Mju namnet på Tors hammare, vilken alltid träffade sitt mål och därefter vände tillbaka i sin ägares hand. Mjukfeniga (Anacanthi'ni), en ordning benfiskar, vilka saknar taggstrålar i fenorna. Till M. hör bl.a. näbbgäddor, torsk- och f 1 u n d r e-f iskar. Mjuk schanker, en könssjukdom, som orsakas av en liten stavformig bakterie. Efter en till tre dagar uppträder på könsdelarna el. på huden i närheten av dessa en liten knuta, som snart blir sårig. Såret breder ut sig och har ojämna, taggiga ränder och varig beläggning på sårbottnen. Det ömmar vid beröring och ger måttliga smärtor. Samtidigt svullnar lymfkörtlarna i ljumsken. Här kan uppstå varbildning, som bryter igenom huden. I så fall får sjukdomen ett mera utdraget förlopp. Behandling av M. liksom av andra könssjukdomar skall enligt lag handhas av läkare. Lymfogranuloma inguinale påminner i flera avseenden om M. Jfr Könssjukdomar. Mjäla, en finsandig jordart av mjölig konsistens; i fuktigt tillstånd en formbar massa. Mjäll, se Seborré. Mjältbrand, en hos nötkreatur, får el. hästar uppträdande smittosam sjukdom, som orsakas av stav-formiga bakterier. Förloppet påminner om en blodförgiftning med hög feber. Vidare uppträder sönderfallande svullnader i huden och blodblandad flytning från näsa och ändtarm. M.-för som regel till död. Effektiv behandling finns ej. Man kan endast vidta smittförhindrande åtgärder. Mjälte, ett till blodkärlssystemet hörande organ, som är beläget i vänstra delen av buken bakom magsäcken. Vikt hos människan 150—200 g. M. består av en blodrik, mjuk vävnad. Organet har till uppgift att uppsuga sönderfallande röda blodkroppar och att bilda enkärniga blodkroppar. Av särskild betydelse är att blodet undergår vissa kemiska förändringar i M. Mjälthugg, en huggande smärta i mjälttrakten, §om uppträder tillfälligtvis, särskilt vid ansträngningar, och som saknar betydelse. Mjältsjuka, svårmod. Mjärde, se Fiskredskap. Mjöberg, E., 1882—1938, zoolog och forskningsresande, som företog expeditioner till Borneo, Australien etc. • Mjöd, jäst dryck, vars huvudingredienser är honung och vatten och vilken med förkärlek dracks av de gamla nordmännen. Mjöl kallas siktmjöl, om det efter målningen undergått siktning, varvid kli frånskils. Sådant mjöl består så gott som uteslutande av frövita. Kli innehåller fröskal och fröets yttre vävnader och är särskilt vitaminrikt men mera svårsmält än siktmjöl. Osiktat M. kallas även sammalet M. Mjölbagge, mjölbill (TenebTio mo'litor), hör till familjen Tenebrionidae bland skalbaggarnas ordning. Tämligen allmän i kvarnar, bagerier och mjölbutiker, där larven (den s.k. mjölmasken) lever av kli och mjöl och kan göra skada. Mjölmasken kan tjäna som föda åt många burfåglar. Mjölby, stad i v. Östergötland, sö. om Skänninge. 9 841 inv. 1956. Någon trävaruindustri. Flera kvarnar. Järnvägsknut. Mjöldagg, av säcksvampar orsakat, mjölliknande överdrag på vissa växter. Jfr Krusbärsmj öldagg. Mjöldryga utgör en tät, hopfilt-rad hyfmassa, till färgen biåsvart, och bildas av den på vissa sädesslag, speciellt råg, parasiterande mjöldrygesvampen (Cla'viceps pur- puzrea). M. uppkommer i värdväx- Mjöldryga. 806 tens fruktämne, som så småningom starkt sväller an, varvid bildas det vilstadium (sclerotium) av svampen (den egentliga mjöldrygan), som följande vår skall överföra den till nya plantor. M. innehåller ett flertal växtgifter, som används inom medicinen. Mjölk består av fettkulor, uppslammade i en vätska, som innehåller äggvita, kasein, mjölksocker och salter. Komjölk innehåller vanligen 3,5 % äggviteämnen, 3,4 % fett, 4,5 % mjölksocker och 0,7 % salter. Kvinnomjölk innehåller 1,5 % äggviteämnen, 3,5 % fett, 6 % mjölksocker och 0,3 % salter. På grund av komjölkens större halt av äggviteämnen är det nödvändigt att späda den vid uppfödning av småbarn. Jfr även Mjölkregleringen och Mjölksyre jäsning. Mjölkdroppen, namn på föreningar, som förr hade till uppgift att tillhandahålla lämpliga mjölkblandningar för småbarn och att verka för digiv-ningens bibehållande vid uppfödningen, där så är möjligt. M. grundades i Stockholm 1901. Exemplet följdes i flera andra svenska städer. Föreningarnas verksamhet har numera övertagits av barnavårdscentralerna. Mjölke kallas såväl de hanliga könskörtlarna hos fiskarna som den av dem avsöndrade sädesvätskan. Könskörtlarna är vanligen pariga och mynnar hos benfiskarna med en gemensam utförsgång antingen bakom analöppningen el. gemensamt med urinledaren. Mjölken el. sädesvätskan är vitaktig och innehåller miljontals sädeskroppar, som är cylindriska el. knappformiga samt försedda med en rak el. spi-ralformig svans (cilie). Mjölkfeber, se Kalvningsfeber. Mjölkglas, benglas*. Mjölkkontroll. Mjölk, som saluförs, får åsättas kontrollbeteckning endast om den underkastats av hälsovårdsnämnd anordnad kontroll, vilken i allmänhet utförs med avseende på bakteriehalt, fett-halt, surhetsgrad och smutstillblandning. Mjölkkörtel, se Bröstkörtel. Mjölkningsmaskiner, apparater för uttömning av mjölk ur kons juver. Dylika maskiner har konstruerats efter tre olika grunder: sugmaskiner, tryckmaskiner och kombination av bäggedera. Svenskar har konstruerat de bästa mjölkningsmaskiner, som finns. G. de Laval, G. Dalén, I. Lindström och G. Jonsson är kända namn på detta område. Efter maskinmjölkning utförs urmjölkning för hand. Mjölkprovare, apparater för undersökning av mjölks beskaffenhet, särskilt dess fetthalt. Flera sådana, konstruerade efter olika grunder, finns, bl.a. butyrometrar: mjölkens äggvita upplöses i en stark syra, varefter fettet med centrifugalkraftens hjälp indrivs i ett smalt, graderat glasrör, där dess mängd avläses. Mest används i Sverige I. Lindströms bu-tyrometer. Mjölkregleringen, beteckning för en prisreglering på mjölk, som under något skiftande former tillämpats i Sverige sedan 1932. Dess syfte var från början att stödja jordbruksnäringen genom att åstadkomma högre pris på mjölk och mejeriprodukter. Detta syfte uppnåddes genom pristillägg ay statsmedel på exporterade mejeriprodukter och på s.k. produktmjölk (mjölk som användes till framställning av smör och ost). Under 2:a världskriget ingick M. som ett bidragande medel att hålla prisnivån nere och detta syfte nåddes genom statliga pristillägg på all mjölk. M. avser därutöver att åstadkomma prisutjämning mellan konsumtions-mjölk och produktmjölk och inkomstutjämning mellan jordbruk av olika storlek samt mellan jordbruk i olika landsdelar. Det sistnämnda visade sig särskilt nödvändigt t.ex. efter torkan under sommaren 1955, som drabbade olika landsdelar i olika hög grad. Jfr Jordbruksfrågan. Mjölksaft, hos växter en vit, gul el. röd vätska,