Lee Leeuwenhoek [lev'enhokk], Antony van, 1632— 1723, holländsk naturforskare. Räknas som mikroskopets upptäckare, då han var den förste, som gjorde ett brukbart mikroskop och använde detta till studier av blodkropparna, muskelvävnaden, in-fusionsdjuren, myrornas och loppornas utveckling m.m. Leeward Islands [li'oöd aj'lönds], se Windward Islands. Lefebvre [löfä'vr], F. J., 1755—1820, fransk marskalk, tjänade till en början i revolutionsarmén som sergeant och blev sedan under Napoleon marskalk. Han intog 1807 Danzig. L:s hustru som var en f.d. tvätterska är förebilden till ”Madame Sans-Géne” av V. Sardou. LefFler, Anne Charlotte, 1849—92, författarinna, bland vars arbeten märks novellsamlingen U r livet samt samhällsdramat Hur man gör gott. L:s böcker kännetecknas av vaken iakttagelseförmåga och orädd verklighetsskildring. Lega, se Legoavtal. Lega'l, laglig, lagenlig. — Legalise'ra, göra laglig. Lega't. — 1. Benämning på ett sändebud. — 2. Jur. Genom testamente tilldelad förmån, penningsumma etc. Legation, en diplomatisk beskickning; en sådan beskicknings chef och tjänstemän; en beskicknings ämbetslokal. Lega'to, mus., bundet föredrag, vid vilket tonerna följer efter varandra utan uppehåll. Legend', helgonsaga; sägen. Under medeltiden skrevs ett flertal legendsamlingar, behandlande motiv från helgonens el. martyrernas liv. Leger, se Legär. Léger [lesje'], Fernand, 1881—1955, fransk målare, kubist. Lege'ring, blandning av metaller, oftast åstadkommen genom deras sammansmältning. Ex. nysilver, som består av koppar, zink och nickel. Leg'horn [-ån], engelsk form för Livorno. L. har givit namn åt en hönsras. Le'gio, legion; härskara, stor mängd. Legio'n, häravdelning i romerska riket. Legion d'honneur, La [lalesjiårf dånö'r], se Hederslegionen. Legis3ati'v, lagstiftande. Legitfm, laglig. Härav 1 e g i t i m e' r a och 1 e-gitimation. Ex. utom äktenskap fött barn legitimeras genom föräldrarnas giftermål samt blir därefter att anse som barn i äktenskap. Utländsk kvinna, som gifter sig med svensk man, legitimeras genom giftermålet och erhåller svenskt medborgarskap. — Legitimera sig, bevisa sin identitet. Legitimis'ter, franskt politiskt parti, vilket förblev Karl X troget, sedan han 1830 störtats och Ludvig Filip valts till konung. Från 1843 arbetade L. förgäves på att få Karl X:s sonson, greven av Chambord, erkänd som Frankrikes konung. Efter grevens död 1883 har namnet L. föga använts. Legoavtal, tjänsteavtal, ingånget i den form, som 1833 års legostadga föreskrev. Genom riksdagsbeslut 1926 upphävdes legostadgan. Legohjon, gammal benämning för tjänstetagaren i ett legoavtal. Legostadgan, se Legoavtal. Legros [lögrå'], A., 1837—1911, fransk konstnär, från 1866 bosatt i London. L. var särskilt framstående som etsare men var även målare och bildhuggare. Legua'ner (Iguani'dae), en familj ödlor med flera släkten i Amerika, på Fidjiöarna och Madagaskar. En del arter, vilka lever i träd, har grön färg och ätbart kött. Legumi'n, ett kaseinliknande ämne, som fälls av syror och löpe och förekommer i ärtväxternas frön. 722 Legumino'sae, se B al j växter. Legy'mer, grönsaker. Legär [lesjä'r], ledig, otvungen, lättsinnig. Le'här, Franz, 1870—1948, österrikisk-ungersk operettkompositör (Greven av Luxemburg, Glada änkan, Leendets land m.fl.). Le Havre [löa'vr], hamnstad vid Seines mynning på Frankrikes nordkust. 139 800 inv. 1954. Stor handelsstad, över vilken huvuddelen av Frankrikes handelsutbyte med Amerika äger rum. Varubörs för bomull, kaffe, socker och andra importvaror. Lehmann. — 1. Orla L., 1810—70, dansk politiker, en av ledarna för frihetssträvandena i Danmark. L. arbetade även för Schleswigs förening med Danmark. — 2. Alfred L., 1858—1921, dansk psykolog, professor i Köpenhamn. L. behandlade bl.a. psykotekniska problem. — 3. Edvard L., 1862— 1930, dansk religionshistoriker, professor i Lund 1913. L. utövade en omfattande verksamhet som föreläsare och populärskriftställare över religiösa och andra problem. Lehmann, Lotte, f. 1885, tysk sopransångerska, tidigare anställd vid operan i Wien. L. är numera amerikansk medborgare. Lehmann, Fritz, f. 1904, tysk dirigent, specialist på barockmusik men framstående även i fråga om klassisk och modern musik. Le'hmbruck [-brokk], Wilhelm, 1881—1919, tysk skulptör. Påverkad av Maillol och Rodin utförde han gotiskt utdragna, av lyrisk känsla präglade mans- och kvinnofigurer som kommit honom att framstå som Tysklands främste nutida skulptör. Leibl [lajbl], W., 1844—1900, tysk målare, utförde huvudsakligen porträtt och genrebilder ur bayersk allmogemiljö (Dachaukvinnor, Bypolitiker). Leibniz [laj'bnits], G. W. v., 1646—1716, tysk matematiker och filosof. L. upptäckte ungefär samtidigt med Newton differential- och integralkalkylen. Som filosof företrädde han till en början en mera mekanistisk åskådning. Sedermera strävade han att förena naturvetenskapliga tänkesätt med teologiska och uppbyggde ett egendomligt filosofiskt system. Bl.a. gjorde han gällande, att denna världen är den bästa av alla tänkbara världar, en åsikt, som Voltaire blodigt ironiserade över i Can-dide. Leicester [les'tö], stad och grevskap i mellersta England. 287 300 inv. 1954. Stora strumpstickerier. Leicester [les'tö], R. Dudley, earl av L., 1531— 88, drottning Elisabeths gunstling, eftersträvade giftermål med drottningen, särskilt sedan hans egen gemål dött under mystiska omständigheter. Leicestershire [les'tösjö], grevskap i mellersta England. 2 121 km2. 630 893 inv. 1951. L. är bekant för sin långhåriga och snabbväxande fårras och sin tillverkning av stiltonost. Stenkolsfyndig-heter. Lei'den, se Johan av Leiden och Leyden. Lefden, Leyden, stad vid Rhen, v. Nederländerna. 92 700 inv. 1954. Ryktbart universitet med tillhörande institutioner och samlingar. L. var förr vida berömt såsom huvudort för den holländska vävnadstillverkningen. Järnindustri. Rembrandts födelseort. Leidenflaska, se Kondensator. Leidenfrosts fenomen [laj'-], är uppkallat efter den tyske läkaren J. G. Leidenfrost, 1715—95, som först undersökte detsamma. En droppe vatten på ett glödande metallbleck bibehåller ganska länge sin rundade form. Under den så småningom sammankrympande droppen bildas nämligen ett lager ånga, på vilket droppen svävar. Vattnet i droppen når ej kokpunkten, enär värme binds vid ångbildningen. Samma förhållande utgör förklaringen till att man