Nor strider, vilka pågick ända till 1240, då Håkan Håkansson besegrade sina medtävlare och återställde konungamakten. 1319 förenades N. med Sverige under svenske konungen Magnus Eriksson, vilken dock 1344 måste överlämna N:s krona till sin yngre son, Håkan VI. Under dennes son Olov V:s omyndighetstid styrdes landet av hans moder, drottning Margareta av Danmark. 1397 ingick N. i den s.k. Kalmarunionen, en union mellan de tre nordiska rikena. Ur denna union bröt sig Sverige snart ut, men Norge kvarstod förenat med Danmark med några få avbrott ända till 1814. Det blev dock ej en dansk provins, utan ett under Danmark stående lydrike. Den svenske kronprinsen Karl Johan tvang Danmark i freden i Kiel 1814 att avträda N. till Sverige. Detta framkallade en oerhörd förbittring i N. En riksförsamling, som sammanträdde i Eids-vold, förklarade N. självständigt, men Sverige tvang N. med vapenmakt att foga sig i Kielfredens villkor. 1814 valdes Karl XIII till norsk konung. Den svensk-norska unionen gav anledning till ihållande missnöje i N., som slutligen förklarade unionen upplöst (1905). Beslutet godkändes av svenske konungen. S.å. valdes den danske prinsen Karl till norsk konung under namnet Håkan VII. N. ingick i Nationernas förbund 1920. — Åren 1931—33 låg N. i konflikt med Danmark rörande ett litet område på Grönland. Saken drogs inför Haagdomsto-len och domen utföll mot Norge (jfr Danmark, historia). Hösten 1931 nåddes N. av den ekonomiska världskrisen, vilken liksom i andra länder medförde arbetslöshet, minskad produktion och konsumtion samt svårigheter för statens budget. Den konservativa regeringen sökte skära ner utgifterna. Den störtades 1933 och efterträddes av en vänsterregering under Mowinckel, vilken genomförde ökade anslag till arbetslöshetens bekämpande. Vid valen 1933 ökade arbetarpartiet (69 platser mot 81 borgerliga). Regeringen Mowinckel störtades dock först 1935 och efterträddes av en arbetarregering under Nygaardsvold, vilken delvis stödde sig på bondepartiet. Vid valen 1936 blev fördelningen av mandaten praktiskt taget oförändrad (70 platser för arbetarpartiet mot 80 borgerliga). — Vid 2:a världskrigets utbrott förklarade sig N. neutralt. Febr. 1940 inträffade en engelsk neutralitetskränkning. Se Altmarkaffären. Den 9 april samma år anföll Tyskland plötsligt N. Delvis på grund av att anfallet kom alldeles oväntat kunde effektivt motstånd ej göras och den hjälp, som västmakterna lämnade, var ineffektiv. Konungen och regeringen flydde till England och landet ockuperades av tyskarna, vilka under Terboven samarbetade med Nasjonal Samling och tillsatte en regering (Quisling blev dock först febr. 1942 regeringschef). Denna möttes av enigt motstånd och tillgrep terroristiska åtgärder (fängelsestraff, egendomskonfiskation, koncentrationsläger, avrättning) för att krossa oppositionen. Vid krigets slut kapitulerade de tyska trupperna 1945 och landet undgick därigenom den skadegörelse som annars skulle blivit följden. Konungen återvände och ett ivrigt arbete på återuppbyggnaden började. I den juni 1945 bildade samlingsregeringen blev E. Gerhardsen (socialdemokrat) premiärminister. Vid valen i okt. s.å. fick arbetarpartiet en knapp majoritet och bildade därefter ensamt regering. N. har efter kriget i utrikespolitiskt avseende alltmera orienterat sig åt västmakterna, och anslöt sig 1949 till Atlantpakten och samma år till Europarådet. Vid valen 1949 ökades arbetarpartiets majoritet och regeringen Gerhardsen blev kvar. Nov. 1951 avgick Gerhardsen som statsminister efter att själv ha begärt entledigande. Han efterträddes av O. Torp, som var ledare för arbetarpartiets stortingsgrupp. Vid valen okt. 1953 fick arbetarpartiet fortfarande absolut majoritet, ehuru färre 866 röster än tidigare. Högern, kristliga folkpartiet och bondepartiet ökade sina röstetal liksom kommunisterna, vilka åter fick tre platser i stortinget. — Då regeringen Torp ej kunde komma till rätta med den alltmera tilltagande inflationen, avgick den i jan. 1955 och Gerhardsen bildade nu åter regering. Han framlade därefter ett krisprogram med höjning av diskontot, inskränkning av bankernas utlåning, minskning av importen m.m. Norgesalpeter, se Kalksalpeter. Norges bank, upprättad år 1816, Norges sedelutgivande centralbank. N. var till 31/12 1949 ett under statlig kontroll stående privat aktiebolag. Norlander, Emil, 1865—1935, författare, tidningsman. N. vann stor popularitet som revyförfattare. Mest känd bland hans humoresksamlingar är Anderssonskans Kalle. Norlind. —- 1. Ernst N., 1877—1952, konstnär, som i målningar, kolteckningar och etsningar dekorativt och monumentalt skildrade skånsk natur och fågelliv. N. utgav även diktsamlingar och romaner. — 2. Tobias N., 1879—1947, broder till föregående, musikhistoriker, som bl.a. utgav Allmänt musiklexikon. Norm, regel, rättesnöre, måttstock, mönster, ledande grundsats. Norma, bolag i Stockholm för bedrivande av restaurang- och kaférörelse för de breda lagren. N. grundades 1924. Norma'l, regelrätt, felfri, vid sina sinnens fulla bruk. — Med N. mot en rät linje förstås en linje, som är vinkelrät mot denna. Den punkt, där N. träffar den räta linjen, kallas N:s fotpunkt. Med N. till en krokig linje i en viss given punkt förstås en linje, som är vinkelrät mot tangenten i denna punkt. Normalarbetsdag, lagstadgad normal- el. maximalarbetsdag, se Arbetslagstiftning. Normalelement, galvaniska element med konstant elektromotorisk kraft, som används för vetenskapliga ändamål t.ex. för bestämning av andra galvaniska elements elektromotoriska kraft. Det allmännast använda N. är kadmiumelementet el. Westons element. Jfr Galvaniska element. Normalljus. Internationellt N. antogs 1909 och bestäms av en serie elektriska normallampor samt är något starkare än Hefnerlampan*. Jfr Nyljus. Normallön, i kollektivavtal fastställd tidlön som inte får vare sig över- eller underskridas. N. förekommer bl.a. i byggnadsfacket. Normallösning innehåller per liter ekvivalenttalet gram av något ämne. Jfr Ekvivalent. Normalpapper, officiellt erkänt papper för offentliga handlingar, finns i fyra klasser och har vattenstämpel ”Svenskt normal”. Normalskolekompetens erhålls genom avgångsbetyg från Statens normalskola för flickor och kommunala flickskolor. Normalspektrum, se Spektrum. Normaltid. I Europa används tre olika normal; tider. Västeuropeisk el. Greenwich-tid används i England, Holland, Belgien, Frankrike och Spanien. Mellaneuropeisk tid, som är jämnt en timme före Greenwich-tid, används i de skandinaviska länderna, Tyskland, Italien etc. Östeuropeisk tid, som är jämnt 2 tim. före Greenwich-tid, är fastställd för en del av de östeuropeiska länderna. oUSA är indelat i fyra normaltidsområden, vilka från ö. räknat har tider, vilka är resp. 5, 6, 7 och 8 tim. efter Greenwich-tid. Klockorna i New York går således 6 tim. efter våra. Jfr Greenwich. Normalton, benämning på tonen ettstrukna a vars svängningstal enligt en internationell överenskommelse i Wien år 1885 fastställts till 435. Norman, Georg, d. 1553, tysk akademiker, kallades 1539 av Gustav Vasa till Sverige för att leda