828 Myt känslobetonade fromhetsriktningar, ofta riktade särskilt mot Kristus el. Jungfru Marias person och med halvt erotisk färgning. — I allmänt språkbruk betecknar M. något otydligt, outgrundligt el. till sin beskaffenhet tvivelaktigt. Myt, sägen, saga, särskilt gudasaga. Folkliga och oriktiga trosföreställningar. Jfr Mytologi. Mytens, se Meytens. Myteri' anses föreligga, då underordnade t.ex. krigsfolk och sjömän reser sig emot dem, under vilkas kommando de står. Mytile'ne, gammal stad på ön M. (se Lesbos), Grekland. Omkring 28 000 inv. 1940, greker. Livlig sjöfart. My'tilus, se Blåmussla. Mytologi', läran om äldre folks gudatro. Myxöde'm, se Inre sekretion. Måkläppen är en liten ö i Östersjön, sv. om Falsterbo. M. är fridlyst på grund av sin rikedom på fåglar. Målarkonst. Se bildsidorna 829—83. Målarmussla, se Flodmusslor. Målbrott, den ändring av stämman, som äger rum vid könsmognaden hos gossar. Målet, ett på folkmål grundat språk, som numera är det ena officiella språket i Norge. Målla, se Mollor. Målsman. Enligt gamla giftermålsbalken var mannen målsman för hustrun och intog såsom sådan en förmyndares ställning. I och med nya gifter-målsbalkens ikraftträdande har målsmanskapet helt och hållet upphört i personligt hänseende. I ekonomiskt hänseende kvarstår det emellertid i de äktenskap, som alltjämt regleras enligt gamla gifter-målsbalkens stadgande. För barn är föräldrar eller förmyndare M. Månadsrening, se Menstruation. Måncykel omfattar ungefär 19 år och utgör den tid, då nytändningarna återkommer på ungefär samma dag av året. Månen har en genomskärning av 384 mil, dvs ungefär Va av jordens, tätheten är 6/i0 och massan Vso av jordens, avståndet från jorden varierar mellan 35 700 till 40 700 mil (beroende på att banan är elliptisk) el. ca 60 jordradiers längd. Månens yta visar oss en öde berg- och ökenvärld, med vidsträckta slätter, som kallas (men ej är) hav, ett fåtal bergskedjor, vilkas högsta toppar reser sig till samma höjd som Himalayas högsta fjäll. Egendomliga för månen är de över 30 000, ibland jättestora, vul-kanliknande kratrarna, som sannolikt är minnesmärken från den tid, då månen övergick från glödflytande till fast tillstånd, och den tunna månskorpan genombröts av vid avkylningen frigjorda gasmassor. Månen saknar atmosfär och vatten, vilket tillika med att tyngdkraften där är mycket mindre än på jorden förklarar, att ej vittringen nedbrutit de oerhört åldriga bergbildningarna. M. kretsar runt jorden på en tid av 27 dygn och 8 timmar efter en bana, som lutar 5° mot ekliptikan, och vänder därunder i stort sett samma sida mot jorden. På grund av den olika belysningen från solen syns därunder månen, som själv är en mörk himlakropp, genomlöpa olika faser, från nymåne, då den vänder sin obelysta hälft mot oss, till fullmåne, då den är helt belyst. Tiden från ny och till dess månen är belyst till hälften kallas första kvarteret. Den följande tiden till fullmåne kallas andra kvarteret osv. På grund av den förflyttning, som jorden och med den månen gör runt solen, måste M. gå något mer än ett varv, innan den återkommer i samma ställning till jorden och solen, varför 29Vi dygn förgår mellan varje nymåne. — Se vidare Förmörkelse och beträffande månens inverkan på tyngdkraften på jorden Ebb och flod. Månförmorkelse, se Förmörkelse. Mångbyggare, beteckning för växter, som har såväl en- som tvåkönade blommor. Månghörning, se Polygon. Mångårdar, månringar, se Vädersolar. Månsing, se Monsing. Månskenssonaten kallas Beethovens pianosonat i ciss-moll, opus 27, nr 2. Månsson, Fabian, 1872—1938, författare, fil. hed.dr. Började sin bana som grovarbetare och järnvägsarbetare. Var 1899—1904 medarbetare i ett flertal skånetidningar och 1904—12 i Arbetarbladet, Gävle. Ledamot av andra kammaren från 1912. Initiativtagare till Socialdemokratiska ungdomsförbundet 1903 och till Socialdemokratiska vänsterpartiet 1917. Utgav ett flertal politiska skrifter, främst i tull- och försvarsfrågor, samt skönlitterära arbeten, Rättfärdiggörelsen genom tron, Sancte Eriks gård samt Gustaf Vasa och Nils Dacke. De sistnämnda innehåller skildringar från medeltidens senare skede. Månsten, halvädelsten av halvgenomskinlig, skimrande fältspat. Månår, se Tideräkning. Måra, se Galium. Mårbacka, herrgård i s. Värmland, där Selma Lagerlöf var född och som kom i hennes ägo 1910. Efter hennes död förvaltas M. av en särskild stiftelse och hålls tillgänglig för allmänheten. Skogsmård. Mårdsläktet (Martes) hör till vessledjurens familj (Mustelidae) inom rovdjurens ordning. Hit hör bl.a. den även i vårt land förekommande sko g s m å r-den (M. sylvatica), som f.ö. träffas i n. och mell. Europa och stora delar av Asien. Lever av mindre däggdjur, fåglar och insekter. Sobeln (M. zi-bellina) finns i nö. Asien, framförallt i Kamtjatka. Lämnar utomordentligt fint skinn. Mårtensmässa (”Mårtensgås”) firas den 11 nov. till minne av Martin av Tours, en frankisk biskop på 300-t., vilken efter sin död förklarades som helgon. Hans festdag kombineras med en del folkseder, bl.a. festmåltid på gödda gäss. Måsartade fåglar (Laridae), familj inom fågelordningen Charadriiformes. Vattenfåglar. Hit hör bl.a. tärnor, mås- och labbsläktet. Måssläktet (Larus) hör till de måsartade fåglarnas familj. Över 50 arter finns. De flesta häckar kolonivis och är flyttfåglar. I allmänhet är de tecknade i grått och vitt. Fiskmåsen (L. canus) är