga vingar, fri baktå och långa, skarpa klor. L. tillhör nordliga och antark-tiska områden. De lever av fisk, fågelungar och ägg. I Sverige häckar två arter. Vid vår västkust och mellersta ostkust förekommer vanliga 1 a b b e n (S. parasiticus), som ovan är mörkbrun och under vit el. gråbrun. I svenska fjälltrakter häckar fjällabben (S. longicaudus), ovan grå, under ljusgrå. La'be, tjeckiska namnet på Elbe. Labelsystem [lejbl-], en av amerikanska, engelska och i mera sällsynta fall även av andra länders arbetarorganisationer använd metod att med å varor påsatt märke garantera, att dessa tillverkas under av fackföreningarna godkända omständigheter. Genom L. underlättas bojkott av varor, som tillverkas under ur arbetarsynpunkt mindre tillfredsställande förhållanden. L. användes ursprungligen på 1870-t. i USA för att hindra de kinesiska fabrikanternas konkurrens. La'ber används om vind i betydelsen lätt, svag. Labia'l, hörande till läpparna (labialmuskler etc.). Labia'Ier, läppljud, dvs de språkljud, som bildas huvudsakligen med läpparna. De är dels b i 1 a b i-aler (el. labiolabialer), vilka bildas med den ena läppen mot den andra (p, b, m), dels 1 a b i o d en-ta 1 e r (el. dentilabialer), vilka bildas med underläppen mot de övre tänderna (f, v). Till L. kan även räknas det eng. w-ljudet. L a b i a 1 a vokaler kallas stundom de vokaler, vilka uttalas med rundade läppar (o, ö, å, u, y). Labia'Ipipor, pipor, där tonen bildas genom att luftströmmen bryts mot en skarp kant och växelvis drivs in och ut i pipan. L. används mest i orgeln; av orkesterinstrumenten är flöjten det enda med sådana pipor. Jfr Tungpipor. Labia'tae, korsblommiga eller läppblomstriga* växter. Labi'l, ostadig, vacklande. Jfr Jämvikt. Labiologi', konsten att på läpparna avläsa vad som sägs, en förmåga, som har stor betydelse för dövstumma. LaboraTor, benämning på vissa tjänstemän vid universitet, högskolor och andra vetenskapliga institutioner av grad närmast under professor, vilka deltar i ledningen av arbetet på de naturvetenskapliga institutionerna. L. el. laborant betecknar även person, som utför arbete på ett laboratorium. Laborato'rium, lokal, avsedd för utförande av experimentella, naturvetenskapliga undersökningar. L a b o r e' r a, utföra dylikt arbete. Laboration, själva arbetet. Labor day [lej'bö de'j], eng., ”arbetets dag”, en i lag stadgad helgdag, vilken firas årligen den första måndagen i sept. i de flesta av nordamerikanska unionens stater. Liknande helgdagar finns även i andra länder. Labore'mus, förening i Uppsala, bestående av studenter och arbetare, stiftad 1902. Dess uppgift är att verka för spridning av de socialistiska idéerna. L. är ansluten till socialdemokratiska arbetarpartiet. Labour party [lej'bö pa'ti], Englands arbetarparti, grundades 1900. L. var till en början och under lång tid ej utpräglat socialistiskt till sin karaktär. Det företrädde industriarbetarnas intressen. Fackföreningarna har haft och har ett avgörande inflytande. En utpräglat socialistisk linje företrädde däremot Independent* Labour Party, som grundades tidigare. Vid l:a världskrigets utbrott 1914 inträdde en motsättning inom L. Majoriteten stödde regeringen, men en fraktion under partiets ledare MacDonald motsatte sig Englands deltagande i kriget. Efter kriget försvann denna motsättning. Vid valen 1923 ökades partiets röstetal och MacDonald bildade jan.—okt. 1924 den första arbetar Lab regeringen. Partiet vann ytterligare framgång vid 1929 års val och MacDonald bildade på nytt regering. De ekonomiska svårigheter, som den ekonomiska krisen medförde, framkallade en splittring inom partiet 1931. MacDonald och Snowden ingick i en nationell samlingsregering, medan majoriteten motsatte sig den lösning av krissvårigheterna, som de borgerliga ville genomföra. Vid valen 1931 bildade MacDonald ett nytt parti, ”Nationella arbetarpartiet”, och L:s röstetal minskades väsentligt. Independent Labour Party, som förut anslutit sig till L., skilde sig från L. 1932, emedan det krävde en radikalare politik. Lansbury blev ledare för L. till 1935, då han efterträddes av Attlee. Vid valen detta år erhöll L. över 8 milj, av 22 milj, röster och 168 platser i parlamentet av 615. Partiet har efter stridigheterna kommit att företräda en mera bestämd socialistisk linje. Motsättningen mot kommunisterna är utpräglad och partiet har motsatt sig bildandet av en folkfront. Efter 2:a världskrigets utbrott stödde L. ministären Chamberlain. Representanter för L. inträdde maj 1940 i den av Churchill nybildade regeringen (Alexander, Attlee, Bevin, Greenwood, Morrison). L:s tidning är Daily Herald. Efter 2:a världskrigets slut 1945 avvisade partiet Churchills anmodan om fortsatt samlingsregering och bildade efter en överväldigande valseger samma år regering med Attlee som premiärminister. Under den tid L. var i regeringsställning genomfördes en reform av hälsovården och den s.k. National Health Service (en form av allmän sjukförsäkring) inrättades. L. genomdrev vidare förstatligande av Bank of England och en del större industrier. De finansiella svårigheterna blev emellertid allt större och vid nyval i okt. 1951 led L. nederlag, varefter Attlee avgick och en konservativ regering med Churchill som premiärminister bildades. Stora motsättningar har de senaste åren gjort sig gällande mellan L:s vänsterflygel, som leds av Aneurin Bevan*, och den mera moderata delen av L. under Attlee. Denne avgick som partiledare dec. 1955 och efterträddes av Hugh Gaitskell. La Braban?onne [la brabagsån'], den belgiska nationalsången. Egentligen revolutionssång från 1830. Labrado'r, halvö i ö. Kanada mellan Hudsonviken och Atlanten. 1,5 milj. km2. 20 000 inv. 1951. Det inre av L. upptas av en ödslig och klippig urbergsplatå av 400—600 m höjd. På grund av de kalla havsströmmarna på halvöns ost- och nordsida är klimatet synnerligen strängt. S. delen av L. har vidsträckta barr- och lövskogar. N. delen ar till större delen tundra. Landet är rikt på villebråd och har betydande vattenkrafttillgångar. Rika järn-malmsfyndigheter. Vid kusterna bedrivs fiske. Ett område på ö. kusten hör under Newfoundland. LabradoY, ett fältspatmineral, som innehåller kalk och natron; labradorsten, bergart, bestående huvudsakligen av L. Labrado'rhund härstammar från Labrador och är till färgen vanligen svart med korthårig päls. LabradoTströmmen, kall havsström, som rinner från Norra Ishavet längs Labrador förbi Newfoundland in i Atlanten. Labranda, berömd helgedom i Karien*. I L. dyrkades en åskgud, Zeus Labraundos, vars symbol var dubbelyxan. L. utbyggdes av Mausolos och hans efterträdare till en storartad anläggning, som utgrävts av svenskar. La Bruyère [bryjäT], Jean de, 1645—96, fransk författare, lärare åt hertigen av Bourbon, sonson till ”den store” Condé. L. är författare till en berömd samling litterära porträtt, Les Carac-t è r e s, utmärkta av överlägsen stil och karakteri-seringsförmåga. Sin tids samhällsliv skildrar L. med djärv ironi och skarp psykologisk blick. 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free