769 Malmaison [-mäså'rj], fransk slott vid Seine, nära Paris. Numera museum. Malmberg. — 1. H. M., 1879—1948, generalmajor, försvarsminister i Lindmans ministär 1928 —30. — 2. Bertil M., f. 1889, skald, som utgivit flera diktsamlingar (Uppgörelse och löfte, Dikter vid gränsen), vilka utmärks av formell elegans. Särskilt M:s senare dikter är burna av en pessimistisk, starkt personlig stämning. Led. av Svenska akademien 1953. Malmberget, municipalsamhälle i Gällivare kommun nära Gällivare, n. Lappland. 5 117 inv. 1955. M:s järnmalmsfält (Gällivare malmberg) är Sveriges näst största fyndighet av högprocentig järnmalm. Den ö. delen heter Koskullskulle. M:s järnmalmsfält tillhör Luossavaara-Kiirunavaarabolaget. Jfr Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund. Malmédy, stad i ö. Belgien, 5 700 inv. Jfr Eupen-Malmédy. Malmgren, Finn, 1895—1928, meteorolog, vilken deltog i Amundsens expedition med ”Maud” och sedermera följde Nobile på luftskeppet ”Italia”. Han omkom under denna färd. Malmgård, beteckning på borgerskapets sommarställen på malmarna utanför gamla Stockholm. Malmköping, köping i Södermanlands län. 3 772 inv. 1955. Malmquist, Sandro, f. 1901, scendekoratör och regissör, 1936 ledare för Nya teatern i Stockholm, 1944—47 chef för Malmö stadsteaters dram. avdelning, från 1947 regissör vid Riksteatern. Malmsjö, J. G., 1815—91, pianofabrikant, grund-läggare av M:s fabriker i Göteborg. Malmslätt, stationssamhälle i Östergötland, 5 km v. om Linköping. Vid M. ligger Malmen, som är förläggningsort för Östgöta flygflottilj. Centrala flygverkstaden och flygvapnets försökscentral. Malmsten, Carl, f. 1888, möbelarkitekt och pedagog. Grundare av Olofskolan i Stockholm där M. kunnat förverkliga sina idéer om hantverkets betydelse i uppfostran. M. fick professors namn 1936. Malmström. — 1. Bernhard E. M., 1816—65, skald, 1859 professor i estetik, litteratur- och konsthistoria i Uppsala. M. angrep den nyromantiska skolan, men i hans egen diktning, som präglas av melodiskt välljud, ingår starkt romantiska element (romansen Vi suckar det så tungt.uti skogen, den elegiska diktcykeln A n g e 1 i c a). — 2. C. G. M., 1822—1912, broder till den förre, historiker, professor i Uppsala 1877, ecklesiastikminister 1878—80, utövade ett betydande historiskt författarskap. (Sveriges politiska historia från Carl XII:s död till statsvälv-n i n g e n 1 7 7 2.) — 3. J. A. M., 1829—1901, målare, blev efter studier i utlandet professor vid konstakademin i Stockholm 1867—94. Bland M:s målningar märks Kung Heimer och Aslö g, Ä1 v a 1 e k samt idylliska naturstämningar. Malmö (fordom ”Malmhauge”, sandhögarna), stad vid Öresund, sv. Skåne. 209 473 inv. 1956. Sveriges tredje stad. Residensstad för Malmöhus län. Säte för den skånska hovrätten. Södra Sveriges viktigaste handelsstad. Storslagna hamnanläggningar. Frihamn. Livlig sjötrafik. Ångfärje- och flygförbindelse med Köpenhamn. Sveriges tredje industristad. Stora mekaniska verkstäder och skeppsvarv (Kockums mekaniska verkstad). Cementindustri (Skånska cementaktiebolaget). Livsmedelsindustri (Malmö stora valskvarn). Beklädnadsindustri. M. erhöll stadsprivilegier år 1353 och blev redan under 1400-t. Skånes huvudort. Malmö allmänna idrottsförening (MAI), bildad 1908 som en utbrytning ur IFK Malmö. M. är Skånes främsta idrottsförening och har tidvis ansetts vara landets ledande i fri idrott. Mal Malmö FF. Bildades 1910. Har sedan länge tillhört eliten av svenska fotbollsklubbar. Flerfaldig vinnare av allsvenska serien som klubben deltagit i sedan 1931 med undantag för säsongerna 1934—36. Malmöhus, gammalt slott i Malmö, efter restaureringar och nybyggnader 1937 upplåtet till Malmö museum. Malmöhus län omfattar sv. Skåne. 4 864 km2, därav 113 km2 vatten. 596 809 inv. 1955. Nära % av jorden är odlad, Ve skogbärande. M. är vårt främsta jordbrukslän. Utom sädesslagen odlas vitbetor, framför allt i det bördiga området i sv., samt foderbetor och potatis. M:s andel av landets vit-betsskörd torde uppgå till ungefär %. Även boskapsskötsel är ett viktigt näringsfång. Trots bristen på vattenkraft är M. ett av våra främsta industrilän. Särskilt livsmedelsindustrin (sockerfabriker, kvarnar) är av stor vikt. Länet har 9 städer: Malmö, Lund, Eslöv, Landskrona, Hälsingborg, Höganäs, Ystad, Trelleborg och Skanör-Falsterbo (numera sammanslagna till en stad). M. tillhör ecklesiastikt Lunds stift. Malmön, municipalsamhälle i Södra Sotenäs kommun vid västkusten, mell. Bohuslän. 634 inv. 1955. Fiskeläge. Stenindustri. Malmö recess. — 1. I Malmö ingången överenskommelse mellan Sverige och Danmark 1524. M. förmedlades av representanter för hansestädema och reglerade de svensk-danska gränsförhållandena m.m. — 2. Överenskommelse i Malmö 1662 mellan kommissarier för svenska regeringen och ständerna i de erövrade landskapen Skåne, Halland och Blekinge. M. ordnade landskapens förhållande till Sverige. Malmö stadsteater, teaterbyggnad i funktionalistisk stil, invigd 1944. Teatern är Sveriges största och försedd med den modernaste tekniska utrustningen. Malo'nsyra, organisk syra, kem. formel CH2-(COOH)2, framställs genom oxidation av äppelsyra och används som utgångsmaterial vid framställning av en hel del organiska föreningar (sömnmedel). Malot [malå'], Hector, 1830—1907, fransk författare av en smula sentimentala romaner (Utkastad i världen). MalpFghi, M., 1628—94, italiensk läkare, som på grund av sina anatomiska undersökningar räknas som en av medicinens stormän. Efter M. kallas ett slags utsöndringsorgan hos vissa leddjur samt kärlnystan i njuren hos människan för Malpighiska kärl. Malplace'rad, ställd på orätt el. illa vald plats; olämpligt använd. Malplaquet [malplakä'], by i n. Frankrike, där fransmännen besegrades 1709 av tyskar, engelsmän och holländare. Malraux [malrå'], André, f. 1901, fransk författare, vilken skrivit samtidsskildringar med radikal inställning, Erövrarna, Människans lott. M. deltog på den republikanska sidan i spanska inbördeskriget, som han skildrat i romanen L’ E s p o i r (sv. översättn. Förtvivla ej). I senare arbeten har han diskuterat konstproblem. Var in-formationsminister i de Gaulles regering nov. 1945 —jan. 1946. Malsläktet (Silu'rus) tillhör malfiskarnas familj (Siluridae) och omfattar mer än 1 000 arter, huvudsakligen i de varmare länderna. I Europa finns blott en art, m a 1 e n (Silurus glanis), som även ehuru tämligen sällsynt finns hos oss bl.a. i nö. Skåne, i Emån i Kalmar län, Mälaren och Hjälmaren. Sex långa skäggtömmar omger den stora munöppningen. Kan bli 4 m lång och uppnå en vikt av 200— 250 kg. Är en glupsk rovfisk. Se bild sid. 369. Malström, virvelrörelse, som uppträder i trånga havssund, då två tidvattenströmmar möter varau- 25