789 Medicéergravania kallas två gravmonument i Nya sakristian i San Lorenzo i Florens, som utfördes på 1520-t. av Michelangelo över Giuliano och Lorenzo de Medici. Medici [me'ditji], Medicéerna, ryktbar italiensk släkt, vilken under nästan hela 1400-t. innehade makten i Florens. — 1. Cosimo de M., 1389—1464, ledde från 1434 styrelsen i republiken Florens. M:s regeringshandlingar utmärktes av stor klokhet. Han uppmuntrade i stor utsträckning konstnärer och lärde. — 2. Lorenzo de M., 1449—92, den förres sonson, innehade från 1469 högsta makten i Florens. M., som var mycket praktälskande, gynnade frikostigt konst och vetenskaper. Själv utgav han flera lyriska diktsamlingar. Medicinalstyrelsen, under inrikesdepartementet sorterande centralt ämbetsverk, som har till uppgift att övervaka vad som rör sjuk- och hälsovård. I spetsen för M. står en generaldirektör. M. är uppdelad på olika byråer (medicinal-, sinnessjukvårds-, hälsovårds-, sjukhusbyrån, byrån för social- och rättspsykiatri, tandvårds-, apoteks-, lag- och utred-ningsbyrån samt kameralbyrån), vilka förestås av medicinalråd eller byråchefer. Vid M:s sida finns ett vetenskapligt råd. Medicinalväxter, växter, som används för beredandet av läkemedel. Man insamlar växtdelar såsom rötter, blad, blommor, frukter etc., vilka förvaras torkade (droger). I Sverige verkar sedan 1910 Svenska medicinalväxtföreningen för odlande av M. Medicin beredd av M. har i många fall föga verkan. Då emellertid det föreligger stark efterfrågan, eftersom medlen är inarbetade, är det motiverat att använda inhemska M. i stället för att importera. Medicine kandidatexamen, Medicine licentiatexamen, se Kandidatexamen och Licentiat. Medicinman, hos många vilda stammar förekommande mellanting mellan präst och läkare, som med hjälp av besvärjelser etc. tros kunna bota sjuka, framkalla regn etc. Medicinsk-filosofisk examen, se Medikofilen. Medicinska högskolan i Göteborg upprättades 1948 och undervisningen där tog sin början höstterminen 1949. Genom beslut av 1954 års riksdag sammanslogs M. från 1/7 1954 med Göteborgs högskola till Göteborgs universitet, i vilket M. ingår som medicinsk fakultet. Me'dien, forntida landskap i nv. delen av nuvarande Iran med huvudstäderna Ekbatana och Ra-gai. Urinvånarna kuvades av en arisk stam, mederna, vilka dock i sin tur besegrades av assyrierna. Fram emot 600-t. f.Kr. lösgjorde sig M. från Assy-rien och under konung Kyaxares inföll M:s storhetstid. Snart blev M. emellertid ett lydrike under Persien och erövrades slutligen av Alexander den store. Efter dennes död tillhörde M. en tid Syrien och kom därefter under parterna (omkring 150 f.Kr.). Medieva'1, medeltida; en boktryckstyp, efterbildande bokstavsformerna i medeltida handskrifter. Ex. Medieval. Medikamentsförråd, en under ett apotek sorterande försäljningsfilial med mindre fullständigt lager. Medikofflen, beteckning för en 1907 avskaffad förberedande medicinsk examen, medicinsk-filosofisk examen. Medi'na, stad i Hejaz, v. Saudarabien. Ca 30 000—50 000 inv. 1951. Till M. flydde Muhammed år 622 från sina förföljare. Han anses vara begraven där. Me'dio, i mitten av (en viss månad). Medio'ker, medelmåttig. — Mediokrite't, medelmåttighet, medelmåtta. Mei Meditation, eftersinnande, betraktelse, begrundande, eftertanke. — M e d i t e' r a, begrunda, fundera, grubbla. Mediterra'n, hörande till Medelhavsområdet (t.ex. mediterran flora). Mediterrané-ras, se Indoeuropéer. Me'dium. — 1. Ämne, som förmedlar en avsedd verkan. — 2. Se Medelvärde. — 3. Se Hypnos. Medling i arbetstvister, se Arbetslagstiftning. Medljud, se Konsonant. Médoc [-åk'], Bordeauxvin från provinsen Médoc i s. Frankrike. Medu'sa. — 1. Se Gorgoner och Perseus. — 2. Benämning på en del maneter. Meer, Jan van der, kallad J. Vermeer van Delft, 1632—75, genre-, porträtt- och landskapsmålare, nådde högst i sina genrebilder, vilka avspeglar äkta holländskt kynne och framför allt utmärks av en utsökt färgkomposition. Till de ryktbaraste hör Flickan med vinglaset, Spetsknypp-1 e r s k a n, Brevskriverskan. Meeting [mi't-], eng., sammanträde, folkmöte; en serie kapplöpningar. MefistoTeles, MefisTo, i Faustsagan namn på djävulen. Se Faust. Me'ga, som förstavelse i måttbeteckningar en miljon t.ex. 1 megadyn = 1 milj. dyn. Megafo'n, en trattformig apparat, som används som ljudförstärkare. MegaVra, se Megära. Megali'tiska monument, av stenblock uppförda lämningar från stenåldern, såsom hällkistor, gång-grifter, dösar och andra stensättningar. Megalomani', storhetsvansinne. Me'garon, i det gamla Grekland beteckning för det stora samlingsrummet. M:s grundplan var rektangulär, i mitten fanns i allmänhet en härd och vid ingången en förhall. Meghna, Ganges’ och Brahmaputras gemensamma huvudmynningsarm. Megä'ra, i grekiska mytologin namn på en av furierna (se Erinnyer); ful, argsint och oregerlig kvinna. Meier-Græfe [maj'er grä'fe], J., 1867—1935, ledande tysk konsthistoriker. Meilhac [mäjak'], H., 1831—97, fransk teaterförfattare, bekant för sina komedier, operett- och operatexter m.m. (Sköna Helena, Carmen, Lille hertigen). Meiningarna [maj'-], beteckning för ett skåde; spelarsällskap, som på 1870- och 80-t. verkade i Meiningen. M. har utövat ett betydelsefullt inflytande på den europeiska skådespelarkonsten, framför allt genom sin strävan efter ett omsorgsfullt samspel. Meiningen [maj'-], stad i delstaten Thüringen, s. Östtyskland. 19 000 inv. Berömd teater. Förr huvudstad i Sachsen-M. Mein Kampf är Hitlers självbiografi och utgavs 1925—27. M. var nationalsocialismens viktigaste grundläggande arbete. Meissen [maj'sen], stad i delstaten Sachsen, Östtyskland, belägen vid Elbe, nv. om Dresden. 48 000 inv. Bekant för sin porslinsfabrik, grundlagd 1710, den äldsta i Europa (Meissenporslin, sachsiskt porslin). Meissner. — 1. Hjalmar M., 1865—1940, musiker, var verksam som kapellmästare, bl.a. vid Oscarsteatern under dess operettid; komponerade även pianostycken, militärmusik m.m. — 2. Emma M., f. Ekström, 1866—1942, operettsångerska, den förres hustru. Meissonier [mäsonje']. — 1. J. A. M., omkr. 1695—1750, från Italien härstammande fransk konstnär, som utövade ett grudläggande inflytande