Lot 1924 landstormskvinnoföreningar med uppgift att arbeta för den frivilliga landstormsrörelsen och att i riksförsvarets tjänst förpläga militär, utöva sjukvård m.m. Medlemmarna kallades lottor. I samband med beredskapstiden under 2:a världskriget utökades lottornas uppgifter till att omfatta även expeditions-, telefon- och signaltjänst. De uppdelades vidare i armé-, marin- och flyglottor. L. lydde under Sveriges landstormsföreningars centralförbund fram till 31/12 1942, då den blev en självständig organisation, Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK), som är en sammanslutning av lottaförbund, uppdelade på kårer, avdelningar och grupper, under lottaöverstyrelsen. Antalet lottor var 1955 ca 98 000. Lotta Svärd, namn på en tapper marketenterska som av Runeberg skildras i ”Fänrik Ståls Sägner”. Efter henne uppkallades den finländska lottarörelsen som grundades 1918 och upplöstes 1944. Lotteri. L. om penningar el. penningars värde tillåts ej utan vidare, icke ens om lotternas antal understiger 100. För anordnande av större L. erfordras regeringens tillstånd. Bortlottning av lösören för välgörande ändamål el. av konstsaker till svenska konstnärers understöd må dock äga rum, om tillstånd härtill erhålls av länsstyrelse. Bestämmelser ang. anordnande av lotteri lämnas i lotteriförordningen av 19/5 1939 med senare ändringar. Skatt på lotterivinster uttas som regel icke enl. de vanliga skattelagarna; den utgår i stället som särskild skatt enl. förordning 28/9 1928 med senare ändringar (20 %). De s.k. premieobligationslånen kan sägas utgöra en form av statslotteri. Tippning är också ett av staten godkänt lotterispel, av vilket idrottsrörelsen och staten har en ej obetydlig inkomst. Egyptiskt lotuskapitäl. Lotto [lått'å], Lorenzo, omkring 1480—1556 el. 1557, veneziansk målare, huvudsakligen verksam i Venedig samt i Bergamo mellan 1515—24. Bland L:s arbeten märks Madonna med barnet, S. Augustinus med änglar samt porträtt. Lottor, se Lottarörelsen. Lotus, växtsläkte, tillhörande familj Leguminosae. Örter el. halvbuskar med parbladiga blad. K ä-r i n g t a n d (L. corniculatus) har höggula blommor i flock och är allmän på gräsmark. Lotusblomma benämns arter av Nelumbo och Nymphaea, växtsläkten, tillhörande familj Nym-phaea'ceae. De förekommer i tropiska länder. Jfr Näckrosor. Lotuskapitälet, ett egyptiskt kapitäl med stiliserat blommotiv, hämtat från den i Egypten växande lotusblomman. Det slutna L. är en odelad, kägellik knopp, upptill avbruten av en fyrkantig platta (a'bacus). Det öppna L. liknar en uppåtvänd, klocklik blomma. Bådas ytor pryds vanligen med målningar. Lot'ze, H., 1817—81, tysk filosof. L. utvecklade i anslutning till Leibniz en mekanisk naturförklaring. Han ansåg dock, att natursammanhanget hade ett förnuftigt slutmål. Loubet [lobä'], F. É., 1838— 1929, fransk politiker, deputerad 1876 och 1885 medlem av senaten. 1887—88 var L. minister för allmänna arbeten, 1892 konseljpresident och inrikesminister samt blev 1896 president för senaten. L. var franska republikens president 1899 —1906. 746 Loucheur [losjö'r], L., 1872—1931, fransk politiker och industriman. 1921—22 var L. minister för de befriade områdena och igångsatte ett energiskt återuppbyggnadsarbete i dessa. Louis [lo-i'], fr., Ludvig. Louis [lo'-is], S:t, se Saint Louis. Louis d’or [lo-idå'r] el. louis, benämning på de äldre franska guldmynten om 20 francs. Louise [lo-i's], f. 1889, dottning av Sverige sedan 1950, dotter till prins Louis av Battenberg. 1917 ändrade familjen namnet till Mountbatten. L. förmäldes 1923 med dåvarande kronprins Gustav Adolf. Jfr även Lovisa. Louisia'na (Ludvigs land, till Ludvig XIV:s ära), förkortas La., stat i s. USA. 126 000 km2. 2,7 milj, inv. 1950, därav 882 428 negrer. Huvudstad Baton Rouge, 125 629 inv. Viktigaste stad New Orleans, 570 445 inv. 1950. — L. är helt och hållet ett slättland. Jordbruket, som är huvudnäring, bedrivs huvudsakligen i plantager. Förutom majs odlas i stor utsträckning bomull, ris och sockerrör. Industrin, som först under senare år nått större utveckling, omfattar huvudsakligen fabriker för beredning av socker och bomullsprodukter. Trävaruindustrin är även ganska betydande. Ostronfiske. Louis Napole'on, se Napoleon 3. Louis-quatorze [lo-i'katår's], fr., se Ludvig XIV:s stil. Louis-quinze [lo-i'käg's], fr., se Ludvig XV:s stil. Louis-seize [lo-i'sä's], fr., se Ludvig XVI:s stil. Louis-treize [lo-i'trä's], fr., se Ludvig XIILs stil. Louisville [lo'ivill], stad i Kentucky, USA, 472 736 inv. 1950. Benämns även Fall City, emedan floden Ohio här bildar stora fall. Kentuckys största stad och viktig handels- och industristad. Världens förnämsta tobaksmarknad. Fabriker för tillverkning av bl.a. åkerbruksredskap. Stor kvarn- och trävaruindustri. Universitet. Lou-Ian, ruinstad i östturkestan, Kina, nära sjön Lob-nor. År 1900 gjorde Sven Hedin här värdefulla handskriftsfynd. Lourdes [lo'rd], stad invid Pyrenéerna, sv. Frankrike. 14 000 inv. 1946. I en grotta vid L. anges jungfru Maria år 1858 ha uppenbarat sig för en 14-årig flicka, Bernadette. Sedan dess vallfärdar till L. hundratusentals pilgrimer från alla katolska länder och sjuka, som där söker bot hos den undergörande jungfrun. En utförlig skildring finns i Zolas bekanta roman, Lourdes. Louvain [lovä'rj], fr., flandr., Leuven, stad ö. om Bruxelles, Belgien. 35 400 inv. 1953. Märkliga byggnadsverk i gotisk stil. Under l:a världskriget förstördes L. delvis av tyskarna (1914); bl.a. nedbrann universitetsbiblioteket. Genom bidrag från skilda länder blev emellertid efter kriget biblioteket återupprättat men förstördes ånyo under 2:a världskriget. Louvois [lovoa'], F. M. de Tellier, markis de L., 1639—91, fransk statsman, från 1666 Ludvig XIV:s krigsminister. L. skapade en stark krigsmakt och uppmuntrade konungen i dennes hänsynslösa erövringspolitik. Louvre [lo'vr], palats i Paris, ursprungligen sammanbyggt med det under Pariskommunen 1871 brända slottet Tuilerierna. L. grundlädes redan på 1200- och 1300-t., men ombyggdes delvis i renässansstil av Frans I. Senare har slottet väsentligt tillbyggts. Sedan 1793 är det franska nationalmuseet inrymt i L. Louvremuseet är ett av världens förnämsta och omfattar alla slag av dyrbara konstskatter. — Tuilerierna uppfördes på 1500-t. av Katarina de Medici och tillbyggdes sedan av Henrik IV och Ludvig XIV. Jfr L’Orme. V. om den plats, där slottet stod, ligger nu den ståtliga Tuilerieträd-gården. J/Ow på'J, David, f. 1891, engelsk karikatyr