Lam Lama. mans med P. Kusch) 1955 års nobelpris i fysik för sina upptäckter rörande finstrukturen i vätets spektrum. Lamb'da, se Grekiska alfabetet. Lambertnöt, se Hassel. Lambertska arvet. Under andra hälften av 1600-t. bodde i Umeå en viss Jonas Berntsson Lambert-Wennman, vilken omkring 1690 lämnade Sverige och i utlandet lär ha samlat en enorm förmögenhet, delvis genom kaperi. Efter hans död (omkring 1725) har hans släktingar gjort flera försök att utfå hans efterlämnade förmögenhet, enligt uppgift bestående av plantager i n. Sydamerika samt fastigheter i Holland. 1895 gjordes återigen ett försök att erhålla arvet, dock utan att detta lyckades. 1911 upptogs saken ånyo av efterlevande i Amerika, ehuru utan framgång. Lambeth Palace [læm'böth pæl'is], ärkebiskopens av Canterbury palats i London. I detta hålls möten mellan Storbritanniens biskopar (Lambeth-konfe-renser). Lambeth walk [læm'böth oå'k], modedans omkr. 1938 av folklig karaktär, uppkallad efter en stadsdel i London. Lambrekäng' (av fr. lambrequin) är ett med flikig bård försett draperi över fönster, dörr, predikstol etc. Ursprungligen från hjälm nedhängande duk. Lamell', tunn skiva. LamelFhus, fristående jämförelsevis smalt hus. LamelFkoppling, se Friktionskoppling. Två typer av lamellträ, blocklamell och spårlamell. LamelFträ består av plattor av hoplimmade träribbor, beklädda med faner. Lamenta'bile, it., mus., klagande. Lamentation, jämmer, veklagan. Lamhet, se Förlamning. Lamina'ria, ett brunalgsläkte med storvuxna arter, vilka har bålen delad i ett långt skaft och en bladlik, hel el. flikig skiva. Två arter är allmänna vid vår västkust. Vid ostasiatiska kusterna tillvaratas arten L. saccharina i och för sockerberedning. L.-arter används även som gödningsmedel. 710 La'mium, växtsläkte, tillhörande familj Labiatae. Rödplister (L. purpureum) och vitplister (L. album) är allmänt förekommande arter vid gårdar. Vitplister benämns också blindnässla, beroende på dess likhet med den vanliga nässlan. Lamm. — 1. H. L., 1853—1938, grosshandlare i Stockholm, framstående kommunalman, liberal politiker, ledamot av första kammaren från 1910, vice talman 1919—20, förste vice talman från 1921. — 2. Martin L., 1880—1950, professor i litteraturhistoria vid Stockholms högskola 1919—45, medlem av Svenska akademien från 1928. L. skrev bl.a. Upplysningstidens romantik, Strindbergs dramer, August Strindberg och Det moderna dramat. Lammgam el. skägg-gam (Gypaetus barbatus), en art falkfåglar, som under näbbroten har av borstlika fjädrar bildat skägg. L. är tecknad i svart och vitt med huvud och undersida rostgula. Den lever i Europas och Asiens fjälltrakter och angriper mindre däggdjur, såsom får, rådjur o.d. La Morgue [lamårg'], bårhus i Paris, där fram till början av 1900-t. lik av okända utställdes för att identifieras. Lamoureux [lamorö']. — 1. Abraham L., d. 1692, fransk bildhuggare, verksam i Sverige och Danmark. L. har bl.a. utfört fontänen Persevs och Andromeda på Ulriksdal samt en ryttarstaty av Kristian V på Kongens Nytorv i Köpenhamn. — 2. Charles L., 1834—99, fransk musiker, som grundade och till 1897 dirigerade Concerts Lamoureux i Paris. Lampetf, ljushållare att upphängas på väggen, väggarm. Lam'precht, K., 1856—1915, tysk historiker, professor i Leipzig 1891. L:s förnämsta arbete är Deutsche Geschichte, där han framhåller kulturella faktorers betydelse mera än man gjort i den tidigare, mera politiskt betonade historieskrivningen. Lamslag, se Korsförlamning. Lanark [læn'ök], grevskap omkr. floden Clyde, sv. Skottland. 2 278 km2. 1,6 milj. inv. 1954. Rika kolfält. Livlig industri. Lancashire [læn'kösjö] eller Lancaster, grevskap vid Irländska sjön, nv. England. 4 870 km2. 5,1 milj, inv. 1951. Givande stenkols- och järnmalmsfält.. Englands viktigaste industriella centrum. Bomullsindustri och maskinindustri. Lancashiresmide [læn'kösjö-], en härdfärsknings-metod, som först användes i England och därifrån på 1830-t. infördes till Sverige, där den alltjämt används i betydande utsträckning. Lancashire-järnet är rent och av stor smidbarhet och används därför vid klensmide samt som utgångsmaterial för framställning av kvalitetsstål. Lancaster [læn'köstö]. — 1. Huvudstad i Lancashire, nv. England. 50 000 inv. 1954. — 2. Stad i sö. Pennsylvania, USA. 63 774 inv. 1950. Tobaks-, bomulls- och metallindustri. — 3. Benämning på Lancashire*. Lancaster [læn'köstö], J., 1778—1838, engelsk pedagog, grundade skolor, Lancasterskolor, där undervisningen byggde på medverkan från de äldre och mera långt komna eleverna. Jfr Växelundervisning. Lan'casterkanalen, Lancastersundet, sund i Norra Ishavet, n. om Baffins land. Lan'casterska huset, engelsk konungaätt, som regerade 1399—1460 (Henrik IV, V och VI). Lancelot [lagslå'], en av Artursagornas riddare. L. älskade konung Arturs fagra drottning Gui-nevra. Lancera, se Lansera. Lan-chow, se Lantjou. Lanciä'r, se Lansiär.