Mol 809 som Finlandia för Finland och som allmänt spelas över hela världen. Molda'vien, f.d. autonom republik i Ukrajna, grundad 1924. 1940 ombildad till sovjetrepublik, ansluten till SSSR. 33 800 km2, 2,7 milj. inv. 1953. Huvudstad Kisjinev. Molde, stad, naturskönt belägen vid Romsdals-fjord, v. Norge. 3 800 inv. 1947. Residensstad för Möre fylke. Viktig turistort. Molde fjord, norsk fjord invid staden Molde, tillika med sin inre fortsättning benämnd Romsdals fjord. Molek/I är den minsta mängd av ett ämne (grundämne el. kem. förening), som kan förekomma självständigt. Se Atomteori. Molekyla'rmagneter, se Magnetism. Molekyla'rvikt betecknar vikten av en molekyl av ett ämne, jämförd med vikten av en atom väte. Molekylarvikten av ett ämne är lika med summan av de i molekylen ingående atomernas vikter. Jfr Atomteori. Molenbeek-Saint-Jean [må'lenbek säg sjag'], förstad till Brüssel. Textilindustri. Molest', börda, besvär, omak. Molfetfa, hamnstad i Apulien, s. Italien, vid Adriatiska havet. 54 000 inv. 1947. Handel med vin, olja och spannmål. Molière [måliä'r], Jean Baptiste Poquelin, 1622— 73, Frankrikes störste lustspelsförfattare. M. slöt sig efter avslutad uppfostran till en parisisk teatertrupp, vars ledare han blev. Han genomkorsade sedin under tolv år den franska landsorten samt återvände slutligen 1658 med truppen till Paris. Ända till sin död ledde M. sedan sällskapets föreställningar och spelade själv med. Han åtnjöt Ludvig XIV:s stora bevågenhet, vilket gjorde det möjligt för honom att uppföra sina djärvt satiriserande pjäser, vilka ställde hans samtidas svagheter i bjärt belysning. I M:s komedier får intrigen vika för karaktärsteckningen, i vilken M. är mästare. M. har i obarmhärtigt ljus framställt vissa allmänmänskliga typer, som bär vittne om författarens djupa människokännedom och bittra skepticism. M:s vers är smidig, elegant och uttrycksfull. Till hans mest berömda komedier hör Misantr op en, Hycklaren, Den girige, Den inbillnings-sjuke, Fruntimmersskolan, De löjliga preciöserna. Molin. — 1. J. P. M., 1814—73, bildhuggare. M. studerade i Köpenhamn, Italien och Paris och blev ledamot av konstakademin 1853. Bland hans verk märks fontänen i Kungsträdgården, Stockholm, Den neapolitanske fiskargossen samt den berömda gruppen Bältespännarna. M. har även utfört den i Stockholm uppställda statyn av Karl XII. — 2. Pelle M., 1864—96, skönlitterär författare. I Ådalens poesi har M. på ett ursprungligt och färgrikt språk besjungit norrländsk natur och skildrat norrländskt folkliv. — 3. Adrian M., 1880—1942, fil. dr, utgivare av tidskriften Det nya Sverige, 1907—26. Initiativtagare till Nationalföreningen mot emigration. M. har för övrigt företrätt en extremt konservativ åskådning. Molkom, municipalsamhälle i Värmlands län. 1 048 inv. 1955. Moll. — 1. Se Tonskala. — 2. Ett slags tunt, fint och mjukt bomullstyg. Mollberg, Lorentz, 1734—1772, en äldre, elegant kavaljer som under namnet Korpral Mollberg figuerar i Bellmans diktning. M. var anställd vid Kungl. livregementet. Mollet [mållä'], Guy, f. 1905, fransk politiker, konseljpresident febr. 1956, tidigare läroverkslärare och borgmästare i Arras; socialist. Mollor, mållor, benämns arter av växtsläktena Chenopodium, Bli tum, Atriplex, Kochia m.fl. släk ten, tillhörande fam. Chenopodiaceae. De har små, obetydliga blommor. Flera viktiga kulturväxter såsom spenat, vitbeta och rödbeta hör hit. Flera arter är vanliga ogräs. Mollskinn, kyprat, starkt, tjockt och tätt bomullstyg. Mollus'ker (el. Mollusca), se Blötdjur. Mollösund, municipalsamhälle i Morlanda kommun på ön Orust, Bohuslän. 460 inv. 1955. Fiskeläge. Överst t.v. åskmoln (cumulonimbus) och t.h. stackmoln (cumulus), under fjädermoln (cirrus). Moln utgörs av dimmor i olika höga luftlager. En del av de allra högsta molnen består dock av ett damm av ytterst små iskristaller. I båda fallen bildas molnen genom att luftlagren avkyls, så att de ej längre kan hålla sin fuktighet i form av vattenånga, utan denna urskils i form av dimpartiklar. Den vanligaste orsaken till denna avkylning är, att luftmassorna stiger från lägre till större höjd. Orsaken till stigandet kan vara olika. Fuktig havsvind kan tvingas i höjden av en brant kust. Varma solskensdagar stiger den vid jordytan uppvärmda och fuktiga luften uppåt under bildning av cu'mu-1 u s el. stackmoln. På gränsytan till kallare luftlager bildas ofta utbredda sträckmoln el. stratus-moln. De högsta molnen, bestående av iskristaller, kallas fjädermoln el. c i r r' u s. De går oftast på en höjd av omkring 10 000 m. Cumulusmolnen, som ofta är ganska höga, brukar ha sin bas på omkring 1 000 m el. något däröver. S t r a' t u s håller sig vanligen på en höjd av mellan 200 och 1 000 m. N i m' b u s kallas de mörka, formlösa moln, ur vilka nederbörd faller. Mellan alla dessa molnformer finns övergångar. Åskmoln kallas cumulonimbus. MoFnar, Ferenc, 1877—1952, ungersk författare, vilken skrev komedier (Sagan om vargen, Olympia). Mologa [malå'ga], flod i nv. Ryssland, biflod till Volga från vänster. Upprinner i trakten ö. om Val-daj. 580 km. 26*