Mul 821 särsk. beteckning på telegram för direkt överlämnande till adressaten. Mr., se Mister. MRA, förkortn. för eng. Moral Re-Armament, se Moralisk upprustning. MRP, förkortn. för Mouvement Républicain Po-pulaire, namn på ett borgerligt franskt mellanparti (”folkrepublikanerna”), som leder sitt ursprung från den franska motståndsrörelsen under den tyska ockupationen av Frankrike under 2:a världskriget. Vid valen 1946 blev M. det största partiet i nationalförsamlingen. Mrs., se Mistress. Ms., förkortning för manuskript. M/S, förkortn. för eng. motorship, motorfartyg. MSA, förkortning för Mutual Security Agency. Msta, ca 400 km lång flod i nv. Ryssland, viktigaste tillflöde till sjön Ilmen. Upprinner på n. sidan av Valdaj. ML, förkortning för Mount i geografiska namn. Skrivs även M:t, vilket också används som förkortning för majestät. Mu'cius Scaevola [-sius skä'-], en ung romare, som enl. sägnen tillfångatogs av etruskerna och inför dem visade sitt mod och sin självbehärskning genom att lugnt sträcka in högra handen i en eld och låta den förbrinna. Mudderverk, se Grävmaskin. Muddusområdet är ett myrland kring Muddus-sjöarna ö. om Porjus. M. är Sveriges största orörda vildmark och blev 1942 nationalpark. Muff. — 1. Axelmuff el. muffkoppling, se Axelkoppling. — 2. Ett invändigt gängat, kort rör, som används, då rör skall sammankopplas. — 3. Kvinnligt klädesplagg, oftast av pälsverk, öppet i bägge ändarna, som används för att skydda händerna mot köld. Mufflo'nfår, se Fårsläktet. MuFti, i orienten officiella uttolkare av den muhammedanska lagen. Mugg el. lera, eksem, ibland med sårigheter i huden, på nedre delen av benen hos hästar och nötkreatur. Orsakas av fukt i förening med kyla och orenlighet el. möjligen av ett särsküt smittämne. Muhamm'ed, omkring 570—632, Islams grund-läggare. M. kom under resor i beröring med judendom och kristendom. Under sina religiösa grubblerier tyckte han sig få uppenbarelser av änglar etc. Dessa uppenbarelser nedskrev M. och de utgör grundstommen i Islams bibel, Koranen. M. verkade först i Mecka men vann endast få anhängare. 622 överflyttade han till Jatrib, som sedermera kallades Medina. Denna överflyttning blev vändpunkten i hans karriär och till detta år, som muhammedanerna kallar Hidjra, förlägger de början av sin tideräkning. I Jatrib samlade M. en stor skara anhängare. En hel del stammar slöt sig till M. Slutligen underlade han sig även Mecka och blev så småningom härskare över hela Arabien. Under förberedelserna till ett anfall mot det östromerska riket avled han i Medina. Jfr även Islam. Muhammed, fem turkiska sultaner, bland vilka märks M. II den store, 1430—81. M. gav dödsstöten åt det bysantinska kejsardömet och erövrade 1453 Konstantinopel, som han gjorde till sin huvudstad. Senare företog han flera segerrika eröv-ringståg och ordnade med klokhet sitt rikes inre styrelse. Muhamm'ed A'hmed, kallad el-Mahdi, omkring 1848—85, religiös pretendent och härskare över Sudan. M., som sade sig härstamma från profeten Muhammed, samlade massor av anhängare och började snart ivrig politisk agitation. Slutligen framträdde han som ledare av ett uppror i det egyptiska Sudan. Han hade stora framgångar, erövrade Khar- tum 1885 men dog några månader därefter. Jfr Gordon. Muhamm'ed, Ali, 1769—1849, pascha av Egypten. M. var son till en albansk bonde och kom som turkisk officer till Egypten vid slutet av Napoleons fälttåg (1798—99). Där tillskansade han sig makten och blev av sultanen utnämnd till pascha av Egypten 1805. För att säkra sin ställning ordnade han ett blodbad på Mameluckerna 1811. Kring 1830 utbröt stridigheter mellan M. och sultanen, vilka med ett avbrott varade till 1841. Slutligen tvingad till fred av England måste M., ehuru han haft framgång i striderna, erkänna sultanens överhöghet men blev ärftlig pascha av Egypten och grundade därigenom den sedan regerande dynastin. Muhammedaner, se Islam. Muk'den, kin. Shenyang, stad i Manchuriet vid floden Hunho. 1,6 milj. inv. 1952, mest kineser. Livlig handelsstad. Begravningsplats för Mandsjukej-sarna i Kina. Vid M. besegrades ryssarna 1905 av japanerna i ett stort slag. Mula, se Hästdjur. Mulahacén (el. Mulhacén), om Alperna undan-tas, Europas högsta fjälltopp, belägen i bergskedjan Sierra Nevada, s. Spanien. Når nära 3 500 m ö.h. Mulatf, avkomling av neger och vit. Mu'le, överläppen hos idisslare och hästdjur. Mulhouse [mylo's], tyska Mühlhausen, stad i s. Elsass, Frankrike, 99 100 inv. 1954. Bomullsspinnerier. Muljerade konsonanter, konsonanter, som uttalas med tungan i j-ljudsläge, t.ex. spanska n uttalas ungefär nj men är ett enkelt ljud. Mull, se Humus. Svart mullbärsträd. Mullbärsträd, arter av släktet Morus, vilka är mindre träd med hallonlika skenfrukter, mullbär. Svarta M. (M. nigra) har hjärtformade blad och svartröda mullbär. Vitt M. (M. alba) har äggrunda blad och vitgula mullbär. Det senare trädet odlas för silkesmaskaveln. Bladen tjänar silkesmasken till föda. Muller [malTö], H. J., f. 1890, amerikansk ärft-lighetsforskare, en tid verksam i Ryssland. M. erhöll nobelpriset i medicin och fysiologi 1946. Mullvadartade däggdjur (Tal'pidae), familj inom insektätarnas ordning (Insectivora). De är små grävande djur som mestadels lever under jorden, cylindrisk kropp, kort hals, utdragen nos och korta