Mon polet på sprithandelns område). Oftast är monopolställningen icke absolut utan endast relativ, dvs konkurrensen finns i viss utsträckning kvar. — Alltefter den grund, på vilken monopolställningen vilar, brukar man skilja på rättsliga M., som grundar sig på en juridisk rättighet (patent m.m.), naturliga M., där ensambesittningen av vissa naturtillgångar (t.ex. gruvor, oljekällor etc.) bildar förutsättningen för M., samt faktiska M., vilkas monopolställning skapats därigenom, att ett företag inom en bransch konkurrerat ihjäl andra företag inom branschen, uppköpt dem el. slutit sig tillsammans med dem för att förhindra konkurrens (truster, karteller. Ex. den svenska galoschfabrikantkartel-len). — Man skiljer slutligen mellan offentliga M., där monopolinnehavaren är stat el. kommun (t.ex. post och telegraf i Sverige), samt enskilda M. — För att hindra de enskilda M. att på ett samhälls-skadligt sätt missbruka sin makt har i olika länder, främst USA, särskilda lagar stiftats. År 1946 beslöt statsmakterna inrättande av Monopolutred-ningsbyrån i Kommerskollegium, hos vilken mellan enskilda företagare träffade kartellavtal skall registreras. Genom lag 1953 har vissa möjligheter öppnats att motverka konkurrensbegränsningar inom näringslivet. Frågor härom behandlas av näringsfrihetsrådet. Vid 1937 års riksdag stadfästes en grundlagsändring enligt vilken nya statsmonopol blott kan inrättas genom lag stiftad av konung och riksdag gemensamt. Monosylla'bisk, enstavig. En del språk, såsom kinesiska och tibetanska, är M. Monoteism, religion, vars bekännare dyrkar blott en gud; motsats polyteism. Monoto'n, entonig, enformig, enahanda, tråkig. — Monotoni', entonighet, enformighet, brist på omväxling. Monotype [-tajp], sättmaskinssystem. Mon'rad, D. G., 1811—87, dansk statsman, biskop. M. var av starkt frisinnad läggning. Under de kritiska åren 1863—64 var M. statsminister och sökte som sådan avvärja kriget med Preussen. Han lyckades dock aldrig vinna folkets förtroende och gjordes ensam ansvarig för det danska nederlaget. Monroe [månrå'], J., 1758—1831, USA:s femte president. M. var delegerad vid förbundskongressen 1783—86 och blev förbundssenator 1790. 1799— 1802 och 1810—11 var han guvernör i Virginia och användes även för flera diplomatiska uppdrag. M. var president 1817—25. Under M:s presidentskap förvärvades Florida. 1823 offentliggjorde M. den ryktbara Monroedoktrinen*. Monroedoktrinen [månrå'-], en serie grundsatser, uppställda i ett budskap (1823) från USA:s president J. Monroe till kongressen, i vilka riktlinjerna för staternas utrikespolitik angavs. Den ursprungliga M. formulerades av dåvarande utrikesministern J. Adams. I M. förklaras, att USA skulle betrakta det som en mot sig fientlig handling, om någon angrep en av USA erkänd fri amerikansk stat. Vidare uppställdes förbud mot europeiska kolonisationer i Amerika och mot någon europeisk stats inblandning i de amerikanska staternas inre angelägenheter. Sedermera har M. vid olika tillfällen utvecklats och modifierats. Monro'via, huvudstad i Liberia, Västafrika, vid Atlanten. 20 000 inv. 1950. Telegrafkabel till Sydamerika. Station för trådlös telegrafi. Mons, lat., berg. Monseigneur [mår)sänjö'r], titel, som i Frankrike tidigare gavs åt kyrkans och statens högsta ämbetsmän, nu biskopstitel. Monsieur [mössiö'], förkortas M., plur. messieurs [mäsiö'], förkortas MM., fr., (min) herre, herr, i Frankrike det vanliga tilltalsordet till en herre. 8l2 Monsignore [månsinjå're], it., i Italien titel på vissa högre katolska präster. Monsing, månsing, ett hemligt språk, som ursprungligen användes av västgötaknallarna och sedermera spritt sig ut i förbrytarvärlden. Ordförrådet är delvis hämtat från zigenarnas språk. Mon'ster, vidunder, odjur, missfoster; något oerhört stort. — M o n s t r u ö' s, vidunderlig, missbildad, avskyvärd. Monstrans', relikgömma; det kärl, vari enligt katolskt bruk den invigda hostian förvaras. Mon'strum, monstrositet, missbildning; i överförd bemärkelse något oväntat och mot alla regler. Monsu'ner, beteckning för de mot Asien från Indiska och Stilla haven el. omvänt blåsande vindar, som framkallas av den med årstiden motsatta luft-trycksfördelningen mellan dessa hav och den asiatiska kontinenten. Under vintern, då över den senare ligger ett högt, över haven ett lågt lufttryck, blåser kalla och torra M. från land (nordvästmon-sun över de ostasiatiska luftområdena, nord- och nordostmonsun över de sy dasiatiska); under sommaren, då den asiatiska kontinenten har lågt och haven högre lufttryck, blåser motsatta, varma, regnförande monsuner (sydostmonsun över de ostasiatiska, syd- och sydvästmonsun över de sydasiatiska farvattnen). Mont [måg], fr., berg. Mont., officiell förkortning på Montana, USA. Montage, en benämning inom filmen för hopfog-ningen av de upptagna scenerna. Montagne [mågtanj'], se Berget. Montaigne [mårjtänj'], M. de, 1533—92, fransk filosof och författare. M. erhöll en synnerligen omsorgsfull uppfostran. Med undantag för en resa till Tyskland och Italien tillbragte han sin mesta tid på sitt fädernegods, sysselsatt med studier och författandet av sina E s s a i s, en serie skrifter över de mest olika ämnen. Boken är genomgående skeptisk och ger uttryck åt en för tiden sällsynt tolerans. Monta'na, förkortat Mont., stat i nv. USA, 379 000 km2. 591 024 inv. 1950. Huvudstad Helena, 17 581 inv. 1950. — I v. uppfylls M. av delar av Klippiga bergens kedjor. Ö. delen av M. består till stor del av vidsträckta prärier med goda betesmarker. Boskapsskötsel är därför här viktigaste näringsgren. Betydande bergsbruk; kopparproduktionen är mycket stor. Montanism, en efter frygiern Montanus benämnd rörelse inom gamla tidens kristna kyrka. M. kännetecknades av en tämligen exalterad inriktning med tro på tusenårsrikets snara inträdande och på den Helige Andes utgjutande och därifrån härstammande förmåga att tala med tungor. Kyrkofadern Ter-tullianus hörde till M:s anhängare, vilka särskilt de första århundradena var ganska talrika i österlandet. Den västerländska kyrkan intog en avvisande hållning mot M., och dess mera måttfulla åsikter tog så småningom överhand inom kyrkan. Monta'nunionen, se Europeiska kol- och stålunionen. Mont Blanc [mår] blarj'], ”vita berget”, Alpernas och Europas högsta berg, beläget på gränsen n ollan Frankrike, Schweiz och Italien. Når 4 810 m ö.h. Täcks av väldiga jöklar. Montcalm [mågkalm'], L., 1712—59, fransk general, som förde överbefälet vid fransmännens krig med engelsmännen om Kanada. M. föll vid Quebecs intagande, sedan han hjältemodigt försvarat staden. Mont Cenis [mårj söni'], pass i Franska Västal-perna, på gränsen mellan Frankrike och Italien. 2 098 m ö.h. En sedan äldsta tider känd alpväg. S. om passet är en järnvägstunnel sprängd, Mont Cenis-tunneln, öppnad för trafik 1871, viktigaste trafikled mellan Frankrike och Italien, längd 12,5 km.