783 M., 1753—1802, son till M. 1, bildhuggare, deltog i faderns och broderns dekorationsarbeten. Mass., officiell förkortning på Massachusetts, USA. Massa, negerord för herre, husbonde. Massa, en kropps mängd av materia. Tyngdkraftens verkan på kroppen är proportionell mot dess M. En kropps tyngd på jorden kan därför sägas utgöra ett mått på dess M. Om man emellertid tänker sig samma kropp förflyttad till en mindre planet, kommer den där att väga mindre, emedan den utsätts för en mindre stark påverkan av tyngdkraften. Dess M. är emellertid oförändrad. Ett annat mått på en kropps M. ger den kraft, som fordras för att ge kroppen en viss rörelse. Därigenom mäts närmast kroppens tröghet, men trögheten är proportionell mot M. Ju större tröghet en kropp har, dvs ju större kraft, som fordras för att ge den en viss rörelseacceleration, desto större är dess M. Mass/a, stad i Toscana i Italien, som 1940 sam-manslogs med Carrara till staden Apua'nia*. Bomullsindustri och marmorbrott. Massachusetts [mæssötjo'sets], förkortat Mass., stat i nö. USA vid Atlanten. 21 000 km2. 4 691 000 inv. 1950. Huvudstad Boston, 801 444 inv. 1950. M. har flera betydande städer och är i främsta rummet en industristat. Jorden är föga fruktbar. M. har dock en rätt betydande tobaksodling. Ifråga om fiske intar M. främsta platsen bland staterna i USA. Industrin är mångsidig. Viktigast är fabriker för tillverkning av bomulls- och yllevaror samt maskiner. Massage [-sa'sj] avser att genom gnidning, knåd-ning etc. av kroppens mjukdelar motverka vissa sjukliga förändringar. Massaj'er, negerstam som lever i Afrika, ö. och sö. om Victoriasjön. Massa'ker, blodbad, massmord. — M a s säkre' r a, nedgöra, nedhugga, slå ihjäl, illa tilltyga. Massa'lia, grekernas namn på Marseille. Massa'wa, hamnstad i Eritrea el. Massawalandet, ö. Afrika. 17 000 inv. En av de viktigaste hamnarna vid Röda havet. Export av hudar, kaffe, palmkärnor m.m. Masséna [masena'], A., 1756—1817, marskalk av Frankrike. Han skickades av Napoleon 1810 till Spanien, där han väl motstod Wellingtons angrepp men ej kunde vinna någon avgörande seger. 1814 gick han över till bourbonerna. Massenet [-snä'], J., 1842—1912, fransk tonsättare, som skrev flera operor, bland vilka märks M a n o n och T h a i s. Masse'ra, ge massage. Massif central [massiff' sarjtrall'], ”mittplatån”, en till största delen av granit bestående bergplatå i s. Frankrike, belägen nv. om Cevennerna. Massi'Iia, lat., Marseille. Massfv, fast, helt och hållet av samma ämne. Geol., beteckning, som brukas för ett enhetligt, geografiskt el. petrografiskt avgränsat område (ex. fjällmassiv, granitmassiv). Massverkans lag, se Guldberg. Masta'ba, egyptisk gravbyggnad med platt tak och sneda väggar, använd under gamla och mellersta rikets tid åt förnäma personer. Master [ma'stö], eng., herre, husbonde, mästare, (framför dopnamn) unge herr. — M. of Arts och M. of Science, engelska universitetsgrader, ungefär motsvarande filosofie magister inom humanistiska, resp, naturvetenskapliga sektionen. Masters [ma'stös], E. L., 1869—1950, amerikansk författare, känd för Spoon river anthology, en samling fingerade gravinskrifter på fri vers. Ma'stiff, engelsk vakt- och sällskapshund av doggtyp. Mas Mas'tix, ett harts, som erhålls av ett vid medelhavskusten växande träd (Pistacia lentiscus). Lösning av M. används bl.a. för att fästa förband över sår. Mastodon'ter, med elefanterna besläktade, utdöda djur, försedda med stora betpar i både över-och underkäken. M. förekom under tertiärtiden i Europa och i Amerika ännu under den äldre kvar-tärtiden. Masturbation, se Onani. Masugn. Masugnsprocessen, den procedur, varigenom tackjärn framställs ur järnmalm. M. är till sin kemiska natur i första rummet en reduktionsprocess. Järnmalmen, som genom röstning befrias från svavel, smälts tillsammans med kol (vanligen träkol el. koks) och, om så erfordras, slaggbildande ämnen (kalksten el. kvarts, beroende på gångartens beskaffenhet). Konstruktionen av en i Sverige använd träkolsmasugn är följande: Då smältningen skall igångsättas, påfylls, ”uppsätts”, malm, kol och slaggbildande ämnen varvtals. Uppsättningen av beskickningen sker genom en öppning i masugnens (masugnspipans) översta del, uppsättningsmålet. En masugn hålls oavbrutet i gång under långa tidsperioder, understundom flera år. Malm, kol och slaggbildande ämnen påfylls därvid efter hand, allt eftersom smältningen fortgår och beskickningen sjunker undan. Den understa delen av masugnen, där det smälta tackjärnet och slaggen samlas, benämns stället. Strax ovanför stället inblåses genom de s.k. formorna förvärmd blästerluft, för att tillräckligt hög temperatur skall erhållas. Längst ner i bottnen finns den s.k. utslagsöppningen, genom vilken tackjärn med vissa tidsmellanrum avtappas. Något högre finns en annan öppning för avtappning av slaggen. Det för smältningen erforderliga värmet erhålls genom kolets förbränning. Kolet ävensom den genom ofullständig förbränning av kolet bildade koloxiden har emellertid ej blott denna funktion utan verkar därjämte reducerande. En del av kolet förenar sig även med det under processens fortgång utreducerade järnet till tackjärn. Den vid M. bildade koloxidrika masugnsgasen tillvaratas och används som bränsle. I de elektriska masugnarna åstadkoms den erforderliga höga temperaturen på elektrisk väg. Den behövliga koltillsatsen blir därför i dylika ugnar vida mindre. Ma'sur, en ärftligt betingad missbildning hos trä, särskilt hos björk och lönn. Den uppkommer genom att talrika knoppanlag utvecklas, kring vilka