Mal dra, dvs då den utåtriktade ebbströmmen ej hinner utslockna före nästa flodström. M. är riskabla för sjöfarten. De förekommer bl.a. i Messinasun-det och vid Lofoten. Malt, se Maltdryckstillverkning. Malta, ö i Medelhavet, s. om Sicilien, tillhörande Storbritannien. 250 km2. 321 000 inv. 1953. Malteserna, som har uppblandats med italienare, fransmän, spanjorer och araber, anser sig ha fenicisk härstamning. Huvudstad: La Valetta (19 000 inv. 1953) med stor och mycket besökt hamn. M. är starkt befäst och av stor betydelse för England såsom ångbåtsstation och huvudstation för brittiska medelhavsflottan. Under 2:a världskriget utsattes M. för ständiga och intensiva bombanfall av italienska och tyska flygstyrkor, varför engelsmännen måste förlägga medelhavsflottans huvudbas till Alexandria. — Det inre av M. är en mycket bördig men vattenfattig och tämligen skoglös platå. Med tillhjälp av konstgjord bevattning frambringas goda skördar. Viktigaste produkter är potatis, spannmål, bomull, sydfrukter. Fiske är en viktig näringsgren. — Historia. Under antiken var M. en fenicisk koloni och erövrades sedan av kartagerna. 218 f.Kr. kom M. i romarnas hand och senare i vandalers, goters och bysantiners. 870 erövrades ön av araberna och tillhörde Sicilien 1090—1530. Därefter kom M. som län under johannitorden, som efter M. kallade sig Malteserorden. 1798 intogs M. av Napoleon Bonaparte och tillhör sedan 1800 Storbritannien. 1921—36 hade M. egen regering och förvaltning under en guvernör, men styrdes därefter fram till 2:a världskrigets slut som kronkoloni. Efter kriget har en ny författning utarbetats, enligt vilken M. åter fått egen regering. Malta's, enzym, som överför maltos (maltsocker) i glykos (druvsocker). Maltdrycker, av malt tillverkade drycker. Av M. finns olika slag såsom porter, öl, pilsnerdricka, svagdricka. Se Maltdryckstillverkning och Malt-drycksförsäljning. Maltdrycksbeskattning, se Maltdryckstillverkning. Maltdrycksförsäljning. Försäljningen av de starkaste maltdryckerna (klass III) med en alkoholhalt mellan 2,8 och 4,5 viktprocent regleras sedan 1/10 1955 av rusdrycksförsäljningsförordningen och får ske endast från systembolagen. De medelstarka maltdryckernas (klass II, alkoholhalt högst 2,8 viktprocent) försäljning regleras genom ölförsäljnings-förordningen av 26/5 1954. De svagare maltdryckerna (klass I) slutligen följer bestämmelserna i en förordning ang. alkoholfria m.fl. drycker och är ej underkastade restriktioner. Maltdryckstillverkning. Den första proceduren i maltdryckstillverkningen är mältningen, genom vilken malt framställs. Säd, vanligen korn, får ligga ett par dygn i vatten (stöpning), varvid den börjar gro. Det stöpta kornet uppläggs härefter i högar, varvid groningen fortsätter (den egentliga mältningen). För att temperaturen under de 7—9 dygn, under vilka groningen får fortgå, ej skall stiga för högt, omskyfflas maltet dagligen el. också vidtas andra särskilda arrangemang. Härefter avbryts groningen därigenom, att maltet torkas vid en temperatur, avpassad efter den användning, maltet skall få (kölningen). Det väsentliga syftet med mältningen är att frambringa diasta's, ett enzym, som besitter förmågan att omvandla stärkelse till maltsocker. Den andra proceduren i M. är bryggningen. Maltet krossas i en särskild maltkross och utrörs därefter med vatten i särskilda mäskkar (mäskningen). Under inverkan av diastaset förvandlas härvid stärkelsen till dextrin och maltsocker, varjämte en hel del andra kemiska processer försiggår. När all stärkelsen omvandlats, befrias lösningen, vörten, genom 770 filtrering från de olösta maltresterna, varefter den kokas tillsammans med humle. Den sista proceduren är jäsningen. Den till 6 å 7° avkylda vörten försätts med jäst, som överför maltsockret till etyl-alkohol och kolsyra. Efter lämplig lagringstid är maltdrycken härefter färdig till konsumtion. — Tillverkningen av maltdrycker är i Sverige föremål för beskattning. Skattefria är dock de maltdrycker, som tillverkas vid bryggeri (skattefritt bryggeri), där ej tillverkas andra maltdrycker än sådana, som ej håller mer än 1,8 viktprocent alkohol och som är inbryggda med en stamvört, vars extrakthalt icke överstiger 6 proc. För maltdrycker, som tillverkas vid annat bryggeri, utgår skatt efter viss taxa. Malte'serkors, se Kors. Malte'serorden, se Johannitorden. Maltextrakt, tjockflytande avkok på malt, som innehåller sockerarter, dextrin m.m. M. används ibland som näringsmedel åt barn. Malthus [mæll'thös], Thomas Robert, 1766— 1834, engelsk präst och nationalekonom. Särskilt känd är M. för den lära beträffande folkökningen, som han framlade. Han hävdade därvid den uppfattningen, att folkökningen, om den finge obehindrat fortgå, skulle komma att ske i långt snabbare takt än den samtidiga ökningen av de för livsuppehället erforderliga förnödenheterna. Då utvecklingen ej kunde fortgå på detta sätt, måste naturen korrigera sig själv genom folkminskning på grund av krig, hungersnöd, sjukdom m.m. För att undvika detta vore en begränsning av folkökningen en nödvändighet. M. rekommenderade sena äktenskap och avhållsamhet men ej annan födelsekontroll. Jfr Nymalthusianism. Malto's, se Maltsocker. Malträte'ra, illa behandla, missbruka. Maltskatt, se Maltdryckstillverkning. Maltsocker el. maltos, en sammansatt sockerart, som bildas, om enzymet diasta's, som finns i malt och i saliv, får påverka stärkelse. Samtidigt erhålls dextrin. Under påverkan av enzymet maltos, som finns i öljäst, övergår M. i glykos. Se vidare Maltdryckstillverkning. Malung, municipalsamhälle i Kopparbergs län, 1 396 inv. 1955. MaFva är ett växtsläkte (familj Malvaceae) med omkr. 30 arter i tempererade trakter av n. halvklotet. M. har klyvfrukt, bestående av talrika delfrukter i ring kring ett plattat fäste, det hela påminnande om en ost (varav namnet kattost). I Sverige förekommer vild kattost (M. neglecta), som har små blekröda blommor. Odlade är r o-senmalva (M. alcea), som har stora, ljusröda el. vita blommor, samt myskmalva (M. moscha-ta), som har hårig stjälk och doft av mysk. Malva'ceae, växtfamilj, se Malva. Malvoisir [-voasi'r] el. malvoisie, ett mycket sött madeiravin. Malö'r, se Malheur. Malört utgörs av de torkade blomställningarna av Artemisia* absinthium (familj Compositae). Mameluck'er, ett slags vida, långa flickbyxor, som användes vid mitten av 1800-t. Mamluk'er, en ursprungligen av slavar sammansatt livvakt i Egypten. M. fick snart stort inflytande och tillsatte från 1240 och fram till 1517 Egyptens sultaner. Flicka klädd i mame-lucker, 1850-talet.