725 Les Leopard. mer i Afrika och Asien. Utseendet påminner om jaguarens. Leoparidi, A., italiensk bildhuggare från senare hälften av 1400-t. L. är en av den venetianska ungrenässansens förnämsta konstnärer. Bland L:s arbeten märks gravmonumentet över dogen A. Ven-dramin. Leoparidi, G., 1798—1837, italiensk skald och filosof, vars arbeten präglas av genomgående pessimistisk livsuppfattning. L. är en språkkonstnär av rang och en av Italiens förnämsta lyriker. Leopold, 1676—1747, furste av Anhalt-Dessau, preussisk fältmarskalk (”Der alte Dessauer”), utmärkte sig i spanska tronföl jdskriget och intog 1715 Stralsund, som försvarades av Karl XII. L. hade största förtjänsten av den preussiska arméns utomordentliga organisation. Under Fredrik II:s schlesiska krig vann han slaget vid Kesselsdorf 1745, vilket avgjorde kriget till preussarnas förmån. Leopold, belgiska konungar. — 1. L. I, 1790— 1865, son till hertig Frans av Sachsen-Koburg, valdes av den belgiska nationalkongressen till konung 1831. L. var en skicklig regent med utpräglat frisinnade tänkesätt och stor diplomatisk förmåga. — 2. L. II, 1835—1909, den förres son och efterträdare 1865, regerade liksom fadern i strängt konstitutionell anda. L. bidrog verksamt till skapandet av Kongostaten, vars härskare han blev. Han testamenterade landet till Belgien. — 3. L. III, f. 1901, son till konung Albert och dennes efterträdare 1934. 1926 gift med prinsessan Astrid av Sverige, som omkom 1935. 1941 omgift med en belgisk guver-nörsdotter, Mary Lilian Baels, som fick titeln prinsessa av Réthy. Under 2:a världskriget lät L. i egenskap av överbefälhavare den belgiska armén Vnrxifiilom -friT* 10/10 TVS Innrlof ockuperades, vägrade han att följa den belgiska regeringen i landsflykt. Han internerades av tyskarna på slottet Laeken och fördes sedermera till Tyskland, där han befriades av amerikanarna 1945. Efter kriget sökte vänsterpartierna först förhindra att L. återvände till Belgien. Han tvingades sedan (1951) att abdikera till förmån för sin son Bau-douin. Leopold I, 1640—1705, tysk-romersk kejsare 1658. Redan förut hade L. efterträtt sin broder Ferdinand som konung av Ungern och Böhmen. L. invecklades i krig med turkarna, som understödde ett uppror i Ungern. Wien belägrades 1685 men räddades av tysk-polska hjälptrupper. Därefter besegrades turkarna bl.a. vid Mohåcz 1687 och Zenta 1697. I Karlowitzfreden 1699 avstod turkarna Sie-benbürgen samt större delen av Kroatien och Sla-vonien. Ungern hade 1687 gjorts till arvkungadöme. L. uppställde sin son Karl som spansk tron pretendent, vilket framkallade spanska tronföljds-kriget. Leopold, Karl Gustaf af, 1756—1829, skald, prosaförfattare och filosof, jämte Kellgren den förnämste representanten för den fransk-klassiska smaken i Sverige. L. förvärvade Gustav III:s synnerliga vänskap och var konungens handsekreterare från 1786 till Gustavs död. 1818 blev L. statssekreterare. Med tiden blev L:s livsuppfattning mera pessimistiskt och människofientligt betonad (Vem har rätt?). En ypperlig tids- och miljöskildring är poemet E g 1 é och Annette. Bland L:s övriga arbeten märks den filosoferande dikten Försynen samt lärodikten Predikaren. L. är en utomordentlig prosaförfattare främst på grund av sin omfattande bildning och sin klara framställningskonst (Tal om snille och smak). Under senare delen av sitt liv blev L. utsatt för stark kritik från romantikerna. Svar på denna är den kvicka satiren Silvertonen el. Tasso i fosfor i stisk översättning. Leopold ville [-vil'], huvudstad (sedan 1923) i Belgiska Kongo. 279 100 inv. 1953, varav 19 000 vita. Utgångspunkt för flodfarten på Kongo. Lepage [löpa'sj], Jules Bastien-L., 1848—84, fransk målare, föregångsmannen inom friluftsmå-leriet, som särskilt utvecklades under 1870- och 80-t. L. utförde ett flertal strängt verklighetstrogna målningar med motiv ur vardagslivet. LepanTo, Naupaktos, grekisk stad vid Korintiska viken, känd genom ett sjöslag 1571, då en förenad spansk-italiensk-påvlig flotta under don Juan d’Austria besegrade den turkiska. Den turkiska sjömakten återvann sedan aldrig sin forna ställning. Leporello, namn på Don Juans betjänt i Mo-zarts opera ”Don Juan”. L. är en komisk, lättsinnig och feg typ. LeoporFder, bastarder mellan hare och kanin. L. blir större än kaniner och är mycket fruktsamma. Lep'ra, spetälska. LeptFter, vanligen ljusa, finkorniga silikatberg-arter, som mestadels är omvandlade porfyrer och porfyrtuffer; allmänna i mellersta Sveriges bergslag, vars malmer i regel tillhör leptitformationen. Lera. De finaste uppslammade mineralpartiklarna, som floderna för med sig, avsätts såsom lera; denna har ej någon bestämd kemisk el. mineralogisk sammansättning men innehåller oftast mer el. mindre av kaolinartade vittringsprodukter. Där dessa dominerar blir leran eldfast. Lerduveskjutning, skjutning mot runda lerskivor, som kastas upp i luften från en särskild maskin. L. utgör övning till fågel jakt men är också en särskild sportgren. Lergaard, Niels, f. 1893, dansk målare, syftar i e****** o + st A 1 st »-xot-xil A av +111 ölliu lllVIKa, □LUIA.L AVI VUA.1UUV Auiiuon-upounuvA VXXA stillhet och monumentalitet. Lerjord, namn på aluminiumoxid. Lerimontov, M. J., 1814—41, rysk skald, vars produktion starkt erinrar om Byrons. Bland L:s arbeten märks romanen Vår tids hjälte, dikten Demonen samt en poetisk berättelse om tsar Ivan Vasiljevitj. Lerne'iska hydran, se Hy dr a. Le'ros, en av Tolvöarna i Egeiska havet; hör till Grekland. 73 km2. 14 000 inv. L. tillhörde tidigare Italien och var under 2:a världskriget ockuperad av tyskarna. Starkt befäst flyg- och u-båtsbas. Lerskiffer, bergart, bildad ur lera genom dennas hårdnande och förskiffring. Lerskädda, en på Västkusten förekommande, ungefär 35 cm lång flundra, som är gråbrun och ofta mörkfläckig. Le Sage [lösa'sj], A. R., 1668—1747, fransk för