Lho Lhasa. för Dalai Lama. Berömd vallfartsort för buddister-na; många kloster. Lhote [låt], A., f. 1885, fransk målare, vars ku-bistiska tavlor upprepade gånger utställts i Sverige. L. är representerad på Nationalmuseum. Framstående lärare och konstteoretiker. Li, kem. tecken för en atom litium. Liaison [liäsån'], fr., förbindelse, kärleksförhållande. Lia'ner kallas klätterväxter, tillhörande de mest skilda växtfamiljer. Företrädesvis finner man L. i den tropiska urskogen. En del L. har förvedad stam. Lia'o-ho, flod i nö. Kina, som flyter utefter gränsen mellan Kina och Mongoliet och utfaller i Liao-tungviken. Längd 1 100 km. Lia'otung, halvö i s. Manchuriet mellan Liao-tungviken och Koreabukten. På L:s s. del (Kvan-tung) ligger fästningen Riojun, f.d. Port Arthur och staden Talien (Dairen). — Provinsen L. hade 103 000 km2 med 8,6 milj. inv. 1952, numera ingår L. och prov. Liaohsi i prov. Liaoning med 18,5 milj. inv. 1955. Lias [laj'as], den understa av de tre avdelningarna i juraformationen. L. finns i Skåne (Hälsing-borg-Höganäs-trakten), där den innehåller stenkols-flöts (”skånska stenkolsformationen”). Lfbanon, ”vita berget”. — 1. Bergsträcka i Syrien längs Medelhavskusten. Når över 3 000 m ö.h. Sedan gammalt berömt för sina cedrar, av vilka numera endast ett fåtal kvarlever. — 2. Republik vid Medelhavet i s. Syrien, omfattar L. 1 och Antiliba-non. 11 100 km2. 1,4 milj. inv. 1953. Huvudstad Beirut. L:s befolkning består till största delen av araber, av vilka i religiöst avseende ca hälften är kristna och hälften muhammedaner. Jordbruk och boskapsskötsel är huvudnäringar. Statsöverhuvud i L. är en president vald för 6 år. Folkrepresentationen består av ett parlament med 44 medlemmar enl. författn. 1953. — Fram till 2:a världskriget utgjorde L. en del av det under franskt förvaltarskap stående Syrien. Efter att under kriget ha ockuperats av styrkor tillhörande den fria franska motstånds-armén förklarades L. som oberoende och fick en inhemsk regering. 1946 erkände Frankrike definitivt L:s oberoende. L. är medlem av arabförbundet. Libanonceder gav ett högt skattat träslag redan under antiken. L. förekommer nu endast på berget Libanons sluttningar mot väster. Jfr Ceder. 728 Libation, dryckesoffer hos forntidens greker och romare; dryckesgille. Li'bau, handelsstad vid Östersjön i sovjetrepubliken Lettland, SSSR. 57 000 inv. 1939. Hamnen nästan isfri. Badort. Liba'va, ryska namnet på Libau. Libbsticka (Levis'ticum officina'le) har rikt delade blad samt gula blommor i flock. Förekommer ibland i trädgårdar samt förvildad. Rötterna användes förr i medicinen. L. har obehaglig lukt och smak. Libell', flyg- el. smädeskrift, paskill. L. kallades också förr den första skrift, som en kärande i vädjad sak ingav till hovrätt. Liberal, vidsynt, frikostig. Jfr Liberalism. Liberala riksdagspartiet bildades 1924 ur liberala samlingspartiet av de liberala riksdagsmän, som motsatte sig upptagandet av totalförbud som ovillkorlig programpunkt. Liberala samlingspartiet, liberalt riksdagsparti, bildat år 1900 (vid bildandet omfattade L. endast andrakammarrepresentanter), efter det demokratiska genombrottet 1911 riksdagens största parti. L., som under de senare åren gick tillbaka, upplöstes efter sprängning på förbudsfrågan år 1923 i Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet (vilka 1934 återförenades i Folkpartiet). Biands L:s ledande personer må nämnas Sixten von Friesen, Karl Staaff, Nils Edén och Eliel Löfgren. Liberalism. Ordet började användas som beteckning för en politisk åskådning eller ett politiskt parti omkring år 1800 och vann allmänt burskap i mitten av 1800-talet. Sedermera har ordet begagnats särskilt såsom sammanfattning för politiska, ekonomiska och sociala frihetssträvanden av bestämd art. Såsom politisk rörelse har L. verkat för en folklig statsstyrelse och för medborgerliga friheter, främst religions-, tryck- och föreningsfrihet. Sitt sociala mål har L. sett i nedbrytandet av det gamla ståndssamhället och i genomförandet av grundsatsen om allas likhet inför lagen. Den äldre ekonomiska L., grundlagd av Adam Smith, hävdade att statsverksamheten huvudsakligen skulle begränsas till rättsskydd och försvar, och att i fråga om de ekonomiska angelägenheterna de enskilda skulle lämnas största möjliga frihet. Man utgick från att en sådan ekonomisk frihet skulle göra det möjligt för var och en att handla i överensstämmelse med sitt eget intresse, och härigenom skulle i själva verket största möjliga behovstillfredsställelse åstadkommas. Efter hand har denna långtgående ekonomiska L. blivit av mindre betydelse, och krav på sociala reformer har i flertalet länder framförts även av liberala riktningar. Liberalite't, givmildhet, storsinthet. Jfr Liberal. Libe'ria (av lat. ”liber” = fri), negerrepublik på Afrikas v. kust på Pepparkusten. Ca 111 000 km2. Omkring 2,5 milj, inv., varav flertalet negrer, ca 12 000—20 000 americo-liberianer och ca 1000 européer och amerikaner. L. grundades år 1821 av ett amerikanskt sällskap för att utgöra en tillflyktsort för Nordamerikas frigivna negerslavar. Författningen är inrättad enligt amerikanskt mönster. L. styrs av en president, vald på åtta år, sedan 1943 V. S. Tubman, omvald 1956 för 8 år. Invånarna är till stor del vilda el. halvvilda negrer. Klimatet är osunt. Produkter: palmolja, kaffe, peppar och andra kolonialvaror. Huvudstad Monrovia, omkr. 20 000 inv. Sedan l:a världskriget står L. under USA:s finansiella kontroll. År 1929 tillsatte NF en kommission för att undersöka förekomsten av slaveri i L. Den avgav 1930 ett ogynnsamt utlåtande, vilket medförde presidentskifte, men för övrigt knappast haft någon effekt. Under 2:a världskriget förläde USA trupper och flygstridskrafter i L. Vidare organiserades produktion av för krigföringen