847 Ned Karta över årsnederbörden i världen. 370 km. Segelbar från staden Heilbronn till utloppet, 115 km. Necker [nekä'r], J., 1732—1804, fransk finansman och politiker av schweiziskt ursprung. Som bankir i Paris intog N. en framskjuten ställning inom de finansiella, politiska och litterära kretsarna. Efter Turgots fall övertog N. skötseln av Frankrikes finanser och innehade finansministerposten under två repriser (1776—81 och 1788—90). Under denna tid genomdrev N. en del reformer och visade stor skicklighet i finansförvaltningen men var dock ej i politiska frågor sin svåra ställning vuxen. Nedan, se Måne. Ne'denes amt = Aust-Agder* fylke. Nederbörd, i vidsträckt bemärkelse all utfällning i naturen av vattenånga till vatten el. is, alltså regn, snö, hagel, rimfrost, dagg. Vanligen avses med N. regn, snö, hagel. N. mäts i särskilt konstruerade kärl, ”nederbördsmätare”, i vilka avdunstning ej kan ske, och anges i mm vattenhöjd el. i volym pr ytenhet. N. är mycket ojämnt fördelad över jordytan och på olika årstider samt växlar även inom en och samma trakt mycket från det ena året till det andra. I ökentrakter går den ned till nära noll el. endast några 10-tal mm per år, medan den i en del mot havet vända bergssluttningar inom tropikerna kan uppgå till många meter. Största iakttagna värde på ett år härrör från en station på Himalaya (Chorra-Punji) och utgör 23 m, medan den normala årsnederbörden på samma plats är 12 m. Största regnmängd på en dag är 1 m, ungefär dubbelt så mycket som den ordinära årsnederbörden i vårt land. I vårt land når årsnederbörden sina högsta värden i de västliga fjälltrakterna, där den uppgår till 1 000 å 2 000 mm samt i sv. Sverige med 700 —800 mm. Minsta värdena, under 500 mm, når den i n. inre Norrland; även ö. kusttrakterna med Öland och Gotland har i allmänhet låg årsnederbörd. Jfr även Luftfuktighet. Nederbördsmätare, se Nederbörd. Nederlag, magasinering av införda varor enligt fastställd ordning, varvid endast 1 % av tullbelop pet erläggs. Resten betalas, när varorna avhämtas för inhemsk förbrukning. Nederländerna, efter sina viktigaste provinser även kallat Holland, konungarike i v. Europa, beläget utmed Nordsjön, i ö. gränsande till Tyskland, i s. till Belgien. 40 892 km2 (varav 32 438 km2 landareal). 10 550 737 inv. 1953. N. är helt och hållet ett lågland. Det sanka men bördiga kustlandet, marsklandet, har i historisk tid haft större utsträckning än nu. De utanför N. belägna Friesiska öarna var ännu vid vår tidräknings början förbundna med fastlandet. De största landförlusterna skedde mellan 1100- och 1400-t., under vilken tidrymd omkr. 9 000 km2 torde ha gått förlorade genom havets översvämningar. Genom indämningar och torrläggningar av havsområden har man emellertid på senare tid i stor utsträckning lyckats återvinna landområden, sedan 1500-t. ej mindre än omkr. 4 000 km2. På grund av beslut 1918 och 1926 pågår torrläggning av den stora, grunda havsviken Zuiderzee, varigenom omkr. 2 200 km2 ny mark beräknas utvinnas. För närvarande ligger omkr. 14 av N:s yta under havets medelnivå och skyddas för översvämning dels genom sanddyner, dels genom skyddsval-lar. ö. delen av N. upptas till stor del av hedar, vilka blott kan användas till betesmarker. Även mossar har här stor utbredning. De har i stor utsträckning genom avvattning gjorts odlingsbara. N. genomflyts av tre floder, Rhen, Maas och Schelde, vilka utmynnar i Nordsjön och bildar ett vidsträckt sammanhängande deltaområde. Klimatet är ett fuktigt kustklimat. — Åkerbruket är mycket välskött. Utom sädesslagen odlas i stor skala olika industriväxter (sockerbetor, lin). Åkerbrukets avkastning är emellertid ej tillräcklig för landets behov. Trädgårdsodlingen frambringar dock alster till export (blomsterlökar). Boskapsskötseln (nötkreatur, får, svin) är ett synnerligen viktigt näringsfång. I Nordsjön bedrivs fiske, särskilt sillfiske. Huvudnäringarna, handel och sjöfart, gynnas av N:s fördelaktiga läge mellan det tyska industriområdet och havet. 1953 var importen 8 860 milj, gulden och exporten 8 064 milj, gulden. 1 gulden el. florin =