Möl och måste då även avgå som medlem av folketinget. Juni 1942 lyckades han fly till England. Utrikesminister i Buhls regering sept.—okt. 1945. Mölltorp, municipalsamhälle nära Karlsborg i Skaraborgs län. 574 inv. 1955. Mölndal, stad 1 mil sö. om Göteborg, v. Västergötland. 22 783 inv. 1956. Stort oljeslageri, margarinfabrik. Textilindustri. Mölnlycke, industriort i v. Västergötland. Textilfabriker samt folkhögskola. Mön, se Möen. Mön'ja, ett som färg och kitt begagnat rött ämne, som kemiskt är en förening mellan bly och syre [Pb3Od. Mönsferskydd. Genom registrering i mönsterregistret hos Patent- och registreringsverket kan en upphovsman till mönster el. modell vinna rätt att med andras uteslutande använda mönstret el. modellen vid tillverkning. Denna rätt kan även tillerkännas den, som kan visa sig av upphovsmannen ha förvärvat rätt till mönstret el. modellen. För att registrering skall kunna ske erfordras bl.a. att mönstret, innan ansökan gjordes, ej varit intaget i allmänt tillgänglig tryckt skrift el. varit återgivet på offentligen till salu hållna alster. M. gäller för en tid av 17 år räknat från den dag, då ansökan inkom, men fr.o.m. fjärde året måste man varje år erlägga en avgift för att få behålla M. Mönsterås, köping i Kalmar län, invid Kalmarsund. 4 151 mv. 1955. Mönstring. Enligt värnpliktslagen av den 30 dec. 1941 har den tidigare mönstringsskyldigheten bortfallit. I stället åligger det nu värnpliktig, dels att på anmodan av vederbörande inskrivningschef lämna begärda uppgifter, dels att tillse, att han ständigt kan nås av postförsändelser. Mörby, villasamhälle nära Stockholm vid Djurs-holmsbanan i Danderyds köping. Mörcke, Emil, 1861—1951, general, krigsminister 1914—17 i Hammarskjölds ministär. 1914 var M. konsult, statsråd. Möre var ett av de forna småländska landskapen och omfattade s. kustlandet av Kalmar län. Möre og Romsdal fylke, norskt fylke, omfattande sydvästligaste delen av Nordanfjällska Norge. 15 052 km2. 197 000 inv. 1952. Mörike, E., 1804—75, tysk författare, främst känd genom sina dikter, vilka är skrivna i enkel, om folkvisan påminnande form. Mörköfjärden, fjärd mellan Södertörn och det övriga Södermanland. I M. ligger Mörkö, 56,33 km2. Mörne, Arvid, 1876—1946, finländsk författare. M. utgav flera diktsamlingar (Döda år) och romaner skildrande de svensk-finska kustbornas liv. Mörner. — 1. C. O. M., 1781—1868, officer, bekant för att han tog initiativet till underhandlingar med Bernadotte angående dennes kallande till kronprins av Sverige. — 2. Birger M., 1867—1930, författare. M:s böcker behandlar vanligen ämnen ur historisk el. exotisk miljö (Dess höga p 1 a i-sir, Under halvmånen, Ur mitt irrande liv). — 3. Stellan M., f. 1896, surrealistisk målare. Tillhör Halmstadgruppen. Mörrumsån, sydsvenskt vattendrag. Upprinner i Småland, där den bildar avlopp för Helgasjön och Åsnen, rinner i sydlig riktning genom Blekinge, utfaller i Östersjön. Längd 180 km. Laxfiske. Mörsare, se Haubits. Mörtfisksläktet (Leucis'cus), ett släkte karpfiskar till vilket bl.a. hör id*, sarv* och den vanliga mörten (L. rutilus). Den blir 20—30 cm lång. Ryggen svartgrå, sidorna silverfärgade, buken vitaktig. Fenor röda. Ögonring röd. Allmän i hela Europa n. om Alperna. Vitt och välsmakande kött men mycket benigt. Se bild sid. 369. Möss, se Råttsläktet. 838 Mösseberg, Västergötland, ett av Falbygdens taf-felberg, vid vars fot ligger M:s sanatorium och badhotell. Mösspartiet, mössorna, politiskt parti under frihetstiden, grundat i opposition mot hattpartiet. Det äldre M. organiserades egentligen först efter hattpartiets seger 1739, ehuru benämningen ”mössor” redan getts Arvid Horns anhängare. Partiet kom från början i farligt beroende av Ryssland och störtades utan att ha vunnit någon avgörande seger över hattarna, trots att det var i majoritet vid riksdagen 1742—43. Det yngre M., som uppstod under 1750-t:s slut, fortsatte det äldre partiets traditioner, ehuru det demokratiska elementet nu var ojämförligt starkare. M. trädde i skarp opposition mot hattarnas lättsinniga slöseri med statsmedel. Det gjorde sig emellertid starkt beroende av Ryssland, vilket återigen visade sig farligt för partiets bestånd. 1765—69 satt mössorna vid styret och efter att under en tid ha fått vika för de förenade hov-och hattpartierna var de 1771—72 åter de härskande. I och med Gustav III:s statskupp 1772 försvann såväl möss- som hattpartiet. N N, den fjortonde bokstaven i vårt alfabet. — Förkortning för norr. — Kem. tecken för en atom kväve (nitrogenium). — Handelsterm = netto. — Romerskt taltecken = 900 el. 90. Na, kem. tecken för en atom natrium. Naantali [na'n-], se Nådendal. Naasse'ner, ofi'ter, under århundradena e.Kr. förefintlig gnostisk* sekt, för vilken ormen var symbolen för det goda. Nabi, Les Nabis [nabi'], ”profeterna”, fransk symbolistisk konstnärsgrupp bildad 1892 av Sérusier, Maurice Denis samt ungdomarna Bonnard och Vuillard. Na'bo, granne. Nabo'b, ursprungligen ståthållare; engelsk-indisk hederstitel; person, som skaffat sig rikedomar i Indien; enormt rik person i allmänhet, som för ett luxuöst liv. Nabopolass'ar, se Babylonien. NACA, förkortning för National Advisory Com-mittee for Aeronautics [næsj'önöl ödvaj'söri kömit-ti' får-æ'rönå'tiks], en 1915 grundad amerikansk organisation, som har översynen över den vetenskapliga forskningen rörande flygväsendet. Nach Belieben [-li'ben], ty., efter behag. Nachspil, samkväm omedelbart efter en fest; även senare delen av en tillställning. Nacka, stad i nö. Södermanland, Stockholms län. 18 269 inv. 1956. Nad'ir, den punkt på himmelssfären, som ligger lodrätt under våra fötter, således motsatsen till zenit. Naf'ta, se Bergolja. Naftali, enligt Gamla testamentet en israelitisk stam i n. Galiléen, som skulle härstamma från en av Jakobs söner. Naftali'n, ett till den aromatiska serien hörande kolväte. Kem. formel CioHs. N. framställs genom fraktionerad destillation av stenkolstjära och är vid vanlig temperatur ett fast ämne (vita kristallfjäll), smältpunkt 79°. Dess viktigaste användning är för framställning av färgämnen. Användes förr som medel mot mal.