Mas årsringarna får ett oregelbundet förlopp. M. framträder ofta som knölar och utväxter på träden, är hårdare än veden i övrigt och antar vacker polityr. På senare tid har man börjat planmässigt odla och förädla masurbjörk. Masu'rerna el. Masurenland, beteckning för ett moränlandskap i nö. Polen (förutv. s. Ostpreussen) med kullig terräng samt sjöar och träskmarker. I M. besegrades ryssarna av Hindenburg i två slag under l:a världskriget nämligen sept. 1914 ”slaget vid Masuriska träsken” och febr. 1915 ”vinterslaget i Masurerna”. Jfr följande. Masu'riska träsken, en mängd träsk och småsjöar i Masurerna, nö. Polen (förutv. s. Ostpreussen). Masu'rium, äldre namn på grundämnet nr 43, som numera benämns teknetium*. MasuFka el. mazurka, egentligen masurisk dans, polsk nationaldans i % takt. Särskilt Chopin har utbildat den. Masverk kallas det konstrikt utbildade ramverket i gotiska fönster. Mat (holl. maat), i sammansättningar biträde, hjälpare, t.ex. kocksmat, kökspojke. Matabeleland, provins i Syd-Rhodesia, Sydafrika. Fordom (1836—89) ett självständigt negerrike. Viktigaste produkter: guld, ris, socker och bomull. Matado'r, sp. (eg. ”dödare”), vid en spansk tjurfäktning den som ger tjuren dödsstöten, den förnämste tjurfäktaren; rik, mäktig och inflytelserik man i allmänhet; de högsta korten i vissa kortspel. Mata Ha'ri, 1876—1917, hette egentligen Margareta Zeller, holländsk dansös, som under l:a världskriget var verksam som tysk spion i Paris, där hon arkebuserades. Matan'zas, hamnstad på ön Cubas n. kust, ö. om Havanna. 73 700 inv. 1943. Handel med socker och tobak. M. förstördes genom jordbävning aug. 1946. Matapa'n, Kap, Greklands sydligaste udde. Mat'arengi, by nära övertorneå, n. Västerbotten. Slutstation för Karungibanan. Match, eng., tävling, parti, omgång. Maté, se Matte. Matelassé, reliefbroderi, åstadkommet genom att mellan foder och övertyg i mönstret instoppa tjockt garn. Matematiskt värde av inbetalda premier på en försäkring utgörs av premiernas sammanlagda belopp minskat med ett avdrag för den ersättnings-risk för bolaget försäkringen inneburit. Ma'ter, lat., moder. M. d o 1 o r o' s a, ”smärtornas moder”, jungfru Maria, sörjande Jesus. Materia'1, råämne, varav något skall tillverkas; samling föremål, uppgifter etc., som ligger till grund för en vetenskaplig undersökning e.d. Materialism, beteckning för filosofiska åskådningar, vilka hänför alla företeelser till materia och energi. För naturvetenskaplig forskning är en sådan åskådning en tyst förutsättning. Mot M. ställer man åskådningar, som för att förklara fenomenen antar tillvaron av en oberoende av materien existerande andlig princip. — M. används även i moraliskt förringande betydelse som beteckning för en på materiellt ägande och materiella njutningar inställd ka-raktärsriktning. Jfr Idealism. Materialistisk historieuppfattning, se Marx. . Materialprovning, undersökning av olika material för att utröna deras beskaffenhet och deras lämplighet för olika ändamål. En särskild gren inom M. bildar leverans- och kontrollproven, som avser att utröna, att ett visst material besitter de egenskaper, som det måste ha med hänsyn till det ändamål, till vilket det skall användas, samt att levererade kvantiteter av ett material är i sin helhet likvärdiga. M. omfattar hållfasthetsprov och undersökningar av andra fysikaliska egenskaper såsom provets magnetiska och elektriska egenskaper, 784 dess värmeledningsförmåga, dess utvidgning vid uppvärmning m.m. samt vidare kemisk analys. Officiella anstalter för M. är i Sverige Statens prov-ningsanstalt i Stockholm samt Chalmers provnings-anstalt i Göteborg. Materiell'. — 1. Kroppslig, sinnlig, jordbunden, hänförande sig till materien. Jfr Materialism. — 2. Även materiel, yttre hjälpmedel, redskap. Mate'rievågor, elektroner och andra partiklar (positroner, neutroner), vilka rör sig med stor hastighet, beter sig som om de var uppbyggda av vågor och visar böjningsfenomen, svarande mot viss våglängd o.d. Teorin om deras vågnatur har uppställts av de Broglie. Maternell', möderne-, på mödernet. Maternitef, moderskap. Matfors, industriort vid Ljungan, ö. Medelpad. Sågverk, pappersmassefabrik. Spikfabrik, tråddra-geri. Matförgiftning, se Köttförgiftning. Matin, Le [lö matäg'], fr., ”morgonen”, en 1884 grundad parisisk tidning. Numera nedlagd. Matiné, musikalisk el. dramatisk föreställning, vilken äger rum på dagen. Matisse [-tis'], Henri, 1869—1954, fransk målare, tillhörde målargruppen ”Les Fauves”. M:s tavlor kännetecknas av intensivt lysande färgsammansättningar samt ytterst summarisk konturteckning. M. räknas som ett av den dekorativa expressionismens främsta namn. Matjek [ma'tsjek], V., f. 1879, kroatisk politiker, ordförande i det kroatiska bondepartiet och som sådan förkämpe för Kroatiens självständighet. I den regering, som bildades efter statskuppen 1941, var M. vice konseljpresident. Efter Jugoslaviens sammanbrott april 1941 avgick M. och i okt. fängslades han och fördes till Tyskland. M. hölls internerad 1941—44. Har senare arbetat mot Tito. Numera bosatt i USA. Mato Grosso, se Matto Grosso. Matolja utgörs i allmänhet av olivolja. Även andra oljor (t.ex. jordnöt- och sojaolja) kommer dock till användning såsom M. Matriarka't el. mödernerätt, en term, som anger, att släktskap endast räknas på moderns sida. M. förekommer hos en del naturfolk (ex. Fidjiöarna, Guinea) och anses ha uppstått hos primitiva stammar, då endast modern drog försorg om barnen. Matrica'ria, växtsläkte tillhörande familj Compo-sitae, som har ungefär 50 arter av vilka de flesta förekommer i Medelhavsländerna och Sydafrika. De hos oss förekommande baldersbrå och kamomill hör till M. Matri'kel, medlemsförteckning. Matrimo'mum, lat., äktenskap. Matrfs, en sådan avbildning av ett föremål, att föremålets upphöjningar motsvaras av fördjupningar på avbildningen och tvärtom. En dylik avbildning benämns negativ. Se Galvanoplastik. M. kallas även en del olika gjutformar inom tryckeriindustrin. I stilgjuteriet används kopparbitar, i vilka den graverade stålstämpeln (patrisen, av lat. pater) slår in typen. Vid maskinsättning är M. de små mäs-singsstycken, som bildar gjutformen för raden (Linotype, Intertype) el. bokstäverna var för sig (Monotype). Av en fuktad pappskiva kan vidare erhållas en M. genom att i kalander* el. press göra avtryck av en sats, t.ex. bok- el. tidningssida. I ste-reotyperingsmaskinen görs därpå en stereotyp, från vilken tryck sker. Detta tillvägagångssätt är regel för rotationspressar, som används på de större tid-ningstryckerierna. Jfr Stereotypi. Matro'na, fetlagd, gift kvinna, som lämnat ungdomen bakom sig; hos de gamla romarna benämning på aktningsvärd, gift kvinna,