Mol Mo'lok, Molock, hebr., den feniciska eldguden, vid vars dyrkande förekom barnaoffer. Jfr Agami-dae. Molokai, en av Hawaiiöarna. 645 km2. 5 280 inv. 1950. Asyl för spetälska. Moloködla (Moloch horr'idus) hör till fam. Aga-midae inom ordningen ödlor och kräldjurens klass. Djurets kropp är beklädd med större och mindre taggar, som på huvudet bildar två horn. Förekommer i Australien. Molotov [mål'åtåf], V. M. (Skrjabin), f. 1890, rysk politiker, 1922 sekreterare i Sovjetunionens kommunistparti, 1930 ordförande i folkkommissariernas råd, 1939 utrikeskommissarie efter Litvinov. Som sådan undertecknade han nonaggressionspak-ten med Tyskland den 23 aug. 1939. Han blev 1941 vice ordf, i försvarsrådet. M. besökte England och USA 1942 och avslöt ett fördrag med dessa länder. Efter 2:a världskriget har M. varit normgivande för den ryska utrikespolitiken fram till 1949, då han avgick som utrikesminister och efterträddes av A. Vysjinskij. M. kvarstod emellertid som medlem av politbyrån och v. ordf, i ministerrådet. Äter utrikesminister 1953—juni 1956. Minister för statskontrollen nov. 1956. Molfke. — 1. Helmuth von M., 1800—91, preussisk generalfältmarskalk och chef för generalstaben. M:s militära förmåga togs i anspråk för krigen mot Danmark 1864 och mot Österrike 1866, till vilka M. utarbetade planerna. Vid fransk-tyska krigets utbrott 1870 anförtroddes högsta ledningen åt M., som enligt en i detalj uppgjord plan förde kriget till seger för Tyskland. — 2. Helmuth M., 1848— 1916, den förres brorson, preussisk general, var vid utbrottet av l:a världskriget generalstabschef men måste inom kort, sedan den tyska krigsplanen visat sig ogenomförbar, avgå. Mol'to, it., mycket. Moluck'erna, Kryddöarna, ögrupp i Indonesien, belägen mellan Celebes och Nya Guinea. 83 675 km2, ca 580 000 inv., huvudsakligen malajer. Hett klimat. Yppig växtlighet (kryddnejlikor, muskot-träd, sagopalmer etc.). M. upptäcktes av spanjorer år 1512 och tillhörde Nederländerna 1605—1949. Molybde'n, tämligen sällsynt metall. Kem. tecken Mo. Atomvikt 95,95. Atomnummer 42. Smältpunkt 2 620°. M. används i vissa stålsorter. Viktigaste M.-mineral är M.-glans [MoS2]. Momba'sa, stad i Kenya och viktigaste handelsplats i Brittiska Östafrika, belägen vid Indiska havet. 50 000 inv. Från M. leder järnväg till stranden av sjön Ukereve. Moment, ögonblick, tidpunkt, omständighet, underavdelning av en paragraf. — Fys. En krafts M. i avseende på en punkt, dess statiska M., är kraftens storlek multiplicerad med vinkelräta avståndet från punkten ifråga till kraftens riktningslinje. Momenta'n, ögonblicklig. Momm'sen, T., 1817—1903, tysk historiker, rätts-lärd och filolog. 1873—82 var M. frisinnad medlem av preussiska lantdagen. M. utförde ett banbrytande arbete på den romerska fornkunskapens område. Hans mest kända arbete är hans Romerska historia. 1902 erhöll M. nobelpriset i litteratur. Monaco [it. mån'-], ett under franskt beskydd stående furstendöme, bel. i sö. Frankrike, vid Medelhavet, nära gränsen till Italien. 2 km2. 20 202 inv. 1953. Huvudstad Monaco, belägen på en i Medelhavet utskjutande klippa. Oceanografiskt museum. I M. ligger staden Monte Carlo, med bekant spelbank, Casino. Regent sedan 1949 är prins Rainier III, f. 1923. Mona'der, inom filosofin en särsk. av Leibniz använd beteckn. på de ursprungliga, enkla andliga elementen, som han ansåg utgöra verklighetens vä 8io sen. — Inom biologin betecknar M. färglösa fla-gellater, som lever i ruttnande vatten. Monaldesco [-däss'kå] el. Monaldeschi, Gian, d. 1657, italiensk hovman och markis, från 1656 hoy-stallmästare hos drottning Kristina, som emellertid lät mörda honom i Fontainebleau, emedan han förrått hennes planer på att förvärva Neapel. Mona Lisa, se Lionardo da Vinci. Monarki, statsform, där överhuvudet, monarken, innehar sin ställning på livstid, antingen på grund av arv el. val. Hans makt kan vara absolut el. oinskränkt (envälde). Om däremot folket genom ombud har ett större el. mindre inflytande på styrelsen, särskilt i beskattnings- och lagstiftningsfrågor, sägs M. vara inskränkt. Monarkianism, en från kyrkofadern Tertullianus härstammande religiös riktning inom äldsta kyrkan, som gjorde gällande att fadern och sonen var en och samma person. Mon cher [mår] sjä'r], fr., min käre (vän). M a c h è r e [-sjä'r], min kära (vän). Mond [månd], Alfred, 1868—1930, adlad 1928 Viscount Melchett, engelsk politiker och finansman, tidigare liberal, sedermera konservativ medlem av Lloyd Georges samlingsministär. M. arbetade för samförstånd genom förhandlingar mellan arbetare och arbetsgivare (mondism) och var även känd som förkämpe för sionismen. Monde'go, portugisisk flod. Utfaller i Atlanten s. om udden M. Längd 176 km. Mon dieu [mågdjö'], fr., min gud! Mondism, benämning på strävan efter samförstånd mellan arbetare och arbetsgivare, efter den engelske industriledaren Alfred Mond, sedermera lord Melchett. Mond'rian, Piet, 1872—1944, holländsk målare och teoretiker, utvecklade ur kubismen en egen stil, neoplasticismen, som avsåg en indelning av bildytan i rätvinkliga fält. Tillsammans med Van Does-burg bildade Mondrian 1917 gruppen de Stijl, som spelat en stor roll för utformningen av vår tids arkitektur. Mondä'n, som lever med i stora världen; bruklig inom stora världen; världslig, elegant. Monet [månä'], Claude, 1840—1926, fransk målare, jämte Manet impressionismens grundläggare. M. har företrädesvis behandlat ljus- och luftproblem (Gare S: t Lazare, Katedralen i R o u e n). MoneTa, E. T., 1833—1918, italiensk fredsivrare, ursprungligen officer. M. har som journalist och genom skrifter varmt arbetat för fredssaken. Han erhöll tillsammans med Renault nobelska fredspriset för år 1907. Monetä'r, hörande till penningväsendet. Money [man'i], eng., pengar. Mong-ku, kinesiska namnet på Mongoliet*. Mongo'ler, en av de mänskliga huvudraserna, även kallad gula rasen. Den har gulaktig hudfärg, svart hår och bruna ögon, jämförelsevis korta extremiteter, liten kroppslängd, utskjutande okbågar och ett hudveck, som skymmer inre, övre delen av ögonen, så att ögonen syns snedställda. M. kan uppdelas i olika grupper. Så finns en nordkinesisk ras och en sydkinesisk ras, vilken senare har mera ovalt ansikte och kortare kroppslängd. Den förekommer utom i Sydkina även i Siarn och Japan. Mongolerna i Centralasien företer en föga enhetlig bild och är uppdelade på flera stammar. De nordsibiriska stammarna påminner på sina håll om eskimåer, medan man även anser sig ha funnit stammar, som i någon mån liknar indianer. Våra lappar har sannolikt sina närmaste släktingar bland dessa stammar. Se Bild Människoraser. Mongolfet, förutvarande kinesiskt biland i n. Centralasien, beläget mellan Ryska Asien i v. och