839 Nafte'ner, kolväten, tillhörande den aromatiska serien, ingår i rysk petroleum. Nagaj'ka, ry., ett slags av kosacker använd piska. Naga'nasjuka el. tsetsesjuka motsvarar hos hästar och nötkreatur den av tsetseflugan förorsakade tropiska sömnsjukan hos människan. Nagasa'ki, sjöstad på v. kusten av japanska ön Kiusiu. 242 000 inv. 1950. Livlig handel med Asiens fastland. N. var i mer än 200 år (1641—1854) holländarnas enda hamnplats i Japan. — 9/8 1945 fälldes här den andra atombomben, då 26 238 människor dödades och 43 060 skadades. Nagelört, rågört (Draba verna), en tidig vårväxt med en liten bladrosett vid marken samt små vita blommor. Förekommer allmänt i något olika former i vårt land. Nagoya, stad på s. kusten av japanska ön Hondo. 1 031 000 inv. 1950, till storleken den fjärde bland Japans städer. Viktig handels- och industristad med bl.a. tillverkning av porslin, bomulls- och silkesvävnader samt emaljarbeten. N. är genom kanal förbunden med djuphamnen vid Iseviken. Nagpu'r, stad i n. Främre Indien, huvudstad i Madhya Pradesh. 449 000 inv. 1951. Bomulls- och sidenindustri. Naguib, Mohammed, f. 1901, egyptisk general och politiker. Efter den militära statskuppen juli 1952, då kung Faruk tvangs abdikera till förmån för sin son Fuad II, blev N. premiärminister. Då Egypten proklamerades som republik juni 1953, blev han dess förste president men behöll också premiärministerposten. Den sistnämnda måste han dock avstå april 1954 till G. A. Nasser, som också störtade N. från presidentposten i november s.å. Nagy [nådj], Imre, f. 1896, ungersk politiker (titoist). Ministerpresident (efter Rakosi) juli 1953 —april 1954 och okt.—4 nov. 1956 under frihetsrörelsen. Efterträddes av Janos Kadar. N. arresterades av ryssarna nov. 1956. Nahas pascha, Mustafa, f. 1876, egyptisk politiker, ledare för nationalistpartiet (Wafdpartiet) efter Zaghlul, ministerpresident 1928, 1930 och 1942—44 samt 1950—52. Ledde från 1942 överläggningarna om bildandet av Arabförbundet. N. råkade i konflikt med England efter att ha sagt upp Sudankonventionen och 1936 års fördrag 1951, vilket ledde till hans fall s.å. Nahitjevan', autonom sovjetrepublik, som ingår i Aserbedjdsjan i Kaukasien. 5 400 km2. 117 000 inv. Na'hum, en av Gamla testamentets profeter, som antagligen levde mot slutet av 600-t. f.Kr. Naidu, Sarojini, 1879—1949, indisk författarinna. En av de ledande i den indiska kvinnorörelsen och president för nationalkongressen 1925. Delegat vid rundabordskonferensen i London 1931, t.f. guvernör i Förenade provinserna 1947. Na'in, ort i s. Galiléen, Palestina, fordom stad, numera en liten by. Omnämnd i Lukasevangeliet (7 kap.: 11). Nairo'bi, huvudstad i Kenya, brittiska Östafrika vid Ugandabanan. 186 000 inv. 1954, varav 18 000 européer och 65 000 asiater. Flyghamn. Nai'v, barnslig, okonstlad, oreflekterat öppenhjärtig, enfaldig. — Naivite't, omedelbarhet, enfald. Naivism, en konstriktning, som söker nå konstnärligt uttryck genom att efterbilda barnens tafatta och oreflekterade teckningar. Som N:s viktigaste föregångsman räknas den franske målaren Henri Rousseau. Naja'der, i den grekiska mytologin benämning på de vattennymfer, som troddes hålla till i inlands-vatten (källnymf, flodnymf, sjönymf). Nakenfröiga växter, se Gymnospermae. Nakna jungfrun, se Tidlösa. Gustaf VI Adolfs namnchiffer ritat av Bertil Kumlien. Nan Nakskov, stad vid Nakskov fjord, v. Lolland, Danmark. 16 000 inv. 1950. Lollands största stad. Livsmedelsindustri. Spannmålshandel. Nak'terhus, kompasskåp på fartyg. Namaland el. Namaqualand, två områden i Sydafrika. Stora N. bildar s. delen av Sydvästafrika, Lüla N. ingår i Kap-provinsen. Torrt kustland; omkr. 50 000 km2. Omkr. 30 000 inv., till största delen hottentotter (nama el. namaqua) och biandfolk. Namaqua, se Namaland. Namdalen el. Namsdalen, skogrik dalgång, fortsättning av Namsfjorden upp efter Namsenälven i Norge, n. om Trondheimsfjorden. Namnchiffer, sammanställning av mer el. mindre utsirade initialer. Jfr också Monogram*. Namnlagen, kungl. förordn. av 1901 med senare ändringar, som innehåller bestämmelser ang. rätten att ändra el. byta namn. Ärenden härom behandlas av statistiska centralbyrån. Jfr Namnskydd. Namnlösa sällskapet, ett litterärt sällskap bland Uppsalastudenterna på 1860-t. Till N. hörde bl.a. Snoil-sky, Wirsén och Wikner. N. opponerade mot romantiken och företrädde en måttfull realism. Namnskydd, det skydd, som bereds bärare av en del namn till förhindrande av att annan person gör ifrågavarande namn till sitt. N. kan tillerkännas både juridiska och fysiska personer. Kungl. förordning om släktnamn finns av 5 dec. 1901. Jfr Namnlagen. Namnstämpeln, benämning på en under Fredrik I:s regering i Sverige införd kunglig namnstämpel, varigenom konungen slapp att själv underteckna mindre viktiga regeringsbeslut. Under konung Adolf Fredriks regering användes N. som medel att inskränka kungamakten, i det rådet av ständerna erhöll rätt att använda N. på alla regeringsbeslut, även de som konungen ej godkände. I och med Gustav III:s statskupp 1772 avskaffades N. Nam'senälven, norsk älv i Nord-Tröndelag fylke. Genomflyter Namdalen och utfaller i Namsfjorden i Atlanten. N:s längd uppgår till 150 km. Namsdalen, se Namdalen. Namsfjorden, se Namsenälven. Nam'sos, stad vid Namsfjorden i mell. Norge. 4 500 inv. 1950. Vid N. landsattes våren 1940 brittiska trupper. N. blev i samband med striderna svårt skadat. Namur [namy'r]. — 1. Provins i sö. Belgien. 3 660 km2. 363 000 inv. 1953. N. har en betydande järn-och stenkolsproduktion och är ett högt utvecklat industriområde med företrädesvis järnindustri. — 2. Stad i N. 1, belägen vid floden Maas. 32 000 inv. 1953. Järnindustri. Nan-chang, huvudstad i provinsen Kiangsi i ö. Kina. 270 000 inv. Nancy [naqsi'], stad i nö. Frankrike. 125 000 inv. 1954. Spinnerier, konsthantverk och konstindustrier (fajans etc.). Universitet. — N. var fordom huvudstad i Lothringen. Nandu', se Strutsfåglar. Nangasaki, se Nagasaki. Nan-king (kin. ”Söderns hov”), tidigare huvudstad i Kina. N. ligger i provinsen Kiangsu vid nedre loppet av Yangtzekiang. 1 020 000 inv. 1950. N. är en mer än 2000 år gammal stad och var 317—582 samt 1368—1403 Kinas huvudstad. Var en tid världens folkrikaste stad. Redan på 1850-t. hade den omkr. 800 000 inv. Är 1853 intogs staden av ett upprorsparti. Den återtogs år 1864 av de kejserliga, varvid den fullständigt ödelädes. N. har sedan gam