723 utan att känna smärta med ett fuktat finger snabbt kan beröra ett varmt föremål (t.ex. ett strykjärn). Leif Eriksson, isländsk nybyggare, som i slutet på 900-t. på en färd till Grönland blev vinddriven och landade på ”Vinland”, vilket man anser vara detsamma som Nordamerika. Leigh [li], Vivien, f. 1913, engelsk skådespelerska, verksam inom engelsk och amerikansk film. Gift med Laurence Olivier. Leighton [lej'tn], F., lord L., 1830—96, engelsk målare, 1878 president för Londons akademi. L:s målningar behandlar gärna mytologiska motiv, framställda i en klassiskt linjeren stil (Den f å n g-na Andromake). Leipzig [laj'ptsik], stad i delstaten Sachsen, Östtyskland, vid en biflod till Saale. 607 655 inv. 1954. Före 2:a världskriget var L. Tysklands viktigaste bokhandelsstad och hade livlig industri (pappersindustri, boktryckerier, pianotillverkning). Även handeln var betydande, särskilt vid tidpunkten för ”mässorna”, vilka hölls två gånger om året. Tysklands näst största universitet. Völkerschlachtdenk-mal är en väldig stenbyggnad, uppförd till åminnelse av slaget vid L., ”det stora folkslaget”, 16— 19 oktober 1813, i vilket Napoleons trupper besegrades av ryssar, österrikare, preussare och svenskar. L. blev svårt bombskadat under 2:a världskriget. Leith, Port of Leith [på't åv li'th], hamnstad till Edinburgh, ö. Skottland, numera införlivad med denna stad. Lejd, fri lejd, försäkran om trygghet för person, som utan att därtill vara tvungen ger sig motparten i våld. L. användes fordom vid underhandlingar mellan fiender, myndigheter och anklagare etc. Lejdare. — 1. Repstege, vars tvärpinnar är av trä. — 2. Vissa tåg på fartyg. Lejon (Fe'lis le'o], ett kraftigt byggt kattdjur. Hannen har mörkare man runt halsen. Kroppslängd 1,5 —2 m. L. förekommer i Afrika och sv. Asien, där det lever i stäpp- och ökentrakter. Lejonbukten, se Lionbukten. Lejonet, stjärnbild, tillhörande Djurkretsen. Till L. hör den ljusstarka stjärnan Regulus. Jfr Stjärnhimmeln. Lejongap (Antirrhi'num maj'us) är en ört med stora, tvåläppiga blommor i växlande färger, mest röda och gula. Den odlas i Sverige som prydnadsväxt. Lejonhjärta, se Rikard. Lejonporten, se Mykene. Lekare, svensk medeltida benämning på kringvandrande musikanter el. jonglörer. Lekatt, se Vesslesläktet. Lekman, plur. lekmän, ursprungligen beteckning på icke prästvigda, i motsats till präster (klerus). Lat. laicus*. — Numera används L. även i betydelsen icke sakkunnig i motsats till fackman. Lekmannabröder, ett slags halvmunkar inom den katolska kyrkans klosterväsen, vilka ägnar sig åt mera praktisk verksamhet, såsom sjukvård, byggnadsarbete etc. Lekmannaombud, se Kyrkomöte. Lekombergsfältet, järngruvefält med anrikningsverk vid Ludvika i s. Dalarna. Gruv AB Lekom-berg, Sörvik, grundat 1910, ägs sed. 1950 av AB Statsgruvor. Aktiekapital 10 milj, kr 1956. Leksands Noret, municipalsamhälle i Leksands kommun vid Dalälvens utlopp ur Siljan, mell. Dalarna. 1 759 inv. 1955. Betydande turistort. Lekskola, se Halvöppen barnavård. Lek'tor, lärare av högre grad vid högre allmänna läroverk samt vid vissa andra undervisningsanstalter. För att erhålla lektorat vid högre allmänt läroverk krävs i regel att ha disputerat för filosofie el. teologie doktorsgrad. Vid universiteten finns L. Len i främmande språk för den praktiska språkundervisningen. Lektorstjänster har även inrättats där för den svenska språkundervisningen. LektrFs, se Lektör. Lekty'r, läsning av en bok; själva boken. Lektö'r, manlig föreläsare; kvinnlig kallas lek-tris. Lelången, sjö på gränsen mellan Värmland och Dalsland. Ingår i Dalslands kanalsystem. Avrinner till Laxsjön. Lemaitre [lömä'tr], Jules, 1853—1914, fransk litteratur- och teaterkritiker. Utgav bl.a. L e s C o n-temporains (8 delar) och Impressions de théåtre (10 delar). Le Mans [lömarj'], stad i nv. Frankrike vid Sarthe, en biflod till Loire. 111 900 inv. 1954. Katedral med berömda skulpturer. Lemberg, polska Lwöw, stad i v. Ukrajna, SSSR; tillhörde till 1945 Polen. 592 559 inv. 1950. Livlig handelsstad. Maskin- och läderindustri. Säte för en romersk-katolsk, en grekisk-katolsk och en arme-nisk ärkebiskop. Universitet. L. var före freden i Versailles 1919 Galiziens huvudstad. Under l:a världskriget förekom här häftiga strider. Lemercier [lömärsie'], J., omkr. 1585—1654, fransk arkitekt, uppförde Louvrens nv. del, Palais Royal m.fl. byggnader. L. räknas som den franska renässansstilens förnämsta namn. Lemke, J. F., 1631—1711, tysk målare, inkallad till Sverige 1683. L. utförde framför allt bataljmålningar. Lemmel, se Lämmelsläktet. Lemming, E. V., 1880—1930, direktör för Göte-borgssystemet i Göteborg, idrottsman, förste pristagare i spjutkastning vid olympiska spelen 1906, 1908 och 1912. L. innehade en tid alla svenska rekord i kast och tog 25 svenska mästerskap. Lemne, Mats, f. 1919, pol. mag., landshövding i Älvsborgs län sedan 1955. L. var statssekreterare i finansdepartementet 1948—50 och riksbankschef 1951—55. Lem'nos, grek, ö i nö. Egeiska havet. 27 000 inv. Under den grekiska forntiden ansågs L. vara hemvist för Hefaistos, eldens gud. Lemonad el. limonad, läskedryck av fruktsaft; har fått namn av italienska limone = citron. Lemon squash [lem'ön skoåsj'], eng., ”citronur-kram”, läskedryck, tillverkad av vatten, färsk saft av citron och socker. Lemu'rer (äv. Maki'er) tillhör en fam. halvapor (Lemuridae). Bakbenen är föga längre än frambe-nen, svansen vanligen längre än kroppen och pälsen är ullig. L. är nattdjur, som lever flockvis i Madagaskars skogar, livnärande sig av frukt och insekter. Lemu'ria, geol., forntida kontinent som antas ha förbundit sö. Afrika med Indien. Lenafloden, den östligaste av de sibiriska jättefloderna, 460 mil lång. Har sina källflöden i de Bajkalsjön omgivande bergen och utmynnar i Ishavet, där den bildar ett delta. Le'nard, P., 1862—1947, tysk fysiker, erhöll 1905 nobelpriset i fysik för sina undersökningar över katodstrålar. Lenau [le'nao], N., egentligen v. Strehlenau, 1802 —50, tysk skald, vars dystra och sentimentala dikter överensstämde med tidens romantiska smak. L. har bl.a. påverkat Rydberg. Le'nbach, F. von, 1836—1904, tysk målare, främst bekant för sina ur karakteriseringssynpunkt mästerliga porträtt av samtida stora män (B i s-marek, M o 11 k e, Gladston e). Lenclos (lagklå'], Anne de, kallad Ninon de L., 1615—1705, berömd kurtisan, ryktbar för sin skönhet och sina kärleksförbindelser med stora män,