Len Lend and lease bili [len'd ænd li's bill'], en lag, antagen 1941 (låne- och uthyrningslagen), enligt vilken USA:s president fick rätt att sälja, låna och uthyra krigsmateriel till länder, vilkas försvar han ansåg vara av avgörande betydelse för USA. Lenglen [larjglän'], Suzanne, 1899—1938, fransk tennisspelerska, innehade världsmästerskapet i tennis 1919—26 samt blev 1926 professionell. Lenhovda, municipalsamhälle i Kronobergs län. 1 228 inv. 1956. Le'nin, V. L, 1870—1924, rysk politiker, deltog i radikala strävanden och blev deporterad till Sibirien 1897—1900. L. vistades därefter i utlandet och spelade snart en ledande roll inom landsflyktiga, revolutionära ryska kretsar. Då det ryska socialdemokratiska partiet på en kongress i Bryssel 1903 sprängdes i bolsjeviker och mensjeviker, blev L. ledare för de förra. Under l:a världskriget vistades L. i Schweiz. Efter den ryska revolutionen 1917 återvände han till Ryssland, där han genast började en ivrig opposition mot Kerenskij och de måttful-lare partierna. Då dessa störtades i november 1917, blev L. ordförande i folkkommissariernas råd, och under följande år blev han praktiskt taget Rysslands styresman. Hans hustru, Nadesjda K r u p-s k a j a, var hans verksamma och kloka arbetskamrat. Jfr Rysslands historia. Efter sin död har L. i Sovjet-Ryssland blivit vördad som en profet för en ny religion. Le'ningrad, stad i förvaltningsområdet Leningrad, RSFSR, vid floden Nevas mynning i Kron-stadtbukten, före år 1914 kallad S:t Petersburg, 1914—24 Petrograd. Folkmängd 3,2 milj. 1939. L. var före revolutionen 1917 Rysslands huvudstad, dess näst Moskva största industristad, dess främsta importhamn och dess näst Riga främsta exporthamn. Revolutionen förändrade katastrofalt stadens betydelse, näringslivet låg en tid nere men staden har sedermera återtagit sitt forna utseende och utvecklats till ett industriellt centrum (vapenindustri). — L. är ståtligt byggt med breda och rät-linjiga gator och praktfulla palats. Bland dessa senare märks Vinterpalatset, tsarernas forna palats, Eremitaget med storslagna konstsamlingar och Marmorpalatset. Universitet och akademier. — Där L. nu ligger, anlades av svenskarna år 1638 staden Nyenskans. Denna erövrades år 1703 av Peter den store, vilken på sumpmarkerna kring Neva uppförde S:t Petersburg, som han år 1712 gjorde till det ryska rikets huvudstad. —• Under 2:a världskriget blev L., som var omringat av tyskarna 1941 —1944, svårt skadat genom bombning och artille-ribeskjutning. Leningradområdet i n. Ryssland omfattar ca 85 000 km2, med 6 655 000 inv. Huvudstad Leningrad. L. bildades 1927. Lennart, f. 1909, svensk prins, hertig av Småland, son till Vilhelm och Maria Pavlovna. På grund av giftermål med Karin Nissvandt förlorade han sin prinstitel och arvsrätten och antog släktnamnet Bernadotte. Svensk scoutchef 1948—51 efter Folke Bernadotte. Ärvde efter drottning Victoria slottet Mainau, beläget på ön Mainau i Bodensjön. Lennartsfors, industrisamhälle vid Dalslands kanal mellan sjöarna Lelången och Foxen. Lenngren, Anna Maria, f. Malmstedt, 1754— 1817, skaldinna. Hennes första mera personliga dikt är Tekonseljen, där hon skämtar med kvinnans ytlighet. L:s viktigaste litterära alstring inföll åren 1795—1800. Från denna tid härrör små skämtsamma dikter med motiv ur vardagslivet (Den glada festen), träffsäkra satirer, älskvärt gisslande de mänskliga svagheterna (Fröken Juliana, Grevinnans besök) samt idylliska skildringar (P o j k a r n e). Ett moraliserande 724 drag kännetecknar Några ord till min kära doter, ifall jag hade någon. Lennstrand, Viktor E., 1861—95. Stiftare av Utilistiska samfundet, som under slutet av 1800-t. bedrev en ivrig fritänkarpropaganda. Le Nötre [lönå'tr], A., 1613—1700, fransk trädgårdsarkitekt, som bl.a. planlade parken i Versailles samt Fontainebleau. Hans lineärt anordnade, klippta häckar och parterranordningar blev grundläggande för den franska trädgårdskonsten. Lentikulä'r, linsformig. Len'to, it., långsamt. Lentubula'ria, växtfamilj. Hit hör bl.a. tätört. Lenz, E., 1804—65, rysk fysiker, känd särskilt för sina undersökningar av de elektromagnetiska fenomenen. Enligt L:s lag uppkommer i en ledning, som rör sig i ett magnetiskt fält, alltid en ström i sådan riktning, att rörelsen av denna motverkas. Jfr Induktion. Leo, H. V., 1885—1953, sv. politiker, ursprungligen järnvägsman, ledamot av andra kammaren 1917—28, första kammaren 1931—32 och åter av andra kammaren 1933—41. L. var 1932—36 kommunikationsminister och 1936—1950 generaldirektör för byggnadsstyrelsen. Leo, namn på 13 påvar bland vilka följande kan nämnas: 1. L. I, den store, d. 461, påve 440—461, genomförde påvens överhöghet över skilda nationella kyrkosamfund och bidrog till att rädda Rom från Attilas plundring 452. — 2. L. X, 1475—1521, son till Lorenzo de Medici, påve 1513—21, främst berömd som beskyddare av konst och litteratur. Under L:s regering fullbordades Peterskyrkan. För att skaffa medel härtill såldes avlatsbrev, vilket blev närmaste anledningen till Luthers uppträdande mot påvekyrkan. — 3. L. XIII, eg. Gioachino Pecci, 1810—1903, påve 1878—1903. L. stärkte kyrkans ställning i flera avseenden genom sin utomordentliga diplomatiska skicklighet och sin omfattande kännedom om moderna kulturrörelser. 1887 avslutade L. den s.k. kulturkampen med Tyskland på ett för den katolska kyrkan i det väsentliga förmånligt sätt. Leon [leå'n], landskap i v. Spanien. 38 000 km2. 1,3 milj. inv. Viktigaste stad Salamanca, 81 500 inv. 1952. — Provinsen L. är 14 100 km2 med 552 000 inv. 1952. Huvudstad Leon, 61 100 inv. 1952. — Med undantag av mellersta delen, som är en bördig slätt, är L. ett torrt och föga odlat bergland med boskapsskötsel som huvudnäring. Viktigaste handelsvaror är lin och spannmål. Leonardo, se Lionardo da Vinci. Leoncavallo [-kavall'å], R., 1858—1919, italiensk operakompositör, vars mest berömda opera är P a-j a z z o. Leonidas [leå'n-], konung av Sparta, ryktbar för det hjältemod han visade, då han i spetsen för 4 000 spartaner och 3 000 man hjälptrupper försvarade passet Termopyle mot perserna (480 f.Kr.). L. föll, sedan en förrädare visat perserna en väg på sidan om passet. LeonFderna, en meteoritsvärm, som syns ha uppkommit ur en komet (Tempels komet) och som med en periodicitet av 32 år passerar i jordens närhet och då i mitten av november ger upphov till talrika stjärnskott. Leoni'nsk vers, hexameter och pentameter, där varje versrads mitt och slut har samma rim. L. är uppkallad efter en munk Leo (omkring 1150). Leonora-uvertyrema, tre förspel till operan Fi-delio av Beethoven, komponerade till de tre första uppförandena av operan. L. förekommer ofta på konsertprogram. Leopa'rd el. panter (Feiis par'dus), ett kattdjur, som har mörka fläckar på gul botten. Längd 1— 1,5 m. L. är skicklig att klättra i träd. Förekom-