745 Longö'r, långrandighet, särskilt i ett litterärt arbete ett ställe, där intresset slappas på grund av onödiga utläggningar. Loo'ping the loop, se Konstflygning. Lope Félix de Ve'ga Carpio [lå'pe-kar'piå], 1562 —1635, spansk författare, grundläggare av det spanska nationaldramat och en av Spaniens främsta lyriker. Bland L:s skådespel, vilka präglas av en sällsynt uppfinningsrikedom, vaken iakttagelseförmåga samt ett ledigt och vackert språk, märks Konungen den bäste domaren, Det omöjligaste av allt m.fl. Lopes [lå'pesj], Francisco Higino Craveiro, f. 1894, president i Portugal sedan 1951. L. var tidigare general i flygvapnet. Lopno'r, se Lob-nor. Loppor (Sucto'ria) är en ordning vinglösa, äggläggande insekter med brun, från sidorna sammantryckt kropp, enkla ögon, stickande och sugande mundelar och bakersta benparet utbildat till hopp-extremiteter. Vanliga L. (Pulex irritans) lever på människan men träffas även på hund. Äggen läggs i sopor, under mattor etc. Pestloppan (Xenopsylla cheopis) sprider böldpest. — Honan av den tropiska sandloppan (Sarcopsylla pe-netrans) borrar sig in i huden på människor och djur och orsakar ofta besvärande sårnader. Lorantha'ceae, växtfamilj. Se Mistel. Lor'ca, stad i Andaluisen sö. Spanien. 70 998 inv. 1950. I stadens närhet ligger en jättestor reservoar för artificiell bevattning. I närheten bly- och silvergruvor. Lorca, se Garcia Lorca. Lord [lå'd], eng., herre (egentl. husbonde), användes ursprungligen om Gud (The Lord, Herren), om konungen samt om en del högre ämbetsmän. Under medeltiden var L. namn på en länsherre. Det övergick sedermera att beteckna en medlem av överhuset. L. är numera en allmän adelstitel, som används exempelvis om markiser, earler, baroner etc. Vidare är L. en vedertagen benämning på söner till hertigar, markiser etc. Lordkansler, Lord Chancellor, den engelska regeringens justitieminister och överhusets talman. Lord Mayor [lå'd mä'ö], eng., den förnämste kom-munale ämbetsmannen, överborgmästaren i London samt i 8 andra engelska och irländska städer. L. väljs för ett år. Dagen för Londons L:s ämbetstill-träde (Lord Mayor’s day, 9 nov.) firas med stora högtidligheter. Lord Protec'tor, se Protektor. Lordsigillbevarare, eng. Lord Privy Seal [-priw'i si'l], en titel, som ej medför ämbetsåligganden. Innehavaren tillhör dock regeringen. Lorelei [lårelaj'], lodrätt uppstigande klippa vid Rhen, nära Bingen. Enligt sagan tillhåll för en siren, vilken lockade sjömännen med sin sång, så att skeppen strandade mot klippan. Detta har givit motiv till dikter av Brentano och Heine. Lorents, Yngve, f. 1887, historiker o. författare. Utgivare av Bonniers konversationslexikon 1920— 29 och Nordisk familjebok 1933—40. Utrikespolitisk krönikör i Radiotjänst 1932—48. Lo'rentz, H. A., 1853—1928, holländsk fysiker. L. förutsade vissa av magnetiskt inflytande orsakade ändringar av strålningsfenomen, vilka sedan påvisades av Zeeman. Dessa båda forskare tilldelades nobelpriset i fysik för år 1902. Loren'zo de Me'dici, se Medici. Lore'nzofloden, se Saint Lawrence. Lore'to, berömd vallfortsort i mellersta Italien. I L:s katedral visas ”den heliga hyddan”, en tegelbyggnad, i vilken enligt traditionen jungfru Maria föddes. Lorgnette [lårnjett'], fr., se Lornjett. Lorient [låriarj'], hamnstad i Bretagne, nv. Frank Lot rike. 12 000 inv. Flottstation. Tyskarnas förnämsta ubåtsbas under ockupationstiden 1940—44. Lo'rier (Nyctice'bidae), en familj halvapor, som saknar svans och har pekfingret och andra tån förkrympta. De lever i Indien. L’Orme [lårm], P. de, 1512—70, fransk arkitekt, som bl.a. utförde ritningarna till större delen av Tui-lerierna. Lornjett', ögonglas (ett el. två glas) utan bågar men försett med skaft. Lorrain [låräg'], Claude. Se Gellée. Lorraine [lårä'n], se Lothringen. Lortzing [lår'ts-], G. A., 1801—51, tysk operakompositör, främst bekant för operan Tsar och timmerman. Los Angeles [lås æn'djilis], stad vid en flod av samma namn, nära dess utlopp i Stilla havet, s. Californien, USA. 1 970 358 inv. 1950. L. har ett utsökt milt klimat och är beläget i en synnerligen fruktbar trakt (frukt- och vinodling). Omkring L. ligger stora villastäder. L. är (jämte det inkorporerade Hollywood) medelpunkten för den amerikanska filmindustrin. I stadens närhet finns givande petroleumkällor. Lo'schmidt, J., 1821—95, österrikisk fysiker, känd särskilt för sina arbeten rörande den kinetiska gasteorin. Bl.a. beräknade L. det antal molekyler, som en grammolekyl av en gas innehåller (Lo-schmidtska talet). Losta (Bromus), ett grässläkte med ett 40-tal arter vilka har håriga blad och ax i glesa vippor. Flera arter odlas som foderväxter, såsom åkeriost a, svingellosta och raklosta. Råglosta var särskilt förr ett besvärligt ogräs i råg då fröna medföljer vid tröskning och i utsädet. Los-von-Rom-rörelsen [lå's fånn-] kallas en mot romersk-katolska kyrkan oppositionell rörelse som i slutet av 1800-t. med centrum i Österrike hade anhängare i flera av Europas länder. Lot, biblisk personlighet, som förekommer i l:a Mosebok i berättelsen om Sodom och Gomorras undergång. Lothar, 796—855, romersk kejsare, faderns, Ludvig den frommes, medregent 817 och efterträdare 840. Han tvangs av sina bröder att i Verdun 843 godkänna en uppdelning av sitt rike, så att han endast fick behålla Italien och en landremsa från Medelhavet upp till Nordsjön, vilken sedermera kallades Lotharingien el. Lothringen. Lothian [lå'thiön], P. K., markis av L., 1882— 1940, engelsk politiker, som stödde samförstånds-politiken med Tyskland men så småningom måste ändra mening. 1939 blev L. ambassadör i Washington. Lotlfringen, fr. Lorraine, landskap i nö. Frankrike. Jfr Elsass-Lothringen och Lothar. Lg*; [låt/], Pierre. Se Viaud. Lots, se Lotsväsendet. Lotsled, farled, genom vilken det åligger lots att framföra fartyg. Lotsstyrelsen, se Lotsväsendet. Lotsväsendet. Den av staten anställda personal, som det åligger att lämna fartyg navigeringshjälp inom vissa områden, tillhör lotsverket. Överinseendet över lotsverket utövades tidigare av lotsstyrelsen, fr.o.m. 1956 sjöfartsstyrelsen, ett centralt ämbetsverk under handelsdepartementet. Dit hör även fyrstaten och de statliga livräddningsstationerna. Sverige är för närvarande indelat i sex lotsdistrikt, vart och ett med en lotsdirektör som chef. Bestämmelser rörande fartygs skyldighet att anlita lots återfinns i den s.k. lotsförordningen av år 1937. För lotsning utgår särskilda avgifter, lotspenningar samt fyr- och båkavgift. Lottarörelsen. Efter mönster av de finska Lotta Svärdföreningarna organiserades i Sverige från