Mjo 805 1951. Viktig stödjepunkt under grek, frihetskriget på 1820-t. Byron dog i M. Missost, se Mesost. Missouri [misso'ri], förkortas Mo., stat i USA, v. om Mississippi. 180 000 km2. 3 653 543 inv. 1950. Huvudstad Jeff erson City, 25 100 inv. Största städer Saint Louis, 857 000 inv., och Kansas City, 456 622 inv. 1950. — M. är både vad jordbruk och industri beträffar en av Nordamerikas främsta stater. Majs, vete, foderväxter och bomull är de viktigaste jordbruksprodukterna. Vin- och fruktodling bedrivs i stor utsträckning. Bergsbruket ger främst bly, zink och kol. Livsmedelsindustri (slakterier, kvarnar) och trävaruindustri utgör de viktigaste industrigrenarna. Missourifloden [misso'ri-], största biflod till Mississippi. Uppstår av flera källfloder i s. Montana, flyter i sv. riktning och förenar sig med Mississippi strax n. om S:t Louis. M. överträffar i längd sin huvudflod (4 700 km lång) men är ifråga om vattenmängd och ur trafiksynpunkt betydligt underlägsen denna. Misstroendevotum, misstroendeadress, en folkförsamlings uttalade missnöje med ministrarnas åtgöranden. Jfr Dagordning. Missvisning, deklination, den vinkel, som en i horisontalplanet fritt rörlig magnetnål, en kompassnål, gör med den geografiska meridianen. Vid två punkter på jordytan, de magnetiska polerna, är de-klinationsnålens läge obestämt. Mist, eng., dimma. Mis'tel (Viscum album) tillhör familjen Loran-tha'ceae och är en parasitisk buske, 3—6 dm hög, med gulgröna, ledade, gaffelformigt grenade skott och tjocka, läderartade, under vintern ej sällan kvarsittande blad. Frukten är ett vitt bär med klibbigt, segt fruktkött. M. förekommer på lindar, äppelträd, ekar och andra lövträd och sprids genom fåglar, som förtär bären. I Sverige förekommer M. mest på en del öar i Mälaren och på spridda ställen i s. och mell. delarna av landet. Mis'ter [-tö], alltid förkortat Mr., eng., herr, titel omedelbart framför ett namn. I utanskrift på brev används ofta i stället Esquire*, vilket alltid sätts efter tillnamnet, som då måste föregås av förnamn el. initialer. Mistinguett [mistäggätt'], artistnamn för Jeanne Bourgeois, 1873—1956, fransk revyskådespelerska. Mistlur, biåsinstrument, med vilket varningssignaler avges under tjocka på sjön. Mistral', F., 1830—1914, provensalsk skald. I sin dikt Miréio ger M. en betagande skildring av provensalskt folkliv. Jämte sex andra skalder från Provence grundade M. det s.k. Felibreförbundet (Lou Felibrige), avsett att verka för bevarandet av ”langue d’oc”. M. är den provensalska diktningens förnämste representant. 1904 erhöll M. nobelpriset i litteratur tillsammans med Echegaray. Mistral', Gabriela, f. 1889, chilensk skaldinna, erhöll nobelpriset i litteratur 1945. M. är pseud. för Lucila Godoy-y-Alcayaga. Mistral', beteckning för en torr, kall nordvästvind, som under vissa lufttrycksförhållanden förekommer i s. Frankrike. Mis'tress, eng. — 1. Husmoder, matmoder [uttal mis'tris]. — 2. Fru, som titel alltid förkortat till Mrs. [uttal miss'is]. Misä'r, nöd, elände, yttersta fattigdom. I en del kortspel (vira), det spel, man vinner, om man undviker att ta hem ett enda stick. Mi'tau el. Jelgava, stad i sovjetrepubliken Lettland, sv. om Riga, 34 000 inv. M. var fordom Kurlands huvudstad. Mitchell [mit'sjöl], Margaret, 1897—1949, amerikansk författarinna, vilkens roman Borta med vinden nådde oerhörd popularitet. Mitchison [mifsjisön], Naomi, f. 1897, engelsk författarinna, som skrivit psykologiskt och stilistiskt överlägsna romaner från det gamla Grekland (Drömmarnas land). Mfthra el. Mithras, iransk gud, motsvarande indiernas Mitra. Var ljusets gud och identifierades ofta med solen. Under hellenismen utformades mithrakulten i mystisk riktning och blev medelpunkten i de s.k. mithramysterierna som var de viktigaste av senantikens mysterier. Under första århundradet e.Kr. spred sig mithrakulten över det romerska riket. M. konkurrerade då med kristendomen, ehuru den inte hade samma appell till slavar, fattiga och olyckliga (”de yttersta skola vara de främsta”). Mithradyrkan ägde också rum i grottor, katakomber etc. Mithrida'tes, Mithradates, den store, omkr. 132 —63 f.Kr., konung i Pontos. M:s regering upptogs till största delen av krig mot romarna, till vilka M. var en oförsonlig fiende. I början hade han framgång och vann flera grekiska städer på sin sida. Slutligen besegrades han dock i grund av Pom-pejus år 66. M. begick självmord med anledning av ett av hans son anstiftat uppror. Mitla, by i Mexico, 50 km ö. om staden Oaxaca med berömda ruiner av pyramider och palats från det fornmexikanska kulturfolket zapotekernas dagar. Biskopar i full ornat med mitra och kräkla. Mftra, i kyrkoskruden ingående hög huvudbonad av växlande form (spetsig, tudelad etc.) för biskopar och högre präster. Mftrakulten, se Mithra. Mitraljö's, kulspruta*. Mitropa [mitrå'pa], förkortning för Mitteleuro-päische Schlafwagen und Speisewagen Aktienge-sellschaft, ett tyskt bolag, som före 2:a världskriget skötte restaurang- och sovvagnar i hela Centraleuropa. Mittag-Leffler, M. G., 1846—1927, svensk matematiker, vars främsta undersökningar rör ämnen inom funktionsteorin. M. grundade den internationella matematiska tidskriften Acta mathematica. Mittelhauser [mitelåsä'r], E., f. 1873, fransk militär, som organiserade Tjeckoslovakiens försvar 1919—26. M. blev 1940 chef för de franska trupperna i Syrien. Efter det franska nederlaget ville M. fortsätta kampen men förmåddes av Weygand att avgå. Mittens rike, benämning på Kina. Mityle'ne, se Mytilene. Mix'tum compo'situm, litet av varje, sammelsurium, plockgods. Mixtu'r, äldre namn på en del läkemedelslös-ningar. MjoFner (Mjölner), i den nordiska gudasagan