845 Nattens drottning. nollpunkten, så att vegetationen därav lider skada, inträffar i södra delarna av vårt land ofta på försommaren, i norra delarna på eftersommaren. Utsatta för N. är i synnerhet lågt liggande marker, dit den avkylda och därför tyngre luften rinner ned. N. är för övrigt mest hotande under lugna, klara nätter, då marken genom stark utstrålning avkyls starkare än luften. Nattglim (Silene noctiflora), en ört med vita välluktande blommor, som öppnar sig mot kvällen. Vanlig på åkrar och dikesrenar. Natt och Dag, en av Sveriges äldsta nu levande adelssläkter. Till denna ätt hörde Måns Bengtsson till Göksholm, d. omkr. 1477, vilken på grund av en familjetvist mördade Engelbrekt 1436. Nattskräck, se Mardröm. Nattskärrorna (Caprimulgidae), familj inom fågelordningen Coraciiformes. Omkr. 115 arter. Förekommer över nästan hela jorden utom i polartrakterna. Nattfåglar med ljudlös flykt. Nyttiga, då de utrotar skadeinsekter. Hit hör nattskärrsläktet (Caprimulgus) med den hos oss förekommande nattskärran (S. europaeus), som är allmän i s. och mell. Sverige, sällsyntare norrut. Flyttfågel. Se bild sid. 421. Nattsländor (Trichop'tera), en insektsordning, vars arter är nattdjur med två par vingar. Deras larver kallas husmask*. Nattsmyg (Lepisma sacchari'na), en liten silver-glänsande borstsvans, som lever av mjöl, tyger o.d. och ibland påträffas inomhus. Nattugglesläktet (Syrnium), ett ugglesläkte, som saknar örontofsar. De lever av råttor, småfåglar o.d. och är nattdjur. Kattugglan (S. aluco) är tecknad i brunt, grått och vitt och förekommer allmänt i Sverige. L a p p u g g 1 a n (S. lapo'nicum) är tecknad i grått och brunt. Den finns i n. Sverige. Se bild sid. 421. Nattvind, land vind*. Nattviol (Habenaria bifolia), en orkidé med två mellanblad och vita, välluktande blommor i ax. N. är vanlig på ängsmark. Nattväktare, en ordningsman, som fordom anställdes i städer för att vaka över den allmänna säkerheten. N. brukade ofta ange tiden genom att vid klockslagen avsjunga s.k. nattvaktsrop. Naturahushållning, som är motsatsen till penninghushållning, innebär, att det ekonomiska livet fungerar utan hjälp av penningen som bytesmedel och värdemätare. Då bytet, som är grundförutsättningen för varje mera utvecklat ekonomiskt liv, till följd härav måste bli tämligen begränsat, måste produktionen till största delen förläggas inom det egna hushållet och lönerna utgå in natura. Den äldre medeltiden kännetecknades i stor utsträckning av Nau N., som var en av förutsättningarna för feodalväsendet. Natura'Iia non sunt tur'pia, lat., ”naturliga ting är icke skamliga”. Naturalisation, utlännings erhållande av medborgarrätt*. Naturalism, inom filosofin en åskådning, närmast överensstämmande med materialismen. Inom konsten beteckning för en riktning som betonar kravet på verklighetstrohet och därvid opponerar mot stiliserande och dekorativt betonade riktningar. Inom litteraturen betecknar N. en riktning, som har sitt ursprung från Flaubert, bröderna Goncourt och Zola och som strävar att med användandet av faktiska iakttagelser ge så verklighetstrogna skildringar som möjligt, därvid ofta övervärderande detaljen på bekostnad av helhetsverkan. N. medför även ofta en onödig bredd, en överbelastning med detaljer. Till N:s representanter i de skandinaviska länderna kan man till en viss grad räkna Brändes och Strindberg. Naturaprestation, utskyld el. skatt, som ej betalas i pengar utan genom dagsverken el. i spannmål etc. (in natura). Naturell', skaplynne. Nature morte [-ty'r mår't], fr., ”död natur”, stilleben*. Naturhistoriska riksmuseet är beläget vid Frescati, Stockholm. Det förvaltas av Vetenskapsakad. Nuvarande byggnaden uppfördes 1907—15. N., som öppnades 1916, består av 7 avdelningar (den botaniska, paleobotaniska, paleozoologiska, entomologiska, evertebrat-, vertebrat- och mineralogiska avdelningen). Naturlagar, erfarenhetsmässigt funna lagar angående orsakssammanhang, t.ex. tyngdlagen. Naturliga logaritmer kallas de logaritmer, som till bas har talet e, som är 2,tis28... Jfr Logaritm. Naturligt system kallas de system, enligt vilka djur och växter klassificeras med hänsyn till deras likhet och antagna släktskapsförhållanden. Naturligt urval, se Utvecklingsläran. Natur och Kultur, bokförlag i Stockholm, grundat 1922, som i stor utsträckning utgett populärvetenskapliga arbeten. Naturskydd, vidtagande av åtgärder för bevarande av naturminnesmärken, sällsynta djur och växtarter etc. Man söker nå detta mål bl.a. genom fridlysning. Större områden med särskilt märklig natur avsätts till nationalparker (i Sverige Stora Sjöfallet, Sarjek, Abisko, Peljekaise, Sonfjället, Hamra, Ängsö, Garphytte och Gotska Sandön m.fl.). Bland berömda utländska nationalparker må nämnas Yellowstone National Park i USA. I Sverige har fridlysning av naturminnen kunnat ske sedan 1909 och genom den nu gällande lagen av år 1952 har möjligheterna vidgats. Svenska naturskyddsföreningen bildades år 1909. Den utger årsskriften Sveriges natur. Bland personer, vilka särskilt gjort insatser på N:s område, må nämnas A. E. Nordenskiöld, K. Starbäck och R. Sernander. 1948 stiftades i Fontainebleau Internationella naturskyddsunionen, i vilken även Sverige är representerat, och i New York den likaså internationella Stiftelsen för naturskydd. Naturvetenskap, den grupp av vetenskaper, som sysselsätter sig med studiet av olika företeelser i naturen (zoologi, botanik, kemi, fysik, geologi, astronomi, de medicinska vetenskaperna m.fl.). Nauen [na'oen], stad nv. om Berlin i delstaten Brandenburg, Östtyskland. 11 000 inv. Radiostation. Nauheim [na'ohajm]. Bad N., liten stad i delstaten Hessen, Västtyskland. 14 000 inv. 1945. Mycket besökt badort. Jfr Kolsyrebad. Nau'plia, Nåvplion, obetydlig kuststad i Argolis, Grekland. 8 456 inv. 1951. Var 1824—34 Grek