Mul 822 extremiteter, de främre ombildade till grävfötter. Lever av insekter, snäckor och maskar. Mest känd är den vanliga (europeiska) mullvaden (Talpa europaea). Denna är svartgrå el. svartblå. Omkring 15 cm lång. Förekommer i Europa, Asien till Altai och Japan; i Sverige inom hela Götaland och Södermanland. Den har kolossal aptit och intar dagligen en kvantitet föda, som utgör W2 gånger dess egen kroppsvikt. I gångarna rör sig mullvaden lika hastigt som en häst travar. Mullvaden, se Mullvadartade däggdjur. Mul- och klövsjuka, en smittosam sjukdom, som särskilt förekommer hos nötkreatur. Efter 2—3 dagar uppträder inflammation i munnen och på mulen samt kring klövarna och på spenarna. M. åtföljs av feber och djuret magrar kraftigt. Dödligheten är i allmänhet ej stor för vuxna djur. Sjukdomen sprider sig med mjölk, föremål etc. I Sverige har man hittills sökt förhindra sjukdomens inträngande genom att på statens bekostnad nedslakta angripna djur. M. har sedan 1847 flera gånger inkommit i Sverige. Under de svåra epidemierna 1924 —27, 1929—31 och 1938—39 kunde nedslaktnings-metoden ej användas i samma utsträckning som tidigare. I stället försökte man att genom isolering av sjuka besättningar hindra sjukdomens spridning. På senare tid har man börjat använda det Schmidt-Waldmanska vaccinet mot M. och erhållit mycket lovande resultat. Multiform', månggestaltad. Multip'el, mat., mångfald av en storhet (t.ex. 16 är multipel av 4). Multipeltelefoni' innebär att flera samtal överförs på samma ledning, varvid olika bärfrekvenser används. Genom att mottagarna avstäms i överensstämmelse med de olika bärfrekvenserna undviks störningar mellan resp, samtal. Multipla proportioner, se Dalton. Multiplikation, ett av de fyra enkla räknesätten. Det tal, med vilket man multiplicerar, kallas multi-plika'tor. Det tal, som multipliceras, benämns mul-tiplikand'. Resultatet av en M. kallas produkt. MuFtum, lat., mycket; skämtsamt uttryck för förmögenhet, rikliga tillgångar. Mulåsna, se Hästdjur. Egyptisk mumie. Mu'mie, människo- el. djurkropp, som genom någon kemisk procedur (balsamering*) el. på grund av förvaringsplatsens beskaffenhet bibehållits utan att förruttna. Mest bekanta är de M., som påträffats i fornegyptiska gravar. En M. tillhörande de rika klasserna sveptes i en mängd bindlar och lades därefter på rygg med armarna utmed sidorna el. korsade över bröstet i en kartong. Denna var formad efter människokroppen, och särskilt ansiktet var noggrant utmejslat. Vanligen målades el. förgylldes kartongen. Kartongen insattes i en träkista som placerades i en ny träkista, varefter alltsammans nedsattes i en sarkofag av sten. De märkligaste M., bland dem Tut-anch-Amon*, har påträffats i gravarna i konungarnas dal vid Tebe (Luxor). Mumiebaggen, se Heliga pillerbaggen. Mumm'a, dryck, sammansatt av öl, porter och socker, ibland även sherry. Munch [monk], Edvard, 1863—1944, norsk målare. M. är en av de förnämsta representanterna för det expressionistiska måleriet. Han är en av de få nordiska konstnärer som haft direkt betydelse för den europeiska konstutvecklingen. M. var även verksam som litograf, raderare och träsnidare. Munch, Peter, 1870—1948, dansk politiker, fil. dr. Försvarsminister 1913—20, utrikesminister 1929 —40. Munck af Fulkila, A. F., 1749—1831, hovgunstling. M. var född i Finland och kom som hovtjänare till Stockholm, där han vann Gustav IH:s synnerliga bevågenhet och raskt gjorde en glänsande karriär. Emellertid igångsatte han tillverkning av falska sedlar, vilka i stor mängd utprånglades i Finland. Saken upptäcktes och M. tvingades att lämna Sverige. Munde'ring, benämning på en omgång kläder för en soldat. M. ingår även i uttrycket hästmundering. Mungiga, ett enkelt musikinstrument, som består av en stålfjädertunga i en liten järnram. Mungo (Herpes'tes mungo), ett litet skunkdjur, som bl.a. angriper glasögonormar. Finns i s. Asien. Muni [mjo'ni], Paul, f. 1887, amerikansk skådespelare av österrikisk härstamning. En av USA:s främsta karaktärstolkare. Municipa'1, som har avseende på en kommun. Municipa'lsamhälle, tätare bebyggt samhälle inom en landskommun (el. fallande inom flera landskommuner) vilket i vissa avseenden (exempelvis byggnads-, ordnings-, hälsovårds- och brandväsen) bildar en från vederbörande landskommun skild, självständig kommunal enhet men i övrigt alltjämt kvarstår som en del av denna. Den kommunala självstyrelsen utövas i M. genom municipal-fullmäktige samt municipalnämnd. Munin, se Hugin och Munin. Munk, Kaj, 1898—1944, dansk präst och dramatiker, som i sina skådespel skildrade maktbegär och diktatorer. Gud är dock den störste diktatorn, som segrar i sista akten (Sej ren, Han sidder ved smeltediglen, E g e 1 y k k e). Under den tyska ockupationen verkade M. för Danmarks befrielse och förkunnade öppet sina åsikter. Han mördades av Gestapo 5 jan. 1944. Munkåczy [mon'katsji], M., 1844—1900, ungersk målare, utförde kolossala tavlor med teatraliska motiv, bl.a. Kristus inför Pilatus. Munka-Ljungby, municipalsamhälle i Norra Åsbo härad, Kristianstads län. 1 268 inv. 1955. Munkbron, torg i Stockholm i staden mellan broarna vid Riddarholmskanalen. Munkedal, stort pappersbruk i mellersta Bohuslän. Munken, en bergstopp i Finsteraarhorn, Alperna. 4 105 m. hög. Munkfors, köping och brukssamhälle vid Klarälven, mell. Värmland. 6 216 inv. 1955. Stort järnbruk. Munklati'n, medeltida latin som anses vara sämre och mindre rent än det antika, klassiska. Munklikör, se Benediktinlikör. Munksjö AB, stort pappersbruk i Jönköping. Aktiekapital 21 milj, kr 1956. Munksunds AB, Luleå, grundat 1926, äger sågverk, sulfatfabrik m.m. Aktiekapital 15 milj, kr 1956. M. är anslutet till Svenska Cellulosa AB.