709 La'hti, finländsk stad i Tavastland, nära sjön Päijänne. 46 822 inv. 1954. Trävaruindustri. Nära L. kapitulerade år 1918 omkring 25 000 röda, varigenom det finländska inbördeskriget avgjordes. Stor radiostation. — L. härjades svårt under kriget 1940, men har nu återuppbyggts. La'ibacli, se Ljubljana. La'icus, plur. la'ici, lat., lekman; oinvigd, särskilt person, som ej tillhör det prästerliga ståndet. La'inio älv, biflod till Torne älv från vänster. 210 km lång. Laios, fader till Oidipus*. Laisser aller [lässe' alle'], laisser faire [-fä], laisser passer [-pase'], fr., låta gå, ej ingripa; låtgåsystem. Lake (Lota lota) tillhör gruppen torskfiskar och har skäggtöm under hakan, två ryggfenor, rundad stjärtfena samt mycket små fjäll. L. är ovan gulbrun och mörkfläckig, under gråvit samt har ljus sidolinje. Den lever i sött vatten i Europa och norra Asien; i Sverige förekommer den i större delen av landet. L. är bottenfisk och rovfisk; den leker dec. —febr. God matfisk. Se bild sid. 369. Lake [lejk], eng., sjö, ingår i åtskilliga geografiska namn. Lake Bonneville [lejk bånnvill'], en ofantlig is-tidssjö i västra Nordamerika, varav den nutida Salt Lake i Utah är en ringa återstod. Lakej, betjänt. Lake Placid [lej'kplæss'id], sjö i staten New York, USA, vid vilken ligger en vintersportplats med samma namn, där vinterolympiaden 1932 ägde rum och VM i backhoppning 1950. Lake School [lej'k sko'1], se Sjöskolan. Lake success [lej'k söksäss'], ort utanför New York, i vilken Förenta Nationerna (FN) hade sitt högkvarter 1945—51. Lake Superior [lej'k sopi'riö] eller Övre sjön, den västligaste av de Kanadiska sjöarna i Nordamerika. L., som har en ytvidd av 81 400 km2, är den största sötvattenssjön på jorden. Kusterna är särskilt i n. branta, klippiga och rika på vikar. Med sjön Huron står L. i förbindelse genom S:t Mary’s River. Med tillhjälp av kanaler har sjön gjorts tillgänglig för atlantångare. Invid sjön ligger några av världens största järnmalms- och kopparmalmsfält. LakkoliT, bullformig eruptivmassa, som trängt in i jordskorpan och där stelnat som djupbergart (granit, syenit, diorit, gabbro). Lako'nien, landskap i sö. Grekland, beläget på sö. delen av halvön Peloponnesos. 4 000 km2. 130 939 inv. 1951. L. genomdras av två bergskedjor, mellan vilka utbreder sig en fruktbar slätt, där huvudsakligen säd, vin och sydfrukter odlas. Viktigaste stad Sparta, 11 040 inv. 1951. Lako'nisk, fåordig, kort och träffande i uttryckssätt. Ordet syftar på lakonierna (spartanerna) i det gamla Grekland, vilka var kända för sin fåordighet. Lakritsrot, rötter och jämväl rotstock av Gly-cyrrhi'za glabra av familj Leguminosae, en i s. Europa och medelhavsländerna förekommande ört. L. exporteras speciellt från s. Ryssland, Spanien och Italien. Genom kokning med vatten och indunst-ning erhålls lakrits, som vanligen går i handeln i form av stänger el. block. L. används bl.a. i medicin som milt avförande medel. Laksefjord, fjord av Norra Ishavet, nordligaste Norge. 80 km lång, intill 30 km bred. Lak'smi (Lakshmi), i den indiska gudasagan namn på skönhetsgudinnan, även personifierande lycka, makt och rikedom. I de indiska fornsångerna är L. en benämning på kungavärdigheten. L. är även namn på Visnus gemål, ”världens moder”. Hennes symbol är lotusblomman. Lakt(o)-, i sammansättningar, hänförande sig till mjölk. Laktation, mjölkavsöndring, digivning. Lam Lakta't, mjölksyrans salter. Laktoflavi'n, ett ämne, som erhålls ur vassla och som i själva verket är vitamin B2. Lakto's, mjölksocker*. Laku'n, lucka, brist, ihålighet. Lallerstedt, E., 1864—1955, arkitekt, professor vid Tekniska högskolan 1905—29. L. utförde bl.a. ritningarna till Tekn. högskolan och Konstakademien i Stockholm. Lalo [lalå'], E., 1823—92, fransk tonsättare, som bl.a. skrivit den mycket spelade violinkonserten Symphonie Espagnole. La'ma, se Lahmann, Lamasläktet och följande. Lamaism, en tibetansk avart av buddism. De ursprungliga buddistiska lärorna har i L. uppblandats med inhemska, religiösa element, delvis av grovt vidskeplig art. Samtidigt har utbildats en egendomlig, kyrklig organisation med oerhört talrika kloster. Ledare för detta prästerskap är Dalai-Lama i Lhasa och Tasji-Lama i Tasji-Lunpo. Den förre har haft det största inflytandet och har från 1600-t. även varit Tibets politiska styresman. De bägge ledarna anses vara återuppståndna buddistiska gudomligheter. — Lama är egentligen titel för de förnämligare munkarna men används ofta som tilltalsord för munkar i allmänhet. La Manche [lamarfsj], franska namnet på Engelska kanalen. LamantVn hör till Sirendjuren*. Kroppen är spolformig med gles hårbeklädnad och avrundad stjärtfena. Frambenen är fenlika och bakbenen hopvuxna. 3 arter förekommer i tropiska Sydamerika och en i v. Afrika. L. kan bli 6 m lång och nå en vikt av 400 kg. Jagas för köttets, hudens och späc-kets skull de Lamarck', J. B. de Monet, 1744—1829, fransk naturforskare, professor i zoologi vid Musée d’his-toire naturelle 1793. I sitt arbete Philosophie zoologique utformade L. närmare den utvecklingsteori, som under namn av Lamarckismen gått till eftervärlden. L. ville tillmäta yttre miljöförhållanden den största betydelse för arternas uppkomst. Jfr Utvecklingsläran. Lamartine [-tin'], Alphonse de, 1790—1869, fransk skald och politiker. L. tillhör den nyromantiska riktningen och hans diktverk (M é d i t a-tions poétiques, J o c e 1 y n, Voyage en O r i e n t) är de första rent lyriska alstren i den romantiska litteraturen. Som politiker spelade L. en framskjuten roll efter februarirevolutionen 1848, vilken mycket påskyndades av L:s i demokratisk anda skrivna arbete över girondisterna (H i s t o i r e des Girondins). L. var under en tid ofantligt populär men trädde efter 1851 tillbaka. La'mas, Carlos de Saavedra, f. 1880, professor i socialvetenskap och politiker i Argentina, justitie-och undervisningsminister 1915—16, utrikesminister 1932—38. Som sådan uppträdde han med framgång som medlare i Chacokriget mellan Bolivia och Paraguay. L. erhöll Nobels fredspris för år 1936. La'masläktet (Lama el. Auche'nia) är ett släkte sydamerikanska kameldjur med spetsig nos, stora öron, lång hals och långhårig, ullig päls. De lever i bergstrakter. Två arter Guanakon (L. huana'chus) och Vikunjan (L. vicug'na) finns i Anderna. Såsom husdjur hålls Laman (L. glama) och Alpackan (L. pacos). Den förra är svart, vit, brun el. fläckig, den senare vanligen svart el. vit. De används som lastdjur och lämnar brukbar ull och ätbart kött. Lamb [læm], C., 1775—1834, engelsk skriftställare, som skrev en uppskattad essäsamling, Essays of Eli a, samt bl.a. utgav ett sammandrag av Shakespeares dramer i form av berättelser. Lamb [læm], Willis, f. 1913, professor i fysik vid Stanforduniversitetet, Californien. Erhöll (tillsam-