787 Mayflower [mej'flaoö], eng., ”majblomma”, det fartyg, som överförde de första engelska nybyggarna till Nordamerika (1620). Mayo [mej'åo], Katherine, f. omkr. 1890, eng. författarinna, som väckt uppmärksamhet med boken Mother India, i vilken hon skildrar missförhållandena i Indien. Mayonnaise, se Majonnäs. Mayor [mä'ö], i England och USA styresmannen för en stadskommun, borgmästare. Jfr Lord Mayor. Mazari'11, bakelse av mördeg med en fyllning, bestående av mandel och socker. Mazarin [-saräg'], J., 1602—61, fransk statsman, kardinal, av italienskt ursprung (hette egentligen Mazarini), förde under Ludvig XIV:s omyndighets-tid regeringen som drottning Annas allsmäktige rådgivare. M. fortsatte det av Richelieu påbörjade arbetet på upprättande av en stark konungamakt. Av det franska folket, särskilt adeln, var han illa omtyckt. Jfr Fronden. Mazdaism, en i Iran uppkommen religion, som hänför sig till profeten Zoroasters förkunnelse. I grekisk tolkning kallas det ondas makt Ahriman, det godas Ormuzd. M. bygger i stor utsträckning på ett motsatsförhållande mellan dessa bägge andemakter. M. blev så småningom Persiens statsreligion och uppblandades med folkreligiösa element. Bland M:s egendomligaste stadganden märks, att liken ej får begravas el. brännas utan skall utsättas för att förtäras av rovfåglar på särskilda byggnader, ”tystnadens torn”. Prästerna skall vårda en ständigt brinnande, helig eld, varför M:s anhängare även kallas eldsdyrkare. Numera har M. i Persien utträngts av Islam. De fåtaliga anhängare, som ännu finns, kallas parser. Mazep'a, Ivan Stephanovitj, omkr. 1644—1709, kosackhetman, intrigerade mot tsar Peter och slöt förbund med Karl XII, vilken han efter slaget vid Poltava medföljde till Bender, där han avled. Mazer [-sä'r], Johan M., 1790—1847, affärsman, genom donation stiftare av Mazerska kvartettsällskapet i Stockholm. Mazurka, se Masurka. Mazzini [matsi'ni], G., 1805—72, italiensk fri-hetsagitator, politiker, gick i landsflykt 1831 och grundade i Marseille sällskapet ”det unga Italien”, vilket som mål uppställde Italiens enande till en demokratisk republik. 1849 var M. en av ”trium-virerna” i den nyutropade republiken i Rom men måste efter Roms fall åter fly ur landet. M. hade stor betydelse för Italiens frihetssträvanden. M. b. p. a., förkortning för med begränsad personlig ansvarighet. Se Ekonomisk förening. Mc Adam [mökæd'öm], J. L., 1756—1836, skotsk vägbyggare, bekant för den av honom uppfunna metoden att med användande av krossad sten erhålla en hård vägbana (makadamisering). Mc Cormick [mökå'mik], C. H., 1809—84, nordamerikan, skördemaskinens uppfinnare. Mc Keesport, se Mac Keesport. Mc Kenna [möken'nö], S., f. 1888, engelsk författare, som i flera romaner skildrat engelsk överklass (S o n j a). Mc Kinley, se Mac Kinley. M’CIure, se Mac Clure. McMillan [mökmilPön], Edwin, f. 1907, amerikansk kärnfysiker, professor i fysik vid California University, Berkeley, sedan 1946. Erhöll tillsammans med G. T. Seaborg 1951 års nobelpris i kemi för upptäckter inom de transurana grundämnenas kemi. Mc/s, förkortning för megacykler per sekund. Md., officiell förkortning för Maryland, USA. Me., officiell förkortning för Maine, USA. Me'a culpa [-kul'pa], lat., min är skulden. Meade [mi'd], G. G., 1815—72, nordamerikansk Med general, deltog med utmärkelse i nordamerikanska inbördeskriget och blev 1863 överbefälhavare över Potomacarmén. Som sådan besegrade han Lee i tredagarsslaget vid Gettysburg s.å. Emellertid ansåg regeringen, att M. ej tillräckligt förstått begagna sig av segern, varför överbefälet f.å. lämnades till Grant. Mean'der, en flod i Mindre Asien med regelbundet slingrande lopp, efter vilken meander också blivit beteckning för flodslingor i allmänhet av denna karaktär liksom ock för liknande dekorativa motiv (t.ex. ett i spiraler el. vinklar lagt band). Sådana ornament kallas även å la grecque. Meandermönster från grekisk vas. Meany [mi'ni], George, f. 1894, amerikansk fackföreningsmän. Då AFL och CIO sammanslogs 1955, blev M. chef för hela organisationen. Mecena't, se Maecenas. Mechelin, L. H. S., 1839—1914, finländsk politiker, professor i Helsingfors 1874, chef för finansdepartementet 1882—90. 1903 utvisades M. av den ryska styrelsen men erhöll f.å. rätt att återvända till Finland. 1905—08 var M. vice ordförande i senatens ekonomidepartement. Mecheln, fr. Malines [malinn'], stad i provinsen Antwerpen, n. Belgien, vid floden Dyle. 63 000 inv. 1953. Säte för Belgiens ärkebiskop. Spetstillverkning. En mängd märkliga gamla kyrkor och profanbyggnader. Meck'a, huvudstad i Hejaz, v. Saudarabien, nära Röda havet. 150 000—200 000 inv. 1951. Muhammeds födelseort. Muhammedanernas viktigaste vallfartsort. I den stora moskén från 1500-t. finns den heliga stenen Kaba*. Mecklenburg, delstat i n. Östtyskland vid Östersjön, omfattande förutvarande M.-S c h w e r i n och M.-S t r e 1 i t z, vilka 1934 förenades till en riksdel, samt en del av Pommern. 23 000 km2, 2 139 700 inv. 1950. — M. är ett på sjöar rikt slättland med låga åsar. Åkerbruk och boskapsskötsel (får och svin) är huvudnäringar. Livsmedelsindustri. Tillverkning av lantbruksredskap. Största städer är Rostock, 122 000 inv., Schwerin, 65 000 inv., och Wismar, 36 000 inv. Med., förkortning för medicine. Medalj. — 1. Minnespenning, prydd med relieffigurer och bärande inskrift e.d. till ära för en bekant person el. händelse. — 2. Metallpenning, utdelad som belöning el. pris. — M. är vanligen cirkelrunda, men även rektangulära (plaketter) förekommer. I Sverige började man tillverka M. på drottning Kristinas tid. Mestadels inkallades härför utländska konstnärer. Medaljong'. — 1. Relief, tavla el. ornament inom en cirkelrund el. oval ram. — 2. Flat, rund el. oval kapsel för ett miniatyrporträtt, minne e.d. Medborgarrätt. Gällande rättsregler om M. återfinns i lag den 22 juni 1950, i kraft från 1 jan. 1951, om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap. Svensk medborgare på grund av födsel är barn i äktenskap, vars fader är svensk medborgare, och barn utom äktenskap, vars moder är svensk