767 rik frövita. M. är en gammal kulturväxt, som odlades av indianerna vid européernas ankomst och numera finns i alla varmare länder, särskilt i subtropiska områden, men även i tempererade trakter. Norr om vinets odlingsgräns odlas M. blott till grönfoder el. som prydnadsväxt. USA lämnar % av världsproduktionen, därnäst kommer Argentina, Rumänien, Brasilien, Mexico, Italien etc. Till Sverige importerades 1938 172 000 ton. 1953 importerades 40 000 ton. — Maj se'na är ren majsstärkelse. Som återstod vid dess framställning erhålls glu-tenfoder. Den italienska nationalrätten, polenta, är en gröt el. pudding, framställd av majsmjöl. Majse'na, se Majs. Maj'skij, Ivan, f. 1884, rysk journalist, sedermera diplomat och sändebud i Finland 1929—32, ambassadör i England 1932—43, därefter vice ut-rikeskommissarie. Maju'ba, berg i Sydafrika i nv. Natal, Sydafrikanska unionen. 1 980 m. ö.h. Vid M. besegrades engelsmännen av boerna 1881. Majus'kel, stor bokstav, begynnelsebokstav, versal, initial. — Minus' kel, liten bokstav. Maka'ber, skräckfylld, oftast i betydelsen kontrasterande mellan död och lidande å ena sidan och ungdom och glädje å den andra. Makadam', se Mc Adam. Maka'ker (Maca'cus), släkte bland de smalnäsiga aporna. M. lever i flockar i Asien, utom en art (Macacus el. Inuus ecaudatus), som förekommer vid Gibraltar, i Marocko och i Algeriet. Den vid Gibraltar förekommande, som kallas m a g o t, är den enda apa, som tillhör Europa. Den är kraftigt byggd med långa ben. Makalie, stad i n. Etiopien, 5 000 inv. Viktig stödpunkt för etiopierna under italiensk-etiopiska kriget. M. besattes av italienarna den 8 nov. 1935. Makalös, se de la Gardieska palatset. Makaonfjäril, se Machaonfjäril. Makaroner bereds oftast av vetemjöl. De vanliga M. har formen av smala rör. Vermicellerna har trådform. Även andra former finns. Italiensk nationalrätt. Maka'rov, S. O., 1848—1904, rysk sjöofficer, deltog i rysk-japanska kriget som överbefälhavare för ryska Stillahavsflottan 1904. På hemväg till Port Arthur från en sjöexpedition sprängdes hans flaggskepp av en mina, varvid M. jämte nästan hela besättningen omkom. Ma'kart, H., 1840—84, österrikisk målare, från 1879 professor vid Wiens konstakademi, kännetecknas av ett prunkande färgval och effektsökeri. Av M:s målningar märks Pesten i Florens, Karl V:s intåg i Antwerpen, Våren. Ma'kartsbukett, bukett av evighetsblommor. Namnet härleder sig från målaren Makart, på vars tavlor sådana buketter ofta förekommer. Makass'ar, stad på sv. Celebes, Indonesien, 85 000 inv. Frihamn. Utförsel av kaffe och kryddor m.m. Universitet. Makass'arolja, en inom parfymindustrin använd olja, som erhålls av blommorna från ett indoma-lajiskt träd. M. användes förr som hårolja. Därav benämningen antimakasser på soff- och stolskydd. Makedo'nien, se Macedonien. Maketillägg, se Arbetslöshetsförsäkring. Maki'er, se Lemur. Makimo'no, se Kakemono. Makramé, en knuten spetsliknande frans. Makrillfiskar (Scom'bridae), familj bland de tagg-feniga fiskarna. Spolformig kroppsform. Två ryggfenor och vanligen också smärre bifenor. Omkring 50 arter, varav flera av ekonomisk betydelse, såsom den vanliga makrillen (Scomber scombrus). Denna kan bli 50 cm lång men uppnår vanligen 30 Mal —40 cm och finns i Atlanten såväl vid europeiska som nordamerikanska kuster. Den är en livlig och snabbsimmande fisk, som i stim om våren närmar sig kusten och försvinner på hösten. Se bild sid. 367. Makro-, lång, stor. Motsats, mikro-. Makrosko'pisk, synlig för blotta ögat. Motsats, mikroskopisk. Maktfördelningslära, en av Montesquieu uppställd statsteori, enligt vilken makten bör fördelas på organ för lagstiftning, rättskipning och administration. Makulatu'r, för sitt ursprungliga ändamål obrukbart papper. Makwar, ort i Sudan vid Blå Nilen med betydande dammanläggningar för bevattning av ökenområdet mellan Blå och Vita Nilen. Mal, se Malfjärilar och Malsläktet. Malaba'rkusten el. Pepparkusten, lågland i sv. delen av Främre Indien, mellan Västra Ghatsber-gen och kusten. Rik på hamnar, av vilka den viktigaste Calicut. M. tillhör staten Madras i Indiska unionen. Malack'a, Malajiska halvön, halvö i sydligaste delen av Bortre Indien. M. är känd för sin produktion av tenn och kautschuk. Politiskt tillhör n. M. Thailand (Siarn), s. M. Malajiska federationen. Den brittiska kolonin M. med staden M. på s. delen av halvön ingår även i Malajiska federationen. Malack'asundet, sund, vilket skiljer Sumatra från halvön Malacka och förbinder Bengaliska viken med Sydkinesiska sjön. Minsta bredd 55 km. o Maladetfa, fjällgrupp i mell. Pyrenéerna. Når 3 400 m ö.h. ödslig och otillgänglig, därav namnet M., som betyder ”den förbannade”. Ma'la fi'de, lat., mot bättre vetande, i ond avsikt. Jfr Bona fide. Malaga (fenic. ”salteri”), en av Spaniens viktigaste hamnstäder, belägen i Granada, s. Spanien, vid Medelhavet. 279 000 inv. 1952. Biskopssäte. Export av vin, russin och sydfrukter. Malagass'er, sammanfattande beteckning på Madagaskars urinvånare, vilka är delade på flera stammar. Den förnämsta heter hova* el. hovaer. Malagassisk, härstammande från Madagaskar. Malajbjörnen el. biruangen (Ursus malayanus) är glänsande svart, har långa klor och är en utmärkt klättrare. Den lever av växtämnen och smådjur i Ostindien och s. Kina. Malafer, sammanfattande beteckning på befolkningen på Stilla havets öar och Malackahalv-ön. I rashänseende kan man särskilja flera grupper. Någon ur rassynpunkt säker systematik har emellertid ej ännu kunnat utbildas. I allmänhet är M. brunhyade och brunögda samt har svart hår. Man brukar särskilja melanesier som en särskild grupp, omfattande befolkningen på öarna n. och ö. om Nya Guinea. De har mörkare hy och krusigt hår och påminner i utseendet om Nya Guineas papua. Stammarna på Borneo och Sumatra däremot har jämförelsevis ljus hy och större kroppslängd. De har ett mera indoeuropeiskt utseende, och man antar, att detta beror på tillblandning av folkelement från Indien. En del malajstammar t.ex. på Java är vidare starkt uppblandade med mongoler. De re; nare malaj stammarna har man kallat polynesier i motsats till de nyssnämnda med mongoler uppblandade asiatiska malajerna En del stammar, t.ex. de som bor på Karolinerna, har man uppfattat som blandras mellan polynesier och melanesier och kallat mikronesier. M. utgör en av mänsklighetens huvudraser, sannolikt närmast besläktad med den mongoliska rasen, ehuru vissa rasdrag dock tyder på en viss släktskap med negrer. Man har också gjort gällande att M. skulle härstamma från sydamerikanska indianstammar. På de isolerade öarna och ögrupperna i Stilla havet har M. sedan utdiffe-