867 hertig Eriks uppfostran. Fick så småningom stort inflytande som Gustav Vasas rådgivare, särskilt på den kyrkliga styrelsen. Norman, F. V. L., 1831—85, tonsättare (bl.a. kantaten Rosa rörans bonitatem). N. var verksam som hovkapellmästare och lärare samt skrev musikkritiska uppsatser. Norman [nå'mön], Montagu, 1871—1950, engelsk finansman, styresman för Bank of England 1920—44. N. återvaldes år från år mot all tradition. Han framträdde föga inför offentligheten men hade stort anseende och ännu större inflytande. Normander el. normanner, beteckning för vikingar i Västeuropa, speciellt de, som slog sig ned i Normandie. Normandie [nårmarjdi'], provins i nv. Frankrike vid Engelska kanalen. 30 000 km2. En av Frankrikes bördigaste provinser. Viktigaste stad Rouen, 116 540 inv. 1954. — Historia. N. är uppkallat efter skandinaviska vikingar (normanderna) vilka på 800-t. härjade i n. Frankrike. N. gavs 911 som län åt vikingahövdingen Rollo. En ättling av denne var Wilhelm Erövraren, som 1066 intog England. N. hörde sedermera omväxlande till Frankrike och England till 1450, då det slutligen återtogs av Frankrike. — 6 juni 1944 landsattes allierade invasions-trupper i N., som befriades från tyskarna i aug. samma år. Norman'diska öarna, Kanalöarna, ögrupp, belägen i en vik av Engelska kanalen, n. om halvön Bretagne, ögruppen består av 4 större öar: Jersey (55 288 inv. 1954), Guernsey (44 158 inv. 1953), Sark och Alderney, samt av ett flertal mindre, tillsammans 194 km2. Öarna, som är starkt befästa, tillhör England. De har vidsträckt självstyrelse. Officiellt språk är franska. N. var besatt av tyskarna 1940—45. Norman'ner, se Normander. Normati'v, tjänande till norm*. Norme'ra, föreskriva, reglera, fastställa som norm. Nornor, enligt fornnordiska gudasagor tre ödesgudinnor, Urd, Verdandi och Skuld, som länkar människornas öden. Norr, se Väderstreck. Norrahammar, köping 1 mil s. om Jönköping, nv. Småland. 5 419 inv. 1956. Järnmanufaktur. För-nicklingsverk. Norra Ishavet, benämning på den nordligaste delen av Atlanten. Omkr. 13 milj. km2. Då det visat sig, att området kring Nordpolen ej, som man förr trodde, är fastland utan ett djupt, av packis täckt polarhav, benämns N. numera Polarbassängen. N. bildar på n. kusten av Amerika de stora Baffin-och Hudsonvikarna samt på Europas n. kust vikarna Vita och Kariska haven. I ö. förbinds N. genom Beringssund med Stilla havet. Angående N:s öar, se Polarländer. Norra Kronan, stjärnbild på norra stjärnhimmeln. Norra Kvills nationalpark är ett barrskogsområde i Kalmar län som 1928 gjordes till nationalpark. Norra stambanan, beteckning för järnvägslinjen [-Stockholm—Krylbo—Ånge—Bräcke—Vännäs—Boden—Karungi;-] {+Stockholm—Krylbo—Ånge—Bräcke—Vännäs—Bo- den—Karungi;+} i mera inskränkt bemärkelse betecknas endast sträckan Stockholm—Ånge med detta namn. Norrbackaområdet invid Stockholm utanför Norrtull utgör en del av Solna. Karolinska sjukhuset, Karolinska institutet, Statens institut för folkhälsan, Norrbackainstitutet (f.d. Vanföreanstalten), Eugeniahemmet och det medicinska Nobelinstitutets nybyggnad är belägna där. Norrbotten, numera officiellt antagen landskaps-benämning för den del av gamla landskapet Västerbotten, som faller inom Norrbottens län. 26 671 Nor km2. 176 714 inv. 1955. N. gränsar i nv. till Lappland, i sv. till Västerbotten, i sö. till Bottenviken och i ö. till Muonio- och Torneälvarna; det når i n. något över 68 :e breddgraden. Huvudfloder är Pite-, Lule-, Råne-, Kalix- och Torne-älvarna. Ka-lixälven mottar bifloderna Lina älv och Tärendö älv, den sistnämnda en avgrening av Torne älv (bi-furkation), och Torne älv har från n. ett tillflöde, Lainio älv. Älvdalarna och slätterna nära kusten med deras lermarker är väsentligt mera odlade och bebyggda än de inre, av skogsberg och myrmarker upptagna delarna av landskapet. Skiljelinjen mellan de inre skogsobygderna och de mera befolkade jordbruksbygderna kan sägas bildas av högsta marina gränsen, som når upp till omkring 200 m över nutida havsnivån. Till kustlandet sluter sig en skärgård av låga öar, bland vilka Pitholmen, Svartön och Seskarön är de största. Norrbottens järnverk AB, Luleå, grundades 1940 och tillhör staten. Aktiekapital 300 milj, kr 1956. N. tillverkar tackjärn, stålgöt, valsverksprodukter, järngjutgods och Thomasfosfat. Antalet anställda 1955 var 1 650 arb. + 290 övr. Norrbottens län omfattar n. delen av förra landskapet Västerbotten (numera Norrbotten) och Pite, Lule och Torne lappmarker av landskapet Lappland. 105 876 km2, varav 6 966 km2 vatten. 250 393 inv. 1955. Åker och annan odlad jord upptar blott 0,5 % av ytvidden. Jordbruket är i huvudsak förlagt till kusttrakterna och lämnar företrädesvis foderväxter och potatis. Av sädesslagen odlas mest korn. Boskapsskötseln spelar större roll än åkerbruket. Renavel bedrivs av nomadlapparna. Fisket är en viktig binäring. Skogsarealen är absolut taget större än i något annat svenskt län men omfattar blott 39 % av länets ytvidd. Vid flodmynningarna finns en del sågverk. Tillgången på vattenkraft är betydande. N. är Sveriges utan jämförelse viktigaste järnmalmsproducerande län. De viktigaste fyndigheterna finns vid Kiruna, Tuolluvaara och Gällivare. Malmen exporteras till övervägande del över Narvik och Luleå på Lule-Ofotenbanan. I N. finns nära 33 000 finnar och omkring 4 000 lappar. Städer: Piteå, Luleå, residensstad, Boden, Kiruna och Haparanda. Norrie [nårr'i], Anna, f. 1860, operett- och vissångerska som mest varit verksam i Köpenhamn. NorFis, F., 1870—1902, nordamerikansk författare, vars förnämsta arbeten är Virveln och Polypen, brett lagda, naturalistiska skildringar från vetedistrikten. Norrköping, stad vid Motala ström, nära dennas utlopp i Bråviken, nö. Östergötland. 88 762 inv. 1956. Sveriges fjärde stad. Livlig industri. Huvudsäte för den svenska ylleindustrin (AB Förenade yllefabrikerna m.fl.). Stor övrig textilindustri. Holmens pappersbruk. Stor livsmedelsindustri. Trävaruindustri. Livlig handel och sjöfart. Stor hamn. Norrköpings IFK. Bildades 1897. Är sedan länge en av Sveriges ledande fotbollsklubbar. Norrköpings arvförening, tronföljdsordning fastställd på riksdag i Norrköping 1604, genom vilken arvsrätten till kronan fästes vid Karl IX och hans manliga avkomlingar. Norrköpings Tidningar, konservativ aftontidning i Norrköping. Grundad 1758. Norrland, Sveriges nordligaste huvuddel, omfattande landskapen Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Härjedalen, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland. Norrlandsfrågan. Under denna beteckning sammanförs en hel del sociala och ekonomiska spörsmål och konfliktanledningar, som uppkommit genom de moderna skogsindustriernas utveckling i Norrland, särskilt intressemotsatserna mellan dessa och den självägande jordbruksbefolkningen, vars