727 (kinetisk energi). L. för en kropp, vars massa är m , , . , ... mh2 och hastighet h, ar —5—. Levan'ten (ital. ”il levante” = den uppgående solens land), ”österlandet”, trakterna kring Medelhavets ö. del. Le Vau [lövå'], L., 1612—70, fransk arkitekt. L. ledde en tid Louvrebygget och påbörjade den stora ombyggnaden av Versailles. L. är den franska barockarkitekturens största namn. Lewenhaupt. — 1. G. A. L., 1619—56, riksråd, fältmarskalk, deltog i trettioåriga kriget och skötte framgångsrikt försvaret av Finland mot Ryssland 1656. — 2. A. L. L., 1659—1719, fältherre, en av Karl XII:s generaler. I slaget vid Poltava kommenderade L. infanteriet. Då slaget förlorats, fick L. i uppdrag att söka rädda kvarlevorna av hären. L. ansåg emellertid ställningen hopplös och kapitulerade vid Perevolotjna 1709 med ungefär 16 000 man. Detta klandrades sedan mycket av konungen. L. dog i fångenskapen. — 3. C. E. L., 1691—1743, general och politiker, deltog i Karl XII:s krig. L. blev senare en av hattarnas ledande män och valdes på riksdagen 1740 till lantmarskalk. Han framdrev krigsförklaringen mot Ryssland 1741 och utnämndes till överbefälhavare för armén och flottan. Som sådan visade han sig obeslutsam och oduglig, varför han hemkallades och avrättades. Lever, se Levern. Lever [löve'], fr., morgonuppvaktning vid hov. Leveransavtal. Enligt 1905 års lag om köp och byte av lös egendom skiljer man mellan s.k. spe-ciesköp och L. el. genusköp. Vid L. går prestationen ut på överlåtelse av viss kvantitet av visst slags vara. Speciesköp innebär köp av bestämt gods, t.ex. ett fickur. Det är just den klockan, man vill ha. L. föreligger däremot, om man inköper t.ex. 10 säckar råg ur ett visst spannmålsparti utan att ange vilka säckar man vill ha. Leverbehandling. Vid behandling av svårartad blodbrist (perniciö's anemi') används numera med stor framgång bl.a. lever eller preparat på lever. Man har också använt magsäckspreparat. Verkan beror på ämnen, som retar till blodbildning i benmärgen. Levere'ra, avlämna enligt överenskommelse. — Leverans', det levererade, avlämnandet av det överenskomna. — Leverantö'r, person, som åtagit sig att leverera. Leverfläck (kloas'ma), en oregelbunden brunfärg-ning av huden, som uppträder, särskilt i ansiktet, ofta vid havandeskap el. sjukdomar i de kvinnliga könsorganen. Levermossor (Hepa'ticae), den ena av de två grupper, vari mossorna indelas. L. saknar oftast stam och bladbildningar, och växtkroppen utgörs av en t.si *:ii LJi-1 „ i. li„j________ uai Lin aiviiiLiau nan vic s.rv. umuiiKkijui na. Levern, människokroppens största organ, väger W2 kg. Den utfyller övre delen av bukhålan. Störst är den högra loben; den vänstra är mindre. L. är uppbyggd av leverceller, vilka är ordnade i strängar, som utgår radiärt i grupper, lobuli. Levercellerna avsöndrar galla, som upptas av fina gallkärl, vilka flyter samman till större gallgångar. Den stora gallgången tömmer sig i tolvfingertarmen. Vid sidan av denna finns en blåsformig reservoar, gallblåsan. Gallan har betydelse för matsmältningsarbetet, dels för neutralisation av den sura magsaften, dels för smältande och tillgodogörande av fett. L. är vidare en viktig upplagringsplats för kolhydrat (glykoge'n). Leversocker, se Glykogen. Levertin, Oskar, 1862—1906, diktare, litteratur-och konsthistoriker, professor i litteraturhistoria i Stockholm 1899, fann sin personliga egenart i och med den lyriska diktsamlingen Legender och Lha visor, som följdes av flera diktböcker, bl.a. cykeln Kung Salomo och Morolf. Hans färgrika och harmoniska språk ger här uttryck åt intensiv lidelse, parad med vemodig resignation. Bland L:s prosaarbeten märks den utsökta samlingen Rokokonoveller samt hans essäsamlingar (Från Gustav 111: s dagar, Diktare och drömmare, Svenska gestalter). Levertran, se Fiskleverolja. Levi, en av Israels stammar, som skulle leda sitt ursprung från en av Jakobs söner. L. var även namnet på de olika stammarnas prästerskap. Sedermera var leviterna endast underordnade tempeltjänare. Le'vi, Carlo, f. 1902, italiensk författare. L. är realist och socialt inriktad. Kristus stannade i Eboli (1945). Levia'tan, i den judiska gudasagan namn på ett vidunder, som besegrades av Jahve. I Jobs bok används L. och Behemot som namn för krokodilen och flodhästen. Levinson, K. S., f. 1885, landshövding, jurist och politiker, konsultativt statsråd 1924—26, 1933—36 samt 1936—38. L. förordnades 1930 till generaldirektör och chef för pensionsstyrelsen. Landshövding i Stockholms län 1938—52, ordf, i statens hyresråd 1954. Lewis [lo'is], John, f. 1880, amerikansk politiker, ursprungligen gruvarbetare. L. grundade 1915 CIO och lyckades med hjälp av denna organisation efter omfattande strejker uppnå genomförandet av kollektivavtal bl.a. vid automobil- och stålindustrierna. 1936 stödde L. Roosevelt, men 1940 motarbetade han ivrigt Roosevelts omval. På grund av valutgången måste L. i överensstämmelse med uttalanden, som han gjort under valkampanjen, avgå från ordförandeposten i CIO. L. stod bakom de stora kolstrejkerna 1946, vilket medförde att han dömdes till stora böter. Efter att ha övergått till AFL 1946 och blivit v. ordf, i dess styrelse tvingades L. avgå 1947, enär han misstänktes för samarbete med kommunisterna. Lewis [lo'is], S., 1885—1951, amerikansk författare, som i sina arbeten Babbitt, Martin Arrowsmith, Bethel Merriday m.fl. på ett utmärkt sätt karakteriserade genomsnittsameri-kanens jämnstrukenhet, självbelåtenhet och materiella inställning. L. erhöll nobelpriset i litteratur 1930. Lewisohn [lo'isn], Ludwig, f. 1882, amerikanskjudisk författare, som skrivit psykologiska romaner (Makarna Crump, Försoningens dag). Lev'ktra, se Epaminondas. Levnadskostnadsindex beräknades kvartalsvis av socialstyrelsen före 1955. L. upphörde i samband med att Konsumentprisindex* infördes. Levulo's, fruktsocker*. Lex, lag. Lex veneris, se Könssjukdomar. Ley [läj], Robert, 1890—1945, tysk politiker, ursprungligen kemist. L. anslöt sig 1925 till nationalsocialistiska partiet. Från 1933 var L. ledare av tyska arbetsfronten. L. var grundare av organisationen ”Kraft durch Freude”. Begick självmord. Leyden. — 1. Lucas van L., 1494—1533, holländsk målare, som utförde utomordentliga religiösa genrebilder, träsnitt, etsningar m.m. — 2. Se Leiden. Leydnerflaska, se Kondensator. Leygraf, Hans, f. 1920, pianist, tonsättare och dirigent. L. har genom sina konsertresor på kontinenten vunnit internationell ryktbarhet, särskilt som Mozartspelare. Lhasa, Lassa, huvudstad i Tibet, belägen på en högslätt i dess s. del, 3 600 m ö.h. Omkring 50 000 inv., därav över hälften präster och munkar. Säte