Lil Längd 65 km bredd intill 23 km. På grund av den starka strömmen är L. sällan isbelagt. Numera finns bro över L. Lilla Edet, köping vid Göta älv, v. Västergötland. 3 090 inv. 1955. Stort pappersbruk, tillverkning av tidningspapper. Sulfitfabrik. Lilla ententen, benämning på ett förbund mellan Tjeckoslovakien, Jugoslavien och Rumänien, som bildades 1920 med uppgift att upprätthålla Trianon-fredens bestämmelser. L. upplöstes 1938 då stormakterna vägrade stöd åt Tjeckoslovakien. Lilla jul, benämning på trettondagen men även på kyndelsmässan. Lilla Karlsö, se Karlsöarna. Lilla kretsloppet, se Blodomlopp. Lilla oktaven el. ostrukna oktaven, se Tonskala. Lille [lill], stad i n. Frankrike nära gränsen till Belgien. 195 000 inv. 1954. Livlig metall- och bomullsindustri. — L. intogs i början av l:a världskriget av tyskarna och var i deras händer ända till krigets slut. — Maj 1940—aug. 1944 åter besatt av tyskarna. Lillehammer, stad vid n. ändan av sjön Mjösen, Norge. 6 400 inv. Residensstad i Opland fylke. Turistort. LilFeputt el. Lilliput, sagoland i Swifts satir ”Gullivers resor”. L:s invånare, lilleputtarna el. lil-lepytterna, var knappt 6 tum höga. Lillhärdal, kyrkby i s. Härjedalen med ålderdomlig bebyggelse. Lill-Polen, benämning på den sv. delen av det gamla konungariket Polen. Lill-Ryssland, Ukraina, se Ryssland. Lillsveds gymnastikfolkhögskolla på Värmdön började sin verksamhet 1937. Vid L. ges folkhögskolekurser men med särskild vikt lagd vid gymnastik. L. tillhör Svenska gymnastikförbundet. Lim, ett i kallt vatten svällande men olösligt ämne, som i varmt vatten löses till en klibbig vätska. Gelatin, som används i hushållet, är ett färglöst lim. Det vanliga snickarlimmet framställs av garveriavfall, ben m.m. Fisklim framställs av bl.a. fiskavfall. Limgivande kallas sådana ämnen, som vid långvarig kokning med vatten ger lim. De finns i bindväven i djurorganismens senor, brosk och ben. Jfr Kollagen. Lim., förkortning för lat. Limes och eng. Limited. Li'ma. — 1. Huvudstad i den sydamerikanska republiken Peru, belägen vid foten av Anderna, ej långt från Stilla havets kust. 835 468 inv. 1950. Universitet. L. grundades av spanjorerna vid Perus erövring och var länge den spanske vicekonungens residens. — 2. Stad i nv. Ohio, USA. 50 246 inv. 1950. Livlig industri. Lima'ner, genom sandvallar från havet avstängda mynningsbukter för en del i Svarta havet utmynnande floder. LFman v. San’ders, O., 1855—1929, tysk general, vilken under l:a världskriget organiserade och ledde den turkiska armén 1915 vid försvaret av Gallipoli* och Palestina (1918). Limbourg [lärjbo'r]. — 1. Provins i nö. Belgien, 2 400 km2. 511 800 inv. 1954. Hästavel, sockerbets-och sädesodling. — 2. P. de L., flamländsk hand-skriftsmålare, verksam i början av 1400-t. L. utförde 1411—16 en tidebok för hertig de Berry, där hans illustrationer betecknar ett genombrott för den nordeuropeiska realismen. Limburg, provins i sö. Nederländerna. 2 200 km2. 785 700 inv. 1954. Till stor del upptagen av sandhedar och sumpmarker. Sädesodling och boskapsskötsel. Stenkolsbrytning. Lim'erick, stad och grevskap i sv. Irland. 141 239 inv. 1951, varav 50 820 inv. i staden L. Livsmedelsindustri. LmFerickvers, epigram i fem versrader, byggt på 732 lustiga rim. I den engelska förebilden ingår frågan ”will you come up to Limerick?”, därav namnet. En av de mest kända svenska efterbildningarna lyder: Det var en ung flicka i Ume, som fadern fick lov ta i tu me’; hon valde till fästman, en avdankad prästman, som stadens bodknoddar va du me’. Li'mes, se Gränsvärde. Limfjorden, en från Kattegatt långt in i Jylland inskjutande havsfjord, som genom stormfloder 1825 och senare kom i förbindelse även med Nordsjön. Ostronfiske. Limfärger, färgämnen uppslammade i limhaltigt vatten. Limhamn, före 1915 köping, numera församling i Malmö. Livlig industri (cementfabrik och kalkbruk, betongvarufabrik, aduceringsverk m.m. Limitation, begränsning. Limited [lim'itid], eng., begränsad. Beteckning för aktiebolag, förkortas Ld, Ltd, Lim. Lim'nisk, till sjöstränder hörande (t.ex. limniska avlagringar). Limnologi', sötvattnets naturlära. Limoges [-må'sj], fransk stad nö. om Bordeaux i provinsen Limousin. 106 000 inv. 1954. Var under medeltiden berömt för sin emaljindustri; har ännu en betydande porslinstillverkning. Limonad, se Lemonad. Limonft, järnoxidhydrat (formel 2Fe2O3 3H2O), svart el. ockrafärgat, jordartat el. grusigt mineral. L. bildas vid källor, myrar och nära sjöstränder (myrmalm, sjömalm), där det avsätts ur järnhal-tigt, cirkulerande vatten, som utlöst järnet ur berggrundens el. jordlagrens järnhaltiga mineral. Myr-och sjömalm användes fordom allmänt i vissa delar av vårt land till framställning av järn (osmund-järn). Jfr Järnmalmer. Limousin [limosäg'], landskap i mellersta Frankrike, numera fördelat på departementen Charente, Corrèze, Creuse, Dordogne och Haute-Vienne. Huvudstad var Limoges*. Limousine, typ av karosseri för personbil. Limpo'po, Krokodilfloden, sydafrikansk flod. Rinner i en stor båge omkring Transvaal och utmynnar i Indiska oceanen, n. om Delagoabukten. Längd 160 mil. Limstång el. limspö, spö, bestruket med lim, som används för att fånga småfåglar. — Löpa med L., göra något förgäves, ställa sig in. Lin (Li'num usitatiss'imum) är en ettårig ört med smala blad och blåa blommor samt platta, glänsande frön, troligen hemmahörande i Medelhavsländerna, där den dock liksom hos oss sedan länge odlats som spånads- och oljeväxt. Vild förekommer i Sverige arten L. catharticum, vildlin, som dock saknar praktisk betydelse. Som kulturväxt förekommer L. i två former: Spånadslin med lång, fiberrik stjälk och små frön och o 1 j e 1 i n med kort, grenig stjälk och stora, oljerika frön. Spånadslin odlas främst i Ryssland, Polen och Baltikum samt i Belgien, Holland och n. Frankrike. Oljelin odlas i Sydamerika, Nordamerika och Brittiska Indien. I Sverige odlades före 2:a världskriget L. i mycket liten utsträckning (1 000—1 500 hektar år 1940). Som en följd av statliga stödåtgärder har linodlingen ej oväsentligt ökats. Jfr Linberedning och Linfrö. Linbana, transportmedel, oftast avsedd för gods-, ibland även för personbefordran. För transporten används transportkorgar, som hänger ned från de längs bärlinan rörliga löpvagnarna, till vilka drivkraften överförs med en särskild draglina. Linberedning. För att frånskilja lintågorna, som består av bastceller, låter man stjälken undergå röt-ning, bråkning och skäktning. Genom rötningen förstörs mellan bastfibrerna liggande vävnader. Den försiggår genom ett slags jäsnings- och för-