8i3 Mont Dore [måg då'r], utslocknad vulkan i Auvergne, Frankrike, högsta toppen i det centralfranska bergområdet, Massif central. Når 1 890 m ö.h. Mon'te, it., berg. Mon'te Ca'rlo, stad i Monaco. 10 000 inv. 1951. I M. finns Europas förnämsta spelbank, vilken drivs av ett bolag, som kontrolleras av regeringen. Mon'te Cassfno, se Benedictus av Nursia. Monte Ce'lio [-tsje-], en av Roms sju kullar. Mon'te Cris'to, liten till Italien hörande ö s. om Elba, bekant genom A. Dumas’ roman ”Greven av Monte Cristo”. Montelius, Oscar, 1843—1921, arkeolog, riksantikvarie 1907—13, medlem av Svenska akademien. För utforskandet av Europas och även Orientens förhistoria har M:s undersökningar varit banbrytande. Montene'gro, ”svarta berget”, före l:a världskriget självständigt konungarike, från 1918 utgörande en del av Jugoslavien. 1946 folkrepublik i den federativa jugoslaviska republiken. 13 837 km2. 419 625 inv. 1953. Huvudstad: Titograd, 16 333 inv. 1953. — Historia. Först mot slutet av 1300-t. kan M. anses som en politiskt enhetlig stat. Emellertid hade M. att utkämpa så gott som oavbrutna strider mot turkarna, som dock aldrig lyckades underkuva landet. På 1700-t. kom M. under inflytande av Ryssland, och i början på 1800-t. invecklades M. i Napoleonsstriderna. 1858 tillbakaslogs med framgång ett turkiskt anfall, men då det upprepades 1862, måste M. gå med på en för turkarna fördelaktig överenskommelse. Emellertid började striderna ånyo i samband med rysk-turkiska kriget 1877—78, varvid M. gjorde betydande landvinningar. Självständigt konungarike 1910. M. kämpade mot Turkiet i Balkankrigen 1912 och i l:a världskriget. Från 1918 del av Jugoslavien (se ovan). Under 2:a världskriget var M. ockuperat av italienska trupper 1941—43, därefter av tyska. Befriades hösten 1944 av de allierade. Mon'ter, glastäckt låda, skåp el. ställning för mu-seiföremål, utställningsartiklar etc. Monte'ra, infatta (broderier, juveler etc.), utrusta, sätta upp. Mon'te Ro'sa, näst Mont Blanc Alpernas högsta topp, belägen i Wallisalperna på gränsen mellan Schweiz och Italien. Når 4 640 m ö.h. Montespan [mågtespag'], Frangoise de Roche-chouart, markisinna de M., 1641—1707, älskarinna åt Ludvig XIV av Frankrike. Montesquieu [mågteskiö'], Ch. de Secondat, baron de M., 1689—1755, politisk skriftställare, en av de ledande bland de franska upplysningsfilosoferna. M:s huvudarbete är L’esprit des lois, i vilket han utvecklar sina statsrättsliga principer. Han gör här gällande, att ett folks lagar måste lämpas efter dess olika levnadsförhållanden, dess religion, seder, historia, klimat etc. Hans ideal är det engelska styrelsesättet, vilket han, i viss mån med orätt, ansåg grundat på en uppdelning i verkställande, lagstiftande och dömande makt. Lettres persanes är en roman i brevform, som på ett bitande kvickt sätt kritiserar de dåtida samhällsförhållandena. Montesso'risystemet, ett av en italiensk läkare, Maria Montessori (1870—1952), grundat uppfost-ringssystem, som går ut på att ge barnens självverksamhet så stort utrymme som möjligt. Montevide'o, huvudstad i republiken Uruguay, belägen vid La Plata-viken. 838 000 inv. 1954. Medelpunkt för Uruguays handel. Universitet. Monte Vi'so, Monviso, berg i Västalperna, nära gränsen mellan Frankrike och Italien. Når 3 840 m ö.h. Vid M. upprinner floden Po. Montez [månte's], Lola, 1818—61, irländsk även- Mon tyrerska, vars egentliga namn var Maria Eliza Gil-bert. M., som uppträdde som dansös, kom att spela en viss roll i Bayerns historia 1847—48 i egenskap av älskarinna åt konung Ludvig I, över vilken hon fick ett olyckligt inflytande. På grund av M:s skandalösa uppförande tvangs konungen att avlägsna henne och abdikerade kort därefter. Montezu'ma II, 1466—1520, konung över azte-kerna, uppsteg på Mexicos tron 1502. M. tillfångatogs av den spanske erövraren Cortez* och dödades under ett uppror, som aztekerna gjorde mot spanjorerna. Montgolfier [måggålfje'], J. M., 1740—1810, och brodern J. E., 1745—99, franska uppfinnare, som konstruerade den första varmluftballongen och den hydrauliska väduren. Montgomery [möntgamm'öri, -gåmm-], sir Bernard Law, f. 1887, eng. militär, fältmarsk. 1944. M. var under 2:a världskriget bl.a. chef för 8:e britt armén i Egypten och ledde där offensiven mot axeltrupperna 1942, som möjliggjorde befrielsen av hela Cyrenaika och Tunisien i maj 1943. Blev dec. 1943 chef för de britt, invasionstrupp. och ledde dem vid invasionen i Normandie 1944. 1945 befälhavare för fyra allierade arméer. Efter krigets slut var M. chef för de brittiska ockupationstrupperna i Tyskland och medlem av det allierade kontrollrådet 1945—46. Från oktober 1948 ordförande i Västunionens permanenta försvarsråd. Montgomery [möntgamm'öri], huvudstad i Alabama, USA, vid floden Alabama. 106 525 inv. 1950. Handel med bomull. Montherlant [-lag'], Henry de, f. 1896, fransk författare med en omfattande produktion av traditionsbundna romaner och essäer. Montmartre [mågmar'tr], höjd och stadsdel i n. delen av Paris. På M. ligger kyrkan Sacré Cæur, påbörjad 1875 och uppförd i romansk-bysantinsk stil, samt Paris äldsta kyrkogård. Nöjeskvarter. I synnerhet tidigare hemvist för parisartisterna. Montoirepolitiken [mågtoa'r-], under 2:a världskriget beteckning på samarbetspolitiken mellan Tyskland och Frankrike, som grundlädes genom sammanträffande mellan Hitler, Pétain och Laval dels i Paris, dels i Montoire den 22—24 oktober 1940. Enligt M. skulle samarbetet ej beröra militära frågor. Lavals avskedande dec. 1940 innebar i viss mån en brytning med M. Lavals efterträdare Darlan anslöt sig emellertid i viss utsträckning till M. Montparnasse [mågparnass'], stadsdel på vänstra stranden av Seine i Paris. M. var särskilt tidigare känt som internationellt konstnärscentrum och har varit samlingsplatsen för flera generationer svenska konstnärer. Mont Pelée [måg pöle'], vulkan på ön Martinique. Når 1 350 m ö.h. Känd genom sitt våldsamma utbrott i maj 1902, varvid staden S:t Pierres ca 40 000 inv. omkom. Montpellier [mågpälje'], stad i s. Frankrike, nära medelhavskusten, v. om Rhöne. 98 000 inv. 1954. Vintillverkning, brännerier, kemisk industri. Gammalt universitet. Montreal [måntriå'l], stad vid S:t Lawrence-flo-den i provinsen Quebec, Kanada. 1 021 520 inv. 1951 (Stor-Montreal har 1 395 400 inv.). Kanadas största stad och viktig handels- och industristad. Utgångspunkt för ångbåtslinjer på Europa; järnvägsförbindelse med USA och Stilla havet. Universitet. Montreux [mågtrö'], kurort i Schweiz, vid Ge-nèvesjön. 12 000 inv. I närheten slottet Chillon. Montreuxkonventionen [mågtrö'-], en överenskommelse juli 1936 mellan Bulgarien, Grekland, Jugoslavien, Rumänien, Turkiet, England, Frankrike, Japan och Ryssland. Turkiet fick enligt M.