73i av Genua och Piemonte och införlivades 1805 med Frankrike. Liguster (Ligus'trum vulga're), allmänt odlad häckväxt i s. och mellersta Sverige; vildväxande i Bohuslän. L. är en buske med smala blad och vita, doftande blommor med svarta bär. Li Hung-chang, 1823—1901, kinesisk statsman och krigare, förde efter kinesisk-japanska kriget underhandlingar med Japan, som ledde till freden i Shimonoseki 1895. S.å. utnämndes L. till Kinas kansler. 1900 blev han vicekonung av Kanton och ledde efter boxarupproret fredsunderhandlingarna med de europeiska makterna. Liikutuksia, ett slags exalterade väckelsemöten med tungomålstalande, som utmärker læstadianis-men. Likare, se Metersystemet. Likbent. En triangel, som har två lika sidor, benämns L. Mot de lika stora sidorna står lika stora vinklar. Triangelns tredje sida kallas bas. Likbesiktning utförs i Sverige på förordnande av myndighet för att fastställa dödsorsaken. Likbränning, eldbegängelse, regleras genom kungl. kungörelse den 8 dec. 1933. Ansökan om L. inges till polismyndigheten och skall vara åtföljd av antingen intyg, att den avlidne i livstiden förordnat om L. eller därom uttalat bestämd önskan eller att han vid dödsfallet varit medlem av eldbe-gängelseförening, eller ock en förklaring från den avlidnes närmaste anhöriga, att han icke i livstiden uttalat sig mot L. Vidare fordras intyg av läkare enligt fastställt formulär angående dödsorsaken m.m. I vissa fall, såsom då dödsorsaken är oviss eller det kan misstänkas att döden förorsakats av brottslig gärning, skall ansökan av polismyndigheten överlämnas till länsstyrelsen. Svenska eldbe-gängelseföreningen bildades år 1882. Likfläckar, rödblåa fläckar i huden, som uppträder 8—12 timmar efter döden. L. är ett säkert döds-tecken och beror på att blodet samlar sig i lågt belägna kroppspartier och delvis utträder ur ådrorna. Likformig. —• 1. Mat. Två rätliniga figurer sägs vara L., om alla vinklar i den ena fig. är lika stora som motsvarande vinklar i den andra och motsvarande sidor står till varandra i ett konstant förhållande. — 2. Fys. Se Hastighet. Likgift, vid förruttnelse av äggviteämnen bildade ämnen, även kallade ptomainer. Talrika sådana ämnen är kända, av vilka flera besitter en mycket hög grad av giftighet. Även i kött och fisk kan bildas L., vilket kan förorsaka matförgiftning. Likriktare, apparater, med vars tillhjälp växelström förvandlas till likström, särskilt dylika apparater, vars alla delar är fasta. Likriktning, beteckning för strävanden att undertrycka avvikande åsikter och handlingar för att nå fram till en själlös, enhetlig åtlydnad. t j»_ in_ — r:-- ----- i^iiksiuig Kdiias un iduiing ±ig,m , vuio uiici jiuui är lika stora. Likstelhet inträder efter 6—12 timmar, beroende på att musklernas äggvita stelnar. L. löser sig efter ytterligare ett dygn. Likström, se Elektriska maskiner. Liktare, se Läktare. Lik'tor, se Lictor. LikvFd. — 1. Betalning. — 2. Ett företags ställning sägs vara likvid, om dess omedelbart el. snabbt tillgängliga medel är tillräckliga för dess löpande behov. Företagets likviditet sägs i sådant fall vara god. Likvidation, ett företags avvecklande. I lag finns bestämmelser rörande tillvägagångssättet vid likvidation, om tvångslikvidation under vissa förhållanden m.m. L. handhas av särskilda likvidatorer. Liköppning, se Obduktion. Likör, starkt söta spritdrycker, oftast med hög Lii alkoholhalt (upp till 55 %). Som exempel på L. må nämnas Benediktiner, Chartreuse, Cura^ao m.fl. Li'la, blekviolett, syrenfärg. Lilia'ceae, se Liljeväxter. LiHencron [-kran], D. von, 1844—1909 tysk författare och officer, vars bästa arbeten är en del dikter (Adjutantenritte) och noveller (Kriegsnovellen) från krigen 1866 och 1870 —71. LiFienthal, O., 1848—96, tysk ingenjör, som omkom under ett av sina försök med motorlösa flygmaskiner. L. var en av flygkonstens föregångsmän. Se Flygväsen. Lilja, Gertrud, f. 1887, författarinna, som utgivit vardagsskildringar, särskilt om olyckliga kvinnor (Kvinnorna i släkten). Liijebane'ret har heraldiska liljor i guld på vit botten och var Frankrikes nationalflagga till 1789, då den ersattes av trikoloren. L. var åter i bruk under restaurationen men avskaffades 1830. Liljefors. — 1. Bruno L., 1860—1939, djurmålare. L. hade i sin komposition tagit intryck av japansk konst. Han förenade en ingående kännedom om djurens liv med en ovanlig förmåga att snabbt återge det karakteristiska i en situation. Djärva och storslagna i uppbyggnaden visar L:s tavlor ofta en säregen förmåga att meddela en naturstämning. Bland L:s mest kända verk är Kungsörn jagande en hare, Fällande vildgäss, Havsörnar. — 2. Ruben L., 1871—1936, broder till L. 1. Kompositör, som komponerade sånger, orkesterverk m.m. L. var kapellmästare för Gävleborgs orkesterförening 1912—32. Liljeholmen, stort fabrikssamhälle, införlivat med Stockholm. Liljekonvalje, se Konvalje. Liljencrantz, Johan, 1730—1815, ursprungi. Wes-terman, adlad 1768 och greve 1812, var intill 1786 som statssekreterare för handels- och finansexpeditionen Gustav IILs främste rådgivare i ekonomiska frågor. Den för statens ekonomi och näringslivet betydelsefulla sedelrealisationen var huvudsakligen L:s förtjänst. Liljensparre, Nils Henrik, 1738—1814, hette ursprungligen Sivers, adlades 1786. Som polismästare i Stockholm 1776—92 gjorde L. Gustav III många tjänster genom sitt spionerisystem. Särskilt känd genom sin skickiga utredning rörande mordet på konungen 1792. LiFjevalch, C. F., 1837—1909, affärsman, som med hjälp av engelskt kapital startade Grängesbergs gruvfält och Trafik AB Grängesberg—Oxelösund. L. gjorde stora donationer till bl.a. en rese-stipendiefond vid Uppsala universitet och till Biologiska museet i Stockholm. För medel donerade av L. uppfördes 1913—16 L:s konsthall på Djurgården i Stockholm. Konsthallen är egentligen av-1r zxMc + iii-n + X L» n «• X-vrzvM □ VUU LU1 11AVX1 XXC1A C4 I VU Ull T UHVU för diverse andra utställningsändamål. Liljeväxter kallas huvudsakligen arter av växtsläktet Lilium, tillhörande familj Liliaceae, men L. kan även beteckna hela denna växtfamilj. Den se-nares arter är vanligen örter med rotstock el. lök, stundom buskar el. träd el. klätterväxter. Omkring 2 600 arter kända, flertalet tidiga vårväxter, oftast förekommande i stäpptrakter med kort regntid. Liljor (Lilium), till familj Liliaceae hörande växtsläkte. Arterna är lökväxter med klockliknande blommor. Hit hör vit lilja (L. can'didum), som sedan forntiden odlats som prydnadsväxt. Brandliljan (L. bulbi'ferum) har stora, brandgula blommor. Jfr Svärdslilja. Lilla Björnen, astr., en stjärnbild på n. stjärnhimmeln, till vilken Polstjärnan räknas. Jfr Stjärnhimmeln. Lilla Bält, danskt sund mellan Fyn och Jylland.