Mal rentierats på ganska olika sätt, och tillblandning från kringboende raser bidrar också att framkalla en föga enhetlig bild. Även i kulturnivå skiljer sig de olika stammarna i hög grad. I allmänhet är de goda sjömän och har ett enkelt jordbruk. Språken är besläktade och sammanfattas under beteckningen malaj- och polynesiska språk. Malajiska federationen bildades febr. 1948. Till M. hör de förutvarande 9 britt, skyddsstaterna på s. Malacka, dvs dels de tidigare s.k. Federerade malajstaterna (Perak, Pahang, Selangor och Negri Sembilan), dels de Ofedererade (Johore, Kedah, Perlis, Kelantan o. Trengganu) samt vidare de förut i Straits Settlements ingående kolonierna Pe-nang och Malacka. 130 810 km2. 5,8 milj. inv. 1953, av vilka 2,4 milj, är malajer, 1,9 milj, kineser, 531 000 hinduer, 10 000 eurasier och ca 9 000 européer. Huvudstad: Kuala Lumpur. M. har självstyrelse i de flesta inre angelägenheter. Brittiska regeringen representeras av en överkommissarie och Storbritannien har kontroll över M:s försvar och utrikespolitik. De sista åren har de kommunistpå-verkade rebellerna i M. varit i livlig verksamhet, vilket nödvändiggjort insättande av brittiska trupper. Rebellerna har emellertid ej haft några avgörande framgångar. Vid allmänna val i juli 1955 fick en koalition av malajiska, indiska och kinesiska partier stor majoritet. Ledaren för koalitionen, prins Abdul Rahman, har sedan krävt att Storbritanniens bestämmanderätt skall avvecklas och att M:s delstater inom federationen får en oberoende ställning med full självstyrelse. Malaj'iska halvön, se Malacka. Malaj'statema, se Malajiska federationen. Malaki, gammaltestamentlig profet, som verkade omkr. 460 f.Kr. MalakiT, vackert, grönt mineral, bestående av ett vattenhaltigt kopparkarbonat (kemiskt = ärg). M. är ofta finstrålig och bildar njurformiga klumpar. Hårdhetsgrad 4. Spec. vikt 4. M., som slipad och polerad ger en mycket vacker yta, används till olika dekorationsändamål, till skrin, vaser o.d. M. förekommer i brytvärda mängder i några koppargruvor i Ural. Malaki'tgrönt, ett tjärfärgämne. Mala'kov var den mest betydande fästningen i Sevastopol under Krimkriget. Malan [mælFön], Daniel, f. 1874, sydafrikansk politiker, ledare för det konservativa s.k. nationella partiet. Premiärminister juni 1948—1954. M. har försökt genomdriva undantagslagar mot negrerna vilket gav anledning till upplopp i Kapstaden 1952. Mala'ria, se Frossa. MalaspFna, markgrevlig ätt i Italien under medeltiden, varibland märks Germanico M., omkr. 1550—1604, påvligt sändebud i Sverige, dit han medföljde konung Sigismund från Polen 1593—94. M. var den drivande kraften i arbetet på att återinföra katolicismen i Sverige. Malaspi'naglaciä'ren i s. Alaska vid foten av Mount S:t Elias är en av jordens största nutida glaciärer. Den når ända ut till havet och dess morän-täckta yttre del är skogbeväxt. Mala't, äppelsyrans salter. Malebranche [malbrarfsj], N., 1638—1715, fransk filosof, som i anslutning till Cartesius företrädde en dualistisk livsåskådning. Maledi'verna, ögrupp i Indiska oceanen utanför sv. Främre Indien, bestående av tusentals, oftast obebodda korallöar. 300 km2. 93 000 inv. 1952, sin-galeser. Huvudstad Male med 8 000 inv. 1952. Religion islam. M. är sedan 1 jan. 1953 självständig republik. Var tidigare brittiskt protektorat. Ma'Ien, badort nära Båstad, vid Laholmsbukten. Malenkov [-kåff'], Georgij, f. 1902, sovjetrysk politiker, från 1946 medlem av politbyrån. M. blev 768 efter Stalins död 1953 regeringschef och ordförande i presidiet för kommunistiska partiets centralkommitté. Avgick febr. 1955 som regeringschef och blev minister för elkraftsförsörjningen. M. efterträddes av A. Bulganin. Malesherbes [malsärb'], C. G. de Lamoignon de, 1721—94, fransk politiker och skriftställare, var 1775—76 minister i Turgots regering, under vilken tid han gjorde allt för att påskynda reformarbetet. M. var Ludvig XVI:s försvarsadvokat inför konventet, vars misshag han ådrog sig, varför han avrättades. Malewitsch, Kasimir, 1878—1935, rysk målare, var till år 1913 kubist men utvecklade sedan en egen stil, ”suprematismen”, där några få geometriska grundformer fogas samman till kompositioner av matematisk stränghet. Malfjärilar (Tine'idae), avdelning av småfjärilar-na. Många är svåra skadeinsekter inomhus, i det de angriper pälsverk, ylle, fjäder m.fl. produkter från djurriket. Hit hör bl.a. pälsmalen (Tinea pel-lionella), tapetmalen (T. tapetzella) och gula klädesmalen (Tineola biselliella). De på senare tid framställda DDT-preparaten är i förening med vädring och luftning de viktigaste malmedlen. MaFgomaj, sjö i s. Lappland. Avlopp utgör Ångermanälven. Malherbe [malärb'], F. de, 1555—1628, fransk skald, som var föregångsman till fransk-klassicismen och som strävade att undvika lånord och använda ett rent franskt språk. Malheur [malö'r], fr., olycka; otur, förtretlighet, missöde. Malhonetf, ohederlig, opassande. Malice [-lis'], fr., elakhet, ”onda tungor”. — M a 1 i c i ö' s, elak, försmädlig. Malign', med., elakartad. Ma'lik, Jakob A., f. 1906, sovjetrysk diplomat, ambassadör i Tokio 1942—45, v. utrikesminister 1946—48, ständig delegat i FN 1948—52 och åter v. utrikesminister 1952—53. Ambassadör i London 1953. Efterträdde nov. 1954 Vysjinskij som förste vice utrikesminister. Malines [-linn'], franska namnet på Mecheln. MalFs, se Malice. Mall. — 1. Tunn träskiva, efter vilken kroklinjer uppdras. — 2. Modell i naturlig storlek som används vid tillverkning av verktyg, möbler m.m. Mallarmé, S., 1842—98, fransk skald, en av skaparna av symbolismen och dess förnämste företrädare. M:s diktning har en musikalisk och rytmisk karaktär men är ofta svårbegriplig. Mailing, Mathilda, 1864—1942, svensk författarinna, främst bekant för sina historiska romaner (En roman om förste konsuln, Fru guvernören av Paris). Mallorca [maljår'ka] el. Majorca (lat. ”Insula major” = den större ön), den största av Baleariska öarna vid Spaniens ö. kust. 3 500 km2. 300 000 inv. Delvis bergig. Mycket bördig. Produkter: vete, olivolja, vin, sy dfrukter, hampa, silke. Huvudstad Palma, 138 100 inv. 1952. Malm. — 1. O. M., 1851—1939, militär, krigsminister i Lindmans ministär 1907—11. Ordförande i evangeliska fosterlandsstiftelsen 1918—21. — 2. G. M., f. 1873, civilingenjör och industriman, 1917 —28 landshövding i Norrbottens län. M. var handelsminister i v. Sydows ministär 1920—21 och socialminister i Tryggers ministär 1923—24 samt var generaldirektör och chef för Vattenfallsstyrelsen 1928—38. — 3. Einar M., f. 1900, son till M. 2, författare, som särskilt skildrat den uppländska naturen. Malma hed, exercisplats (före 1921) nära Malmköping.