Lab Labyrintmönster för trädgårdsanläggning från 1500-talet. Labyrint', irrgång, byggnad, i vilken en mängd gångar korsar varandra, så att det är ytterst svårt att finna vägen. Ordet L. har ursprungligen ansetts syfta på ett bl.a. hos Herodotos beskrivet palats vid Moerissjön i Egypten. I en grekisk saga berättas, hur Daidalos efter mönster av detta byggde en labyrint på Kreta för att innesluta odjuret Minotau-ros däri. Labyrintmönster har flitigt använts inom ornamentiken och vid trädgårdsanläggningar. Jfr Egeisk kultur och Knosos. Labyrinten, innerörat, se Hörselorgan. Labyrintodon'ter, en utdöd djurgrupp, tillhörande stenkolsperioden och i sin organisation stående mellan kräl- och groddjuren. Lac [lack], fr., sjö, ingår i flera sjönamn. Lachaise, se Père-Lachaise. La Cierva, Juan de, 1895—1936, spansk flyg-planskonstruktör, bekant som uppfinnare av auto-giron*. Se bild sid. 383. Lack. — 1. Sigillack, som i vanlig temperatur är ett fast ämne, består av hartser (i finare L. schel-lack) i blandning med terpentin, färgämnen m.m. — 2. Flytande L. består av lösningar av 1) hartser i sprit (spritlacker, spritfemissor, ex. China-var-nish, som är schellack löst i sprit och tillsatt med anilinsvart), 2) hartser (t.ex. kopal, bärnsten) i ter-pentinolja, bensin o.d., 3) celluloid m.m. i amyl-acetat el. liknande ämnen (t.ex. Zaponlack). LackadFverna, 14 korallöar varav 10 obebodda i Indiska oceanen på västsidan av Främre Indiens sydspets. L. tillhör provinsen Madras, Indien. 21 195 inv. 1952. Export av kokosnötter och fibrer från kokosnötskal. Lackarbeten, benämning på vanligen mindre prydnadsföremål av trä, läder, metall, papp etc., vilka preparerats med hartslösningar. De japanska L. är sedan gammalt de förnämsta, men även Kina, Indien, Iran, Ryssland och Frankrike är kända för sina L. Lacke'ra, överdra med lack. Lackfärg erhålls om man till fernissa eller lack sätter färgstoff. Sådan L. kallas ofta även ”emaljfärg”. Ett annat slag av L. erhålls genom utfällande av organiska färgämnen på färglöst pulver t.ex. krita el. tungspat. Sådan L. kallas också ”färglack”. Lack'mus, ett blått lavfärgämne, som används för vissa färgningsändamål samt som kemisk reagens. Fria syror färgar nämligen L.-lösning el. papper, indränkt med dylik lösning, rött, medan baser färgar L. blått. Lackviol (Cheiran'thus chei'ri) tillhör familj Cru-ciferae och är en halvbuske, vilken ofta odlas som prydnadsväxt. L. har bruna el. gula, sammetsglän-sande blommor. 706 Lac Léman [lack lemar)'], det franska namnet på Genèvesjön. La commune [-kåmmyn'], fr., ”Kommunen”, se Pariskommunen. La Coruna, se Coruna. Lac'rima Chris'ti, lat., ”Kristi tårar”, lätt italienskt vin från Vesuvius. L. kan vara rött eller vitt. Laddflaska, se Kondensator. Laddning. — 1. Den elektricitetsmängd, som finns på en elektriskt laddad kropp (mäts i cou-lomb), ävensom själva tillförandet av elektriciteten till kroppen i fråga. — 2. Den myckenhet sprängämnen, som finns i artilleriprojektiler, minor etc., ävensom den mängd krut, som krävs för utdrivandet av projektilen ur ett eldvapen. Laddstake (laddstock), en stång av trä el. järn, som används för nedförande av krutladdning och kula i framladdningsgevär. Jfr Läskstång. La'dested, norsk beteckning för mindre kustsamhälle. Ladies [le'jdis], eng., plur. av lady*. Ladi'ner, den i vissa delar av Schweiz och Italien bosatta befolkning, som talar ladin'ska eller rätoromanska. Jfr Rätoromaner. La'doga, näst Kaspiska havet Europas största insjö, i nv. Ryssland. 18 150 km2. Största djup 260 m. Tillflöden Vuoksen, Svir, Volhov. Sjön avrinner genom Neva till Finska viken. För att underlätta sjöfarten på L., vilken ofta försvåras av dimma och stormar, har flera kanaler anlagts längs s. stranden. Ladugårdsgärde, område i nö. delen av Stockholm på norra Djurgården, som bebyggts enligt en ny stadsplan. En del av L. utarrenderades 1947 av staten till Stockholms stad på 50 år, men får under denna tid icke bebyggas utan skall användas som allmän plats. Ladugårdslandet var förr namnet på Östermalm. Namnet härrör från två kungsladugårdar, vilkas områden närmast staden på 1600-t. donerades till Stockholm. Ladusvala, se Svalor. Ladvik, skogsvårdsgård på Bogesundslandet n. om Stockholm, tillhör Skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län. Lady [le'jdi], eng., dam (egentligen husmoder). L. är dels en allmänt brukad engelsk titel för bildad kvinna, motsvarighet till gentleman (”ladies and gentlemen”, mina damer och herrar); dels används L. i förening med namnet som titel för vissa adelsdamer i England (hustru till pär, baro-net, knight m.fl.). Ladysmith [le'jdismith], stad i provinsen Natal, Sydafrikanska unionen. 7 000 inv. L. var under boerkriget medelpunkten för långvariga strider. Staden omringades av boerna, som dock måste upphäva belägringen i febr. 1900. Læsta'dius. — 1. Lars Le vi L., 1800—61, kyrkoherde i Karesuando och från 1849 i Paj ala. K. utförde ett omfattande väckelsearbete, som särskilt vann anklang bland lappar och finnar i övre Norrland. Den efter honom uppkallade læstadianismen utmärks av sträng religiositet med en delvis exalterad inriktning. Jfr Liikutuksia. — 2. Lars-Levi L., f. 1909, regissör och dramatiker. Sedan 1950 chef för Malmö stadsteater. Læsö, dansk ö i Kattegatt utanför Jyllands nö. kust. 116 km2. 3 200 inv. Invånarna idkar sjöfart, lotsning och fiske. L. är i n. täckt av flygsand. La Fayette, även Lafayette [lafajät']. — 1. Marie Madeleine de L., 1634—93, fransk författarinna, berömd för romanen La p r i n c e s s e de Clèves, en mästerlig kvinnostudie och en av världslitteraturens första moderna psykologiska romaner. — 2. J. M., markis de L., 1757—1834, fransk militär och politiker. I nordamerikanska frihetskriget tog L. verk