Mau Ami, Pierre et Jeanne, Fort comme la M o r t samt novellsamlingarna Les s æ u r s Rondoli, Boule de Suif, Maison T e 1-lier, Le Hor la. M. blev sinnessjuk 1892. Mau'rer, forntida namn på nordafrikanska folk. Maureta'nien. — 1. Sammanfattande benämning på v. Algeriet och Marocko, fordom romersk provins. — 2. Del av Franska Västafrika, belägen n. om Senegal. Ca 1 milj. km2. 546 400 inv. 1951. Mauriac [måriakk'], Frangois, f. 1885, fransk författare. Medl. av Fr. akad. 1933. Har utgivit en rad romaner med katolsk bakgrund (Familjen Frontenac 1933, Fallna änglar 1939, Mor och son 1947, Den fariseiska kvinnan 1948). M. erhöll 1952 års nobelpris i litteratur. Maurit'ius [eng. uttal mårisj'iös], ö tillhörande ögruppen Maskarenerna i Indiska havet, utanför Afrikas sö. kust. 1 900 km2. 525 000 inv. 1953. M. är brittisk besittning. Viktigaste hamnstad är det starkt befästa Port Louis, 88 300 inv. 1953. — Odling av sockerrör är viktigaste näringsgren. Andra produkter är hampa, kaffe, aloe, peppar. MaurFtiushampa består av bladfibrer från F o ur cr oy' a g i g a n t e' a (fam. Amaryllida'-ceae), som härstammar från tropiska Centralafrika. M. används till rep. Mauritzhuis [-höjs], byggnad i Haag, uppförd på 1600-t., numera konstmuseum med betydande samlingar av holländsk 1600-talskonst bl.a. av Rem-brandt. Maurois [måroa'], André, f. 1885, fransk författare, som skrivit psykologiska romaner (Kärl e-kens klimat) samt romantiserade biografier, vilka blivit mycket uppskattade (D i s r a e 1 i, Byron, L y a u t e y). Under 2:a världskriget var M. förbindelseofficer vid den brittiska expeditionskåren och skrev sedan boken Frankrikes tragedi. Vistades från 1942 i USA. Maurras [måra'], Charles, 1868—1952, fransk författare, grundare av rojalistorganisationen Ac-tion Fran^aise. M. skrev romaner, essäer m.m. Vid det franska sammanbrottet 1940 under 2:a världskriget stödde M. kraftigt Pétains beslut att begära vapenstillestånd och förordade senare kraftåtgärder mot motståndsrörelsen. Efter kriget dömdes han till livstids fängelse för samarbete med tyskarna men fick febr. 1952 komma till ett privat sjukhem. Mau^ [måri'], L., 1872—1953, fransk författare, universitetslektor i Uppsala 1900—06, väckte på sin tid uppseende med sin bok Den svenska nationalismen och kriget. M. var 1931—41 direktör för svenska studenthemmet i Cité univer-sitaire i Paris. Ma'usergevär. Den svenska arméns gevär är ett M. med 6,5 mm kaliber. De första M., som sedermera i olika avseenden förändrats, konstruerades 1866 av två tyskar, bröderna Mauser i Württem-berg. Jfr Handeldvapen. Mausole'um, lat., namn på ett större gravmonument. M. kallades ursprungligen den dyrbara gravvård, som på 300-t. f.Kr. restes i Halikamassos åt konung Mausolos av hans gemål, drottning Arte-misia. Mauve [må'v], fr., malvafärgad, dvs ljusröd med dragning åt lila. Max av Baden, se Maximilian. MaxilFer, underkäkar hos insekter och kräftdjur. Maxfm, levnadsregel, praktisk grundsats, rättesnöre för ens handlingar. Maxim [mæk'sim], sir Hiram Stevens, 1840— 1916, ingenjör, uppfinnare, född i USA, sedermera bosatt i England. M. var den första moderna kulsprutans konstruktör. Känd även för uppfinningar inom belysningstekniken och för förbättringar av $e styrbara luftskeppens konstruktion. 786 Maxima'1, i sammansättningar: högst, störst, mesta tillåtna. Maximalis'ter, i början på 1900-t. benämning på en radikal fraktion av det ryska socialistpartiet. M. förenade sig sedermera med bolsjevikerna. Maximilian (Max), prins av Baden, 1867—1929. M. utsågs i oktober 1918 till rikskansler och inledde förhandlingar om stillestånd, samtidigt som han genom vidsträckta reformer och medgivanden åt de radikala partierna sökte rädda den monarkiska statsförfattningen. Då detta visade sig utsiktslöst, avgick M. Maximilian I, 1459—1519, tysk-romersk kejsare, ärkehertig av Österrike. 1486 valdes han till ”romersk konung” och blev efter Fredrik III:s död romersk kejsare. M. har kallats ”den siste riddaren”. Maximilian Ferdinand Josef, 1832—67, ärkehertig av Österrike, blev 1864, sedan Napoleon III intagit Mexico, under fransk påtryckning vald till kejsare. M. kämpade fåfängt mot det republikanska partiet och blev slutligen, då Frankrike upphörde att ge honom sitt stöd, tillfångatagen och avrättad. Max'im ipris, se Kristidslagstiftning. Max'imum, det största. Inom matematiken sägs en funktion nå M., då det värde, den antar för ett visst värde på den el. de oberoende variablerna, är större än det värde, den har, då den el. de oberoende variablerna antar något större el. något mindre värden. Inom fysiken och denna närstående vetenskaper (meteorologi m.fl.) används M. för att beteckna, att en viss företeelse vid en viss tidpunkt el. i ett visst sammanhang nått sitt största värde. Ex. Maximitemperaturen under en dag, lufttrycksmaxi-mum, en ångas maximitryck, dvs det högsta tryck, en ånga kan anta vid en viss temperatur utan att kondenseras. Motsatsen till M. är minimum. Maximumtermometer kallas termometer, som utvisar den högsta temperaturen under en viss tid, t.ex. ett dygn. Jfr Minimumtermometer. Max Planck-Gesellschaft zur Förderung der Wis-senschaften, Göttingen, Västtyskland, efterträdde 1948 Kaiser* Wilhelm-Gesellschaft. Maxton [mæks'tn], J., 1885—1946, engelsk politiker, ledare för ett starkt vänsterbetonat arbetarparti (Independent labour party), medlem av underhuset 1922 och i senare omgångar. Maxwell [mæks'oäll], J. C., 1831—79, skotte, som utförde betydelsefulla undersökningar inom olika delar av fysiken men framför allt gjorde sitt namn känt genom den epokgörande teori, han utarbetade rörande de elektromagnetiska fenomenen. Bl.a. påvisade han, att ljuset kunde betraktas som en elektromagnetisk vågrörelse. M. är ett av fysikens största namn och i viss mån en föregångare till de nyaste fysikaliska askådningarna. Maxwells elektromagnetiska ljusteori [-[mæks'-oäls-],-] {+[mæks'- oäls-],+} se Ljus. Maxwells regel [mæks'oälls-], se Induktion. May'a, se Fornamerikansk kultur. Mayenne [majänn'], biflod från höger till Loire, v. Frankrike. Upprinner i Normandie, flyter åt s. och förenar sig vid Ångers med Sarthe, varefter den under namnet Maine flyter ut i Loire. Längd 185 km. May'er, J. R., 1814—78, tysk fysiker och läkare. Känd framför allt för sina undersökningar om arbetets och värmets ekvivalens samt för sina bestämningar av den mekaniska värmeekvivalenten. Mayerling [maj'-], by i Wienerwald i Nedre Österrike. I ett numera till karmelitkloster ombildat jaktslott dog kronprins Rudolf av Österrike där 1889 under gåtfulla omständigheter (Mayerlingdra-mat). Mayfair [mej'fäö], de förnämas stadsdel i London, belägen ö, om Hyde Park.